Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Johdanto

Tutustut parhaillaan varhaiskasvatuspaikan pelastussuunnitelmaan. Pelastussuunnitelma on varhaiskasvatuksen henkilöstön ja turvallisuudesta vastaavien työväline, jonka avulla suunnitellaan lasten ja henkilöstön turvallista arkea.

Pelastussuunnitelman tarkoituksena on avustaa ja neuvoa päiväkodin vastuuhenkilöä, henkilöstöä ja lapsia tulipalojen, onnettomuuksien ja muiden vaaratilanteiden ennaltaehkäisyssä ja henkilöturvallisuusriskien poistamisessa. Pelastussuunnitelmasta löytyy myös toimintaohjeet onnettomuus- ja vaaratilanteisiin.

Pelastussuunnitelmaa päivitetään säännöllisesti ja sitä voidaan hyödyntää esimerkiksi uuden työntekijän perehdytyksessä ja käyttää päivittäisen turvallisuuden ylläpitoon ja kehittämiseen.

Pelastusviranomainen tarkastaa pelastussuunnitelman palotarkastuksen yhteydessä, mutta pelastussuunnitelman sisältämät tiedot tulee tarkastaa vuosittain omatoimisesti ja päivittää aina myös silloin kun toiminnassa tai ympäristössä tapahtuu muutoksia.

Luettuasi pelastussuunnitelman, voit kuitata sen luetuksi sähköisesti. Näin varhaiskasvatuksen vastuuhenkilöt tietävät Sinun tutustuneen pelastussuunnitelman sisältöön.

Turvallisia lukuhetkiä!

Basuppgifter om objektet

Päiväkodissa lapsen hoito-, opetus- ja kasvatustehtävistä huolehtii koulutettu henkilökunta. Päiväkotihoito perustuu lasten päivähoidosta annettuun lakiin sekä Mäntyharjun varhaiskasvatussuunnitelmaan. Päivähoidossa toteutetaan kasvatuskumppanuutta yhdessä vanhempien kanssa ja tehdään lapselle yksilöllinen hoidon, kasvatuksen ja esiopetuksen suunnitelma (VASU), jonka toteutumista seurataan ja tarkistetaan vuosittain.

Päiväkoti Mustikkatassu tarjoaa koko- ja osapäiväistä hoitoa, kasvatusta ja opetusta 0 - 5 –vuotiaille lapsille.

Päiväkoti on avoinna arkipäivisin klo 6.30 – 17.00. Kello 16-07 hoidossa olevat lapset sijoittuvat Mahti-Hiiri -ryhmään. Vuorohoitoa tarjotaan arkisin pääsääntöisesti klo 5-22 välisenä aikana niille lapsiperheille, jotka vuorotyön vuoksi sitä tarvitsevat.

Yhteisinä tiloina on käytössä ruoka- ja voimistelusalit ja askartelu- ja pienryhmätilat. Mustikkatassussa on ns. jakelukeittiö, puh. 044 7707 248.

120-paikkaisessa päiväkodissamme toiminta on jaettu kuuteen ryhmään:

Mukula-Muksu -suku ja Touhu-Toukka -tiimi, pienten alle 3-v ryhmässä toimii kasvatuskumppaneina: lastentarhanopettajia ja lastenhoitajia. Ryhmässä on pieniä meneväisiä lapsia. Tavoitteenamme on kasvattaa sosiaalisia, hyvät tavat ja terveen itsetunnon omaavia iloisia lapsia. Kasvatuksen tavoitteena on luoda kodinomainen ilmapiiri, jossa pienten lasten on turvallista harjoitella päiväkodin päivärytmiä turvallisten aikuisten seurassa. Toiminnassa tavoitteenamme on lasten oma aktiivisuus, toiminnallisuus ja elämyksellisyys. Perushoitotilanteiden kautta opettelemme kuuntelemaan, keskittymään ja osallistumaan. Päivämme koostuu lauluista, loruista, leikeistä ja ulkoilusta sekä rauhallisesta unihetkestä.

Pidämme tärkeänä yhteistyötä ja avointa keskustelua vanhempien kanssa. Ryhmät toimivat perhepäivähoidon varapaikkana 1-4 lapselle tarvittaessa.

Kelpo-Keiju -klaani ja Sammalisto -seurue, ovat 3-5 - vuotiaiden ryhmiä. Tässä iässä lapsi kehittyy autettavasta taaperosta enemmän omatoimiseksi. Ryhmissä työskentelee lastentarhanopettajia, lastenhoitajia ja ryhmäavustaja. Mäntyharjun varhaiskasvatuksen yleisteemana on kuluvana toimintakautena leikki, joka otetaan myös huomioon erilaisissa toiminnoissamme vuodenaikojen mukaan. Varsinaista viikko-ohjelmaa toteutamme siten, että lapselle jää aikaa myös vapaaseen leikkiin ohjatun toiminnan lisäksi. Mustikkatassun päiväkodin ulkoilumahdollisuudet ovat mainiot ja niitä käytetään. Retkeilymahdollisuudet avautuvat heti kun portin aukaisee. Mahdollisuuksien mukaan toimimme pienryhmissä.

Konsti-Korento -kopla ja Mahti-Hiiri -piiri ovat pääsääntöisesti 5 -vuotiaiden lasten ryhmiä. Ryhmissä on lastentarhanopettajia ja lastenhoitajia. Toiminnassa painotamme kielellisten ja motoristen taitojen harjaannuttamista. Päiväohjelmassa on tilaa leikille ja kaverisuhteiden kehittymiselle. Luontoliikuntaa harrastamme säännöllisesti. Toteutamme pienryhmissä ohjattua toimintaa. Viikko - ohjelmaamme kuuluu kieli- ja liikuntakerho KILI.

Basuppgifter

Fastighetens namn Päiväkoti Mustikkatassu
Fastighetens adress Teletie 8
52700 MÄNTYHARJU
Antal byggnader 1
Antal aktörer 1
Fastighetens ägare Mäntyharjun kunta
tfn 015 770111
http://www.mantyharju.fi
Byggnadsår 2013
Yta 1 569 m²
Våningar 1
Brandklass P2
Byggmaterial Trä
Användningssyfte Förskola

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Etelä-Savo. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 8 minuter.

Brandlarmscentralens placering Pääoven tuulikaappi
Fastighetsskötsel Mäntyharjun kunta
tfn 040 0732771
jourtelefon 040 0655311
Elleverantör Järvi-Suomen Energia Oy
tfn 010 21041
jour 0800 90440
http://www.sssoy.fi
Vattenbolag Mäntyharjun kunnan vesihuoltolaitos
tfn 040 7000413
jour 040 0655311
Fastighetens försäkringsbolag If
tfn 010 191919
http://www.if.fi
Fastighetsägarens försäkringsbolag If
tfn 010 191919
http://www.if.fi
Samlingsplats Päiväkodin vieressä oleva kota
Alternativ samlingsplats Yhtenäiskoulu
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 Rakennuksen takaosassa henkilökunnan parkkipaikan lähellä
Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Lämmönjakohuone
Värmefördelningsrum Henkilökunnan parkkipaikan päässä, erillinen ulko-ovi
Ventilationsmaskin Katolla
Nödstopp för ventilationen

Pääoven tuulikaapissa

Sähkön pääkytkin
Sähkön pääkytkin
Sähköpääkeskuksen ovi käytävällä
Sähköpääkeskuksen ovi käytävällä
Lämmönjakohuoneessa on myös springlerilaitteisto
Lämmönjakohuoneessa on myös springlerilaitteisto
Veden pääsulku lämmönjakohuoneessa
Veden pääsulku lämmönjakohuoneessa

Antal personer

Sammanlagt
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 155 10 0
Under veckoslut 0 0 0

Henkilökunnan riittävyys ja kelpoisuus

Varhaiskasvatuslaissa ja Valtioneuvoston asetuksessa varhaiskasvatuksesta on säädetty henkilöstön kelpoisuudesta ja mitoituksesta.

Päivähoidon järjestäjän on huolehdittava, että varhaiskasvatuksessa on riittävä määrä kelpoisuusvaatimukset täyttävää henkilöstöä.

Organisation

Päivähoidon ryhmä Mukula-Muksu-suku
tfn 040 7284257
Päivähoidon ryhmä Touhu-Toukka-tiimi
tfn 040 7284257
Päivähoidon ryhmä Kelpo-Keiju-klaani
tfn 040 7092880
Päivähoidon ryhmä Sammalisto-seurue
tfn 040 7093782
Päivähoidon ryhmä Konsti-Korento-kopla
tfn 040 7093828
Päivähoidon ryhmä Mahti-Hiiri-piiri
tfn 040 7094244

Fastighetens säkerhetspersoner

Skyddschef Minna Mokkila-Halinen
tfn 050 5266032
Biträdande skyddschef Sanni Ivonen
tfn 040 5696254
Distriktskyddsövervakare
Alue 1 (oranssit)
Sanna Hännikäinen
tfn 040 7334328
Distriktskyddsövervakare
Alue 2 (vihreät)
Heidi Tuominen
tfn 040 7642309
Distriktskyddsövervakare
Alue 3 (siniset)
Sirkku Ruotsalainen
tfn 050 0423891
Aluesuojeluvalvojan sijainen
Alue 1 (oranssit)
Sari Karlsson
tfn 044 622009
Aluesuojeluvalvojan sijainen
Alue 2 (vihreät)
Tiina Volanen
tfn 050 9115563
Aluesuojeluvalvojan sijainen
Alue 3 (siniset)
Heidi Rimaila
tfn 040 7007398

Turvallisuushenkilöstön tehtävät

Turvallisuuspäällikkö:

  • Johtaa päiväkodin onnettomuuksia ennaltaehkäisevää työtä, valvoo yhteistyössä pelastusviranomaisten ja vakuutusyhtiöiden kanssa, että palonehkäisy ja varautuminen pelastustoimenpiteisiin on tarkoituksenmukaisesti järjestetty.
  • Ylläpitää pelastussuunnitelmaa.

Turvallisuuspäällikön sijainen:

  • Toimii turvallisuuspäällikön varahenkilönä, ja muulloinkin avustaa päiväkodin turvallisuusasioiden kehittämisessä ja turvallisuusorganisaation valmiuden ylläpitämisessä.

Turvallisuusvastaavat:

  • Ilmoittavat havaitsemistaan puutteista ja epäkohdista.
  • Tekevät ehdotuksia vastuualueensa turvallisuuden kehittämiseen ja parantamiseen.
  • Toimivat poistumistilanteessa oman alueensa vastuuhenkilönä annettujen ohjeiden mukaan.

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Mäntyharjun kunta 040 0732771 040 0655311

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Huoltotoimenpiteet

Rakennuksen omistajan ja haltijan sekä toiminnanharjoittajan on osaltaan huolehdittava siitä, että rakennus, rakennelma ja sen ympäristö pidetään paloturvallisessa kunnossa. Rakennuksen ja sen ympäristön paloturvallisuus edellyttää myös, että pelastustoiminta on tulipalon tai muun onnettomuuden sattuessa mahdollista ja pelastushenkilöstön turvallisuus on otettu huomioon.

Rakennuksen, rakennelman ja sen ympäristön paloturvallisuudesta huolehtimisen lisäksi lainsäädännössä määrätyt tai viranomaisten määräämät varusteet ja laitteet on pidettävä toimintakunnossa. Toimintakunnon varmistamiseksi ne on koestettava, huollettava ja tarkastettava asianmukaisesti.

Varhaiskasvatusalueet joissa toimitaan lasten kanssa, on pidettävä turvallisina lapsille. Vaaranpaikkoja havainnoidaan ja tunnistetaan. Päiväkodin henkilökunnan on ilmoitettava havaitsemistaan puutteista eteenpäin, jos tilanteen korjaaminen ei onnistu omatoimisesti.

Risker

Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.

Riskklasser för fastigheten och personer:

  • Olyckor
  • Brandfaror
  • Vattenskador
  • Sjukdomsattacker
  • Fara för strålning eller gas
  • Stormskador
  • Inbrott, vandalism o.d.

Olyckor

Risker

  • fall
  • halkning
  • snubbling
  • ras av snö eller is på en människa
  • trafikolycka
  • hinder på räddningsvägen

Följder

  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
    • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
    • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
  • Gårdsområdet hålls snyggt och i skick.
    • Vinterunderhållet sköts.
  • Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
  • Det har ordnats kurser i första hjälpen för personalen.
  • Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

  • Mänsklig verksamhet
    • vårdslös rökning
    • förvaring av lösören i passager
    • brand orsakad av fett eller annan brand i köket
  • Elapparater
    • kortslutningar
    • trasiga elanordningar
    • plats för laddning av en städmaskin
    • spisplatta i gemensamma utrymmen
  • Mordbrand
  • Säkerhetsarrangemang
    • fel i brandlarmsanordning
    • inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
    • underhållet av brandposterna är eftersatt
    • bristande underhåll i centralen för larmsljus
    • hinder på räddningsvägen
  • Övriga

Brandfarliga objekt är bland annat tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

  • egendomsskador
  • rökskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Mänsklig verksamhet
    • Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
    • Säker utrymning ska organiseras:
      • Personalen håller utrymningsvägarna öppna.
      • aktivt ingripande vid brister.
    • Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
  • Elapparater
    • Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
    • Förebyggande av explosions- och brandfaror ska beaktas på laddningsplatsen.
    • En spisplatta får inte användas som förvaringsplats för diverse saker.
  • Mordbrand
    • Samla inte på onödig brandbelastning.
  • Säkerhetsarrangemang
    • Fastigheten har en utrustning för rökevakuering som inspekteras, underhålls och testas enligt tillverkarens serviceanvisningar.
    • Objektet har ett automatiskt brandlarmsystem.
    • Testerna och underhållet av brandlarmsanordningarna görs enligt serviceprogrammet.
    • Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
    • Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
    • Objektet har ett sprinklersystem.
    • Utrymningsvägarna är märkta med skyltar.
  • Övriga
    • Ventilation och sotning
      • Ventilationskanalerna rengörs i allmänhet vart tionde år

Vattenskador

Risker

  • Miljö
    • översvämning
    • häftigt regn
  • Konstruktioner
    • vattentätheten av konstruktioner brister
    • olycka som beror på bygg- och materialfel
    • rörbrott
  • Anordningar
    • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
    • utlösning av sprinkler

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Konstruktioner
    • VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
      • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
    • Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
    • Löv och skräp ska avlägsnas från tak och rännor.
  • Anordningar
    • Fastigheten har ett VVS-varningssystem.
    • Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
      • Filter och luddfilter i tvättmaskiner och diskmaskiner ska rengöras regelbundet.
      • Dammsug bakom kylskåpet en gång om året. I samband med detta, syna även i vilket skick kylskåpets kompressor och avrinningskärl är.

Sjukdomsattacker

Risker

  • hjärtinfarkt
  • insulinchock
  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • epilepsi
  • svimning
  • hinder på räddningsvägen
  • epidemiat

Följder

  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
    • Fastighetens räddningsvägar är märkta och de hålls fria.
  • Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
  • Det har ordnats kurser i första hjälpen för personalen.
  • Personer med kunskaper i första hjälpen har kartlagts.
  • Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

  • utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
  • olycka vid transport av farligt ämne
  • olycka i kärnkraftverk

Följder

  • strålningssjukdomar
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
  • Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
  • Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
  • Ventilationens nödstopp är märkt och personalen vet var det finns.
  • Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.

Stormskador

Risker

  • olika naturfenomen

Följder

  • elavbrott
  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Man ser till att byggnaden och utomhusomådena är i skick.
  • Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
  • När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
  • Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
    • lampa och batterier

Kriminell verksamhet

Risker

  • Inbrott
    • det är möjligt att klättra upp på byggnadens tak
  • Våld
  • Vandalism

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Inbrott
    • Märkning och fotografering av värdeföremål
    • Fastigheten har ett kameraövervakningssystem med inspelning.
    • Fastigheten har ett inbrottslarmssystem.
  • Vandalism
    • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
    • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
  • Personalen är förpliktad att anmäla om missförhållanden.

Säkerhetsarrangemang

Arbetsplatssäkerhet

Fastigheten har kameraövervakning

Kameraövervakning
Beskrivning Tallentava kameravalvonta
Kattavuus: Koko kiinteistö
Valvontakameroita löytyy useita
Valvontakameroita löytyy useita

Fastigheten har inbrottslarm

Inbrottslarm
Beskrivning Koko kiinteistö

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning Beskrivning
Keittiö Brandfilt
Useita Brandpost Kiinteistössä on kolme kappaletta pikapaloposteja leikkihuoneissa
Useita Brandsläckare Kiinteistössä on viisi alkusammutinta
Keittiön sammutuspeite
Keittiön sammutuspeite
Pikapaloposti
Pikapaloposti
Yksi alkusammuttimista
Yksi alkusammuttimista
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)
Brandposterna ska inspekteras:
  • Brandposterna ska inspekteras årligen. Brandpostens slangar ska trycktestas vart femte år.

Skyddsmodeller

Päiväkoti Mustikkatassu
Typ Våningar Beskrivning av realisering
Områdesövervakare 1 Suojeluvastaavat vastaavat omista alueistaan ja heidän poissaollessaan alueista vastaavat sijaiset.

Säkerhetsanordningar

Sprinklerutrustning

Ett sprinklersystem är ett automatiskt brandsläckningssystem som inleder brandsläckning genom att spruta ut vatten på ett brinnande objekt och samtidigt skicka ett larm till nödcentralen. Anordningens funktion bygger på att en kapsel i sprinklern går sönder när temperaturen stiger över ett visst värde och vattnet kan börja rinna genom sprinklern.

Underhållet av sprinkleranläggningen verkställs i enlighet med underhållsprogrammet. I anslutning till upprätthållandet av anläggningen utförs månatliga provningar och periodiska inspektioner med två års intervaller.

Underhåll av sprinklerutrustningen

För sprinklerutrustningen ska det alltid finnas en utsedd person eller ett utsett företag som underhåller utrustningen enligt dess underhållningsprogram. De personer som utför underhållet ska vara yrkeskunniga och ha de kunskaper som krävs för underhållet.

De underhållsarbeten som avseende teknisk svårighet kan jämställas med installationen av en ny utrustning får bara genomföras av ett företag som är specialiserat på installationen eller underhållet av sprinklerutrustningar och finns i Centralens förteckning över säkerhetsteknik. Det ska utses en person med ansvar för att för beställning av underhåll, om underhållet köps som en extern tjänst. Det ska finnas ett skriftligt avtal för den inköpta underhållstjänsten.

Sprinklersystem
Centralens läge Lämmönjakohuone
Täckning Koko kiinteistö
Springlerilaitteiston vesipiste katossa
Springlerilaitteiston vesipiste katossa

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering Koko kiinteistö
Beskrivning Automaattitoiminen, kolmeen lohkoon jaettu savunpoistolaitteisto
Centralens läge Pääoven tuulikaappi
Utlösning av rökevakuering Pääoven tuulikaappi
Savunpoiston laukaisupainikkeet tuulikaapissa
Savunpoiston laukaisupainikkeet tuulikaapissa

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus
Placering Sähköpääkeskus
Beskrivning Akkuvarmenteinen hätäpoistumistievalaistus
Centralens läge Sähköpääkeskus
Poistumisopasteet ohjaavat turvaan tulipalossa
Poistumisopasteet ohjaavat turvaan tulipalossa
Turvavalokeskus sähköpääkeskuksessa
Turvavalokeskus sähköpääkeskuksessa

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Pääoven tuulikaapissa

IV-hätäseis-painike tuulikaapissa
IV-hätäseis-painike tuulikaapissa

VVS-larmsystem

VVS-larmsystemet meddelar om eventuella felsituationer i fastighetstekniken.

VVS-alarm
Placering Lämmönjakohuone
Beskrivning Tekstiviesti huoltoon

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

  • Det har ordnats kurser i första hjälpen.
  • Kartläggning av personer som är kunniga i första hjälpen har utförts. En lista över personer som är kunniga i första hjälpen finns i: .

Brandsäkerhet

Brandlarm

Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.

Brandlarm
Centralens läge Pääoven tuulikaappi
Täckning Koko kiinteistö
Paloilmoitinpainike
Paloilmoitinpainike

Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner

  • Regebundna underhåll och reparationer
  • Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
  • Regelbundna inspektioner

Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen

Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.

  • Kontakt med nödcentralen
  • Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
  • Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen

Brandsektionering

Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.

Byggnadernas brandsektioneringar:
Byggnad Typ Beskrivning
Päiväkoti Mustikkatassu Pinta-alaosastoitu automaattitoiminen palo-osastointi

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

  • Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
  • Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
  • Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
  • I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Räddningsväg
Placering Rakennuksen ympärillä
Beskrivning Pelastustiet merkitty kyltein
Pelastustie henkilökunnan parkkipaikan suuntaan
Pelastustie henkilökunnan parkkipaikan suuntaan

Räddningsstegar

Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Samlingsplats: Päiväkodin vieressä oleva kota

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.

För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.

Den som sköter brandlarmsanordningarna ska se till att det görs nödvändiga frånkopplingar så att heta arbeten eller andra reparationsarbeten inte orsakar onödiga brandlarm.

Eventuellt frånkopplade brandlarmsystem ska återkopplas så att de fungerar igen.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Utred och kontrollera
  • Vad har hänt?
  • Kontrollera personens tillstånd (vaknar eller andas han eller hon)
Ge första hjälpen vid behov
  • En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer. Teletie 8, MÄNTYHARJU
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
  • Rapportera förändringar i patientens tillstånd till nödcentralen.

Brand

Rädda och varna
  • Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Släck och begränsa
  • Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
  • Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
Slå larm
  • Använda brandlarmknappen för att larma brandkåren och varna andra med brandklockorna.
  • När du har nått en trygg plats, ring till nummer 112 (också efter att ha använt en brandlarmknapp).
  • Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen till platsen.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Päiväkodin vieressä oleva kota

Alternativ samlingsplats: Yhtenäiskoulu

Agerande vid brandlarmsituation

Byggnaden har en automatisk brandlarmanordning som ger larm till räddningsverket. När det ljuder ett brandlarm, ska var och en genast lämna byggnaden.

  • Ta med dig ytterkläder om de finns i närheten.
  • Stäng dörrar och fönster.
  • Använd närmaste möjliga utrymningsväg vid evakueringen.
  • Vägled kunder och gäster.
  • Ring från en trygg plats till 112 och ge ytterligare upplysningar om situationen. Samtidigt säkrar du att nödcentralen har fått veta om branden.
  • Ta dig till samlingsplatsen, stanna inte kvar framför ingångarna.
  • Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan särskilt tillstånd.
Samlingsplats: Päiväkodin vieressä oleva kota

Faran är över först när räddningsverket ger tillstånd för att återvända till fastigheten. Fastighetens säkerhetspersonal meddelar personalen om att de kan gå in i fastigheten.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Päiväkodin vieressä oleva kota

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.

Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Yhtenäiskoulu

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Mäntyharjun kunta, tfn 040 0732771, jourtelefon 040 0655311
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Lämmönjakohuone
  • Värmefördelningsrum: Henkilökunnan parkkipaikan päässä, erillinen ulko-ovi
  • Elcentral: -
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Toimintaohje uhkaavissa tilanteissa

Paikalla olevat lapset saatetaan pois tilanteesta. Päiväkotiin saapunut uhkaavasti käyttäytyvä henkilö pyritään poistamaan ja poliisin apua pyydetään tarvittaessa.

Uhkaavien tilanteiden toistuessa uhkaajalle voidaan hakea oikeuden päätöksellä lähestymiskielto.

Jos ennakolta tiedät kohtaavasi uhkaavasti tai väkivaltaisesti käyttäytyvän henkilön, älä mene tilanteeseen yksin. Mukana pitäisi esim. olla joku toinenkin henkilökunnasta.

Jos kohtaat uhkaavan henkilön, tee pikainen tilannearvio (mm. voitko jäädä tilanteeseen vai pystytkö poistumaan, miten suojaat muut paikalla olijat).

Jos päätät jäädä tilanteeseen toimi näin:

  • Jätä uhkaavalle tilaa ja säilytä hänen reviirinsä
  • Puhu selkeästi, lyhyesti ja myötäile
  • Pidä kädet näkyvissä
  • Pysy rauhallisena
  • Vältä tuijottamista
  • Älä vähättele uhkaajaa tai tilannetta
  • Ole mieluummin joustava kuin jyrkkä
  • Jos mahdollista, anna henkilölle mahdollisuus poistua tilanteesta
  • Älä käännä selkääsi
  • Vältä äkkinäisiä liikkeitä
  • Älä oikaise huumaantuneen tai muuten sekaisen henkilön harhoja
  • Voita aikaa niin, että muita tulisi paikalle

Jos havaitset työkaverisi joutuvan uhkaavan henkilön kohteeksi

  • Soita hätänumeroon 112
  • Pyri saamaan lapset turvalliseen paikkaan
  • Tarkkaile tilannetta
  • Mene avuksi, jos voit itseäsi ja muita vaarantamatta mennä tilanteeseen

Tapahtuman jälkeen toimi näin:

  • Kohteena olleen työntekijän tulee ilmoittaa tapahtuneesta välittömästi esimiehelleen
  • Jos kyseessä on lapsi, tapahtuneesta ilmoitetaan myös huoltajille
  • Tarvittaessa ja riippuen tilanteesta heidät kutsutaan päiväkotiin selvittämään tilannetta
  • Selvitystilanteessa kohteena olleen työntekijän kanssa on toinen työntekijä ja päiväkodin johtaja
  • Esimies sopii viikon sisällä tapahtuneesta jälkipuintitavasta ja -ajankohdasta niiden henkilöiden kanssa, jotka tilanteessa olivat uhattuja tai vaarassa. (jälkipuinti–istunto voidaan yhdistää meneillään olevaan työnohjaukseen tai vastaavaan tilanteeseen).
  • Muiden läsnä olleiden kanssa esimies järjestää keskustelutilaisuuden ja tarvittaessa esim. kriisipalaverin
  • Esimies sopii uhkaavasti käyttäytyneiden kanssa tilanteen käsittelystä välittömästi ollessaan heihin yhteydessä tai seuraavan kerran heidät tavattuaan.
  • Jos uhka- ja väkivaltatilanne johtaa työtapaturmaan, toimitaan kyseisen ohjeistuksen mukaisesti, myös jälkihoidon osalta.

Bombhot

Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.

När ett hot ges per telefon

  • Håll dig lugn. Dra ut på samtalet.
  • Gör anteckningar. Anteckna hotet ordagrant till minnes.
  • Ställ frågor.
    • Var finns bomben?
    • Hur ser bomben ut?
    • När exploderar bomben?
    • Varför?
  • Försök väcka en medarbetares uppmärksamhet redan under telefonsamtalet så att denne redan under samtalet kan rapportera till personen som svarar för säkerheten.
  • Fäst uppmärksamheten vid uppringarens talsätt och röstnyanser.
    • Kan man höra dialekter eller andra särdrag i personens tal?
    • Är han eller hon upprörd?
    • Läser personen upp meddelandet från ett papper?
  • Lyssna även på bakgrundsljuden (t.ex. trafik eller samtal i bakgrunden).
  • Efter samtalet ska du meddela om saken till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal).
  • Ifall detta inte är möjligt, ring genast till polisen på tfn 112 och följ instruktionerna som ges på numret.

Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev

  • Rör inte vid föremålet.
  • Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
  • Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
  • Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
  • Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.
Gå tillväga på följande sätt
  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
  • Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningsläget övervakas kontinuerligt i hela landet med hjälp av mätare. Även de minsta förändringar i läget noteras genast och kommuniceras utan dröjsmål. Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.

Gå inomhus

Att skydda sig inomhus är den primära skyddsåtgärden i en nödsituation med strålrisk.

Stäng dörrar, fönster och ventilationsöppningar tätt för att förhindra radioaktiva ämnen att komma in. Husets innersta delar ger det bästa skyddet.

Jodtabletter

Att ta jodtabletter är den sekundära stödåtgärden, som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Ta jodtabletten bara på uppmaning av myndigheterna. Du hör anvisningen i radio och TV. Jodtabletter förhindrar att radioaktiv jod samlas i skölkörteln, men skyddar inte mot annat. I en farosituation ska du inte avlägsna dig från byggnaden för att hämta tabletter. Du kan skaffa jodtabletter i förväg på apoteket. Det bör finnas två jodtabletter per person. I nödsituationer med strålrisk rekommenderar social- och hälsovårdsministeriet att ta jodtabletter för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Skydda maten och dricksvattnet

Skydda livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller tättslutande behållare. Kylskåpet, frysen och täta förpackningar är ett bra skydd mot radioaktivt damm.

Att röra sig utomhus

Om du måste gå ut, klä dig i täta kläder som täcker huden, såsom regnkläder. När du kommer in ska du klä av dig kläderna i farstun och tvätta dig själv noggrant. Använd andningsskydd eller håll en handduk eller hushållspapper framför munnen för att förhindra radioaktiva partiklar från att komma in i lungorna.

Ytterligare anvisningar

Du får ytterligare anvisningar av din stads räddningsmyndigheter, massmedierna och Rundradions text-tv på sidan 867. Du hittar också information på Strålsäkerhetscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Vid elavbrott förblir nödbelysningen tänd.

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

  • Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
  • Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 040 0732771).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

  • Använd en ficklampa
  • Handled vid behov även andra

Jos lapsi katoaa varhaiskasvatuspaikasta

Jos lapsi turvallisuustoimenpiteistä huolimatta pääsee katoamaan päiväkodista tai perhepäivähoitohoitopaikasta, toimintayksikön esimies tekee heti katoamisilmoituksen poliisille ja käynnistää heti etsintätoimenpiteet ennalta sovittujen lähietsintäohjeiden mukaisesti sekä ilmoittaa lapsen vanhemmille.

Lähietsintäalueeseen kuuluvat jalankulkureitit, risteykset, vilkkaat liikenneväylät, suuret pysäköintialueet, kalliot, jyrkänteet ja vesialueet. Lapsi saattaa hoitopaikasta poistuessaan pyrkiä kotiinsa, joten kunkin lapsen ajantasaiset tiedot ja kuva sähköisessä, mutta ainakin paperisessa muodossa tulee olla etsijöiden käytettävissä.

  • Pysy rauhallisena ja tarkkaavaisena
  • Etsi lasta pihalta ja sisältä
  • Ilmoita asiasta päiväkodinjohtajalle
  • Toimi päiväkodinjohtajan antamien ohjeiden mukaan

Kun lapsen katoaminen varhaiskasvatuspaikasta on varmistunut, eikä lasta löydy varhaiskasvatuksen alueelta, päiväkodin johtaja käynnistää etsinnän.

  • Lähialueen rakennusten pihat ja rappukäytävät
  • Lähialueen metsäalueet
  • Lapsen kotitalo ja reitti kotiin
  • Ilmoita lapsen vanhemmille (kysy, onko vanhemmilla vihjeitä, mistä lasta kannattaisi etsiä)
  • Ilmoita poliisille 112
  • Kerro kuka on kateissa, mistä lapsi on kadonnut, milloin katoaminen on havaittu ja lapsen tuntomerkit (onko erityistuntomerkkejä)
  • Etsintää jatketaan niin kauan kunnes lapsi löytyy tai poliisi antaa ohjeen etsintöjen lopettamisesta

Jos lasta ei haeta varhaiskasvatuspaikasta

Otetaan yhteys hakijaan tai lapsen varhaiskasvatussuunnitelmassa ilmoitettuun varahakijaan. Mikäli lasta ei haeta sovittuna aikana ja lapsen hakijoihin ei saada yhteyttä , odotellaan 30 min-60 min päiväkodin sulkeutumisen jälkeen. Tämän jälkeen yhdessä esimiehen kanssa päätetään, siirretäänkö lapsi esimerkiksi vuoropäiväkotiin. Joka tapauksessa otetaan yhteyttä lastensuojeluun.

Varhaiskasvatuspaikan oveen jätetään tieto, mihin paikkaan vanhemmat voivat ottaa yhteyttä. Sen lisäksi vanhemmille laitetaan tekstiviesti asiasta.

Seuraavana arkipäivänä asiasta keskustellaan vanhempien, henkilökunnan ja tarpeen mukaan sosiaaliviranomaisten kanssa.

Jos lapsen hakija on päihtynyt tai muuten sopimaton

Lasta ei luovuteta hakijalle joka on päihtynyt tai muuten sopimaton vastaamaan lapsesta. Varhaiskasvatuksessa oleva lapsi tuodaan ja haetaan aikuisten toimesta varhaiskasvatuspaikasta. Pääsääntöisesti hakijan tulee olla täysi-ikäinen. Poikkeustapauksissa lapsi voidaan luovuttaa 15 vuotta täyttäneelle oikeustoimikelpoiselle hakijalle. Toimintayksikön esimies arvioi kulloinkin erikseen, voiko alaikäiselle luovuttaa lapsen. Hakijan tulee olla kykenevä huolehtimaan lapsesta.

Ensisijaisesti otetaan yhteys lapsen vanhempiin tai varhaiskasvatussuunnitelmassa ilmoitettuun varahakijaan ja pyritään selvittämään tilanne. Jos lapsen oloista herää huoli tai tilanne on toistuva, otetaan yhteys lastensuojeluun.

Lapsen hakeminen ja luovuttaminen hakijalle

Hoitopaikkaan tutustumisen yhteydessä sovitaan kirjallisesti lapsen hoidosta hakemisen yksityiskohdat, kuka tuo ja hakee lapsen, sovitaan tavanomaiset, mutta myös tiedossa olevat poikkeukselliset tuonti- ja hakuajat.

Hakutilanteessa lapsi voi poistua varhaiskasvatuspaikasta vasta, kun poistumisesta on ilmoitettu henkilökunnalle. Hakutilanteessa vastuu lapsesta siirtyy vanhemmalle, kun tämä kohtaa lapsen joko varhaiskasvatuspaikan sisä- tai pihatiloissa.

Lapsi luovutetaan ainoastaan huoltajille tai varhaiskasvatussuunnitelmassa mainitulle henkilölle.

Lapsen sieppaaminen

Lapsen sieppaajaksi katsotaan kuka tahansa henkilö, joka vie lapsen luvatta pois varhaiskasvatuksen toimintayksiköstä.

Sieppaaja voi olla myös lapsen äiti tai isä, jonka tarkoituksena on ottaa lapsi mukaansa ilman toisen huoltajan suostumusta. Sieppaustilanteissa pyritään toimimaan rauhallisesti.

Asiasta ilmoitetaan välittömästi poliisille, huoltajalle ja omalle esimiehelle. Tieto asiasta toimitetaan myös sosiaaliviranomaisille.

Lapsen lääkitys varhaiskasvatuksen aikana

Lasten lääkitseminen hoidetaan ensisijaisesti kotona ja vain poikkeustapauksessa varhaiskasvatuksessa.

Tavanomaisissa sairaustapauksissa lapsille ei pääsääntöisesti anneta lääkkeitä hoitopäivän aikana. Jos sellainen on välttämätöntä, lapselle annetaan vain lääkärin määräämiä lääkkeitä. Lääkkeen pitää tällöin olla alkuperäispakkauksessa annosmitta mukana. Pakkauksessa tulee olla lapsen nimi.

Tiedot lapsen jatkuvaa lääkitystä tarvitsevista pitkäaikaissairauksista (astma, diabetes, yliherkkyys ruoka-aineille tai hyönteisten pistolle tms.) liitetään kirjallisina lapsen varhaiskasvatussuunnitelmaan. Tätä varten lapselle laaditaan virallinen, henkilökohtainen lääkehoitosuunnitelma. Tieto lapsen sairaudesta tulee olla koko lasta hoitavan henkilökunnan tiedossa.

Asiantuntijat opastavat henkilökunnan Epipen-kynän käyttöön tai insuliinihoidon antamiseen.

Toimintayksikön lääkekaapit on pidettävä lukittuina. Lasten tarvitsemat lääkkeet säilytetään erillään henkilökunnan käyttöön tarkoitetusta lääkekaapista. Jääkaapissa säilytettävät lääkkeet säilytetään säiliössä erillään ruokatarvikkeista.

Hygienia

Tavanomaisia sairauksia ehkäistään kiinnittämällä huomiota hygieniaan (käsienpesu, niistäminen ym.).

Jos yksikössä on syytä epäillä epidemialuonteista infektiotautia, siitä ilmoitetaan ylilääkärille, varhaiskasvatuksen johtajalle ja aluejohtajalle.

Terveysviranomaiset ovat antaneet ohjeet päiväkodeissa toistuvien täi- ja kihomatoepidemioiden hoitamisesta.

Väkivaltatilanne, jossa osallisena on lapsia

Aikuisen kuuluu aina mennä lasten kesken tapahtuviin väkivaltatilanteisiin väliin. Väliinmenotilanteessa on tarpeen ja mahdollisuuksien mukaan kaksi aikuista paikalla. Varhaiskasvatuksessa lasten välisiin kiusaamis- ja väkivaltatilanteisiin puututaan heti. Tapahtuma kirjataan ylös ja tilanteesta kerrotaan lapsen huoltajalle. Jos väkivaltatilanne on toistuvaa, mietitään yhdessä huoltajien kanssa ratkaisua, jolla väkivaltaisen käyttäytymiseen voidaan puuttua.

Kuljetukset

Kuljetukset tilausajoneuvolla

  • Tilausajoneuvoa tilatessa, huomioidaan että jokaiselle lapselle tulee olla oma istumapaikka ja turvavyö.
  • Tilausautossa voidaan kuljettaa ainoastaan rekisteriin merkityn istumapaikkaluvunmukainen määrä matkustajia.
  • Lapset lasketaan aina kulkuneuvoon mentäessä ja sieltä poistuttaessa.

Kuljetukset julkisilla liikennevälineillä

  • Julkisessa liikennevälineessä tulee järjestää jokaiselle lapselle oma istumapaikka.
  • Lapset lasketaan aina kulkuneuvoon mennessä ja sieltä poistuessa.
  • Rattaiden ja vaunujen kanssa huomioidaan paikkamäärät rattaille ja vaunuille, sekä riittävä aikuisten määrä ryhmän mukana, jos kaikki eivät mahtuisikaan samalla kulkuneuvolla.

Kävelyreitit

  • Lasten kanssa kuljetaan siten, ettei lapset katoa tai juokse esimerkiksi autotielle.
  • Lapsille puetaan heijasteliivit.
  • Lapset kulkevat jonossa pareittain.
  • Aikuiset kulkevat lapsijonon edellä ja perässä.
  • Perässä kulkevat aikuiset valvovat jonossa kulkevia lapsia.
  • Lapset lasketaan aina ennen lähtöä, pysähdyspaikoilla sekä määränpäässä.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Utrustningens placering
Rakennuksen takaosassa henkilökunnan parkkipaikan lähellä S1

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

  • Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
  • Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
  • Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
  • Sträck ut armarna raka.
  • Bred ut filten ovanpå elden.
  • Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
  • Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Brandpost

  • Öppna brandpostskåpet. Slå vid behov sönder låsskyddet av plast genom att till exempel slå till det med armbågen.
  • Öppna ventilen och dra ut så mycket slang som du behöver.
  • Öppna munstycket i slangens ände och börja släckningen från ett tryggt avstånd.
  • Rikta vattenstrålen mot roten av elden och fortsätt med att släcka tills branden har slocknat.
  • Kontrollera att branden har slocknat. Släck eventuellt ännu pyrande platser genom kvävning eller nedblötning.

Utsätt inte dig själv för fara. Undvik att andas in rök. Ifall släckningen av branden misslyckas, förflytta dig i säkerhet. Stäng dörren till utrymmet för att begränsa branden.

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Nyckelsäkerhet

Det ska föras bok över överlämnade nycklar och kontroll över att nycklarna returneras, i synnerhet när arbets- eller boendeförhållandet upphör för en innehavare av nycklar.

Nycklarna överlämnas vid behov och mot kvittering. Nycklarna ska vara under ständig kontroll av personen som har kvitterat ut dem. Nycklar eller passeridentifikation som kvitterats för eget bruk får under inga omständigheter överlämnas till en tredje part.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.