Johdanto

Pelastussuunnitelman tarkoituksena on toimia yksikön henkilöstölle ohjeena, oppaana ja kokoavana tietopakettina turvallisuuteen liittyvissä asioissa. Pelastussuunnitelma toimii kohteen henkilöstön työkaluna onnettomuuksien ennaltaehkäisyssä sekä antaa toimintaohjeet onnettomuuden sattuessa.

Pelastussuunnitelma laaditaan yksikön henkilöstön työkaluksi ja avuksi. Pelastussuunnitelma tulee käydä läpi säännöllisesti ja hyödyntää sitä esimerkiksi uuden henkilön perehdyttämisessä turvallisuusasioihin. Pelastussuunnitelma tulee saattaa tiedoksi koko henkilöstölle.

Pelastussuunnitelman keskeisin tavoite on vaara- ja onnettomuustilanteiden ehkäiseminen jo ennakolta. Pelastussuunnitelmassa tunnistetaan yksikön ongelma- ja vaaranpaikat sekä annetaan ohjeita niistä toimenpiteistä, joilla vaaratilanteita voidaan pyrkiä välttämään kokonaan. Suunnitelmassa kerrotaan myös ensitoimenpiteistä, joihin tulee ryhtyä vaara- tai onnettomuustilanteen sattuessa.

Hoitolaitoksissa, sekä palvelu- ja tukiasumisessa on otettava huomioon erityisesti pelastuslain pykälät 18 ja 19, joissa käsitellään kiinteistössä oleskelevien henkilöiden alentunutta toimintakykyä. Kiinteistön omistaja on velvoitettu tekemään tarvittavat selvitykset ja suunnitelmat, jotta kaikkien henkilöiden turvallinen poistuminen tai toiminta voidaan taata erilaisissa erikoistilanteissa.

Pelastussuunnitelman teko perustuu pelastuslakiin (379/2011) ja valtioneuvoston asetukseen pelastustoimesta (407/2011).

Basuppgifter

Fastighetens namn	Mainiokoti Jussoila
Fastighetens adress	Karjalankatu 16 26100 RAUMA
Antal byggnader	1
Brandklass	P1

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Satakunta. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 4 minuter.

Brandlarmsskötare	Huoltoyhtiö
Brandlarmscentralens placering	Pääoven sisääntulon tuulikaapissa. Joka kerroksessa on kerroksen osoitteellinen paloilmoitin.
Fastighetsskötsel	Jussi Hyppölä tfn 0440215021
Samlingsplats	Viereisen Wanhan Aseman parkkipaikka.
Alternativ samlingsplats	Viranomainen osoittaa tarvittaessa
Antal skyddsrum	1
Skyddsrummets placering VSS1	Kellarikerros
Uppvärmningsmetod	Fjärrvärme
Huvudvattenkran	Sijaitsee pohjakerroksessa, huoltokäytävällä, päiväkodin tilojen jälkeen. Hoivan henkilöstöllä ei pääsyä tiloihin, vain kiinteistön omistajalla pääsy.
Elcentral	1. kerros
Ventilationsmaskin

Antal personer

Sammanlagt

	Dagtid	Kvällstid	Nattetid
Vardagar	50–80	50–80	50–60
	Henkilöstön määrä vaihtelee asukasmäärän mukaan. Asukkailla käy vierailijoita päivä ja ilta-aikaan.
Under veckoslut	50–80	50–80	50–60
	Henkilöstön määrä vaihtelee asukasmäärän mukaan. Asukkailla käy vierailijoita päivä ja ilta-aikaan.

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetsdirektören, fastighetsskötare	Jussi Hyppölä tfn 0440215021 jussi.hyppola@jh-rakentajat.fi
Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS1	Kiinteistön omistaja

Fastighetens arbetarskyddsorganisation

Turvallisuusvastaava, skyddsombud 2,3 ja 4.krs	Katri Virmala katri.virmala@mainiokodit.fi

Arbetsplatssäkerhet

Passerkontroll

I fastigheten används ett passerkontrollsystem. Med systemet försöker man hindra obehöriga från att komma in i lokalerna. Om du observerar ett fel i passerkontrollsystemet, gör en felanmälan.

Passerkontroll

Beskrivning	Sähköinen kulunhallinta, palotilanteessa kuitenkin jokainen ovi aukeaa lukosta. HUOM! asuntojen ovet eivät aukea lukosta, mutta kerrosten uloskäyntiovet aukeavat lukosta.

Säkerhetsanordningar

Sprinklerutrustning

Ett sprinklersystem är ett automatiskt brandsläckningssystem som inleder brandsläckning genom att spruta ut vatten på ett brinnande objekt och samtidigt skicka ett larm till nödcentralen. Anordningens funktion bygger på att en kapsel i sprinklern går sönder när temperaturen stiger över ett visst värde och vattnet kan börja rinna genom sprinklern.

Underhållet av sprinkleranläggningen verkställs i enlighet med underhållsprogrammet. I anslutning till upprätthållandet av anläggningen utförs månatliga provningar och periodiska inspektioner med två års intervaller.

Underhåll av sprinklerutrustningen

För sprinklerutrustningen ska det alltid finnas en utsedd person eller ett utsett företag som underhåller utrustningen enligt dess underhållningsprogram. De personer som utför underhållet ska vara yrkeskunniga och ha de kunskaper som krävs för underhållet.

De underhållsarbeten som avseende teknisk svårighet kan jämställas med installationen av en ny utrustning får bara genomföras av ett företag som är specialiserat på installationen eller underhållet av sprinklerutrustningar och finns i Centralens förteckning över säkerhetsteknik. Det ska utses en person med ansvar för att för beställning av underhåll, om underhållet köps som en extern tjänst. Det ska finnas ett skriftligt avtal för den inköpta underhållstjänsten.

Sprinklersystem

Beskrivning	Sammutusjärjestelmä on liitetty paloilmoittimeen. Kuukausitarkastukset ja testaukset suorittaa huoltoyhtiö.
Täckning	Koko kiinteistö
Serviceperson	Huoltoyhtiö

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Placering	Kerroksien uloskäynneillä sekä asuinhuoneissa ja poistumisteillä
Beskrivning	Akkuvarmenteiset poistumisvalot
Centralens läge	2 kpl, TVK1 sijaitsee 1 krs sähköpääkeskuksessa ja TVK2 sijaitsee 4 krs sähkökaapissa.
Serviceperson	Huoltoyhtiö

VVS-larmsystem

VVS-larmsystemet meddelar om eventuella felsituationer i fastighetstekniken.

VVS-alarm

Företaget dit larmen styrs	Kiinteistön huoltoyhtiöön ja 3.krs hoitajien numeroon

Brandsäkerhet

Brandlarm

Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.

Brandlarm

Placering	Jokaisessa kerroksessa
Beskrivning	Automaattinen osoitteellinen paloilmoitin, joka hälyttää hätäkeskukseen. Jokaisessa asunnossa on yhdistelmäilmaisin.
Centralens läge	Pääoven sisääntulon tuulikaapissa. Joka kerroksessa on kerroksen osoitteellinen paloilmoitin.
Täckning	Koko kiinteistö
Skötare	Huoltoyhtiö

Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner

• Regebundna underhåll och reparationer
• Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
• Regelbundna inspektioner

Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen

Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.

• Kontakt med nödcentralen
• Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
• Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen

Brandsektionering

Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.

En byggnads olika våningar, källarvåningar och vinden är oftast ordnade i skilda brandsektioner.

Byggnadernas brandsektioneringar:

Byggnad	Typ	Beskrivning
Mainiokoti Jussoila	Våningssektionering	Kerrokset 3-5 ovat omia palo-osastojaan (E 60) ja jaettavissa kahteen osaan, kerros 2 on myös oma palo-osastonsa. Asunnot ovat palo-osastoluokkaa E30.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Fastigheten har utrymningsarrangemang av följande typ:

Byggnad

Utrymningsarrangemang

Mainiokoti Jussoila

2. kerros on oma palo-osastonsa, jonka ulkopuolelle käytävätilaan mennään palon syttyessä. Osaston toisessa päässä on myös palo-ovi ja käytävätila, ensisijainen pelastautumispaikka on 2 krs:n hissikäytävä. Asukaspaikkoja on 12. Kerros 3. on pitkäkäytäväinen, joten kerros jaetaan palon sytyttyä automaattisella paloliukuovella, ja tällöin asukkaat saadaan turvaan palamattomalle puolelle. 4.krs on pitkäkäytäväinen ja sen jakaa palo-ovi. Palon sattuessa pelastautumisohjeet ovat samat kuin 3. krs:ssa. Poistumishälytys annetaan yksiköihin esimerkiksi silloin kun kiinteistön automaattinen paloilmoitin on antanut paloilmoituksen ja rakennuksessa on havaittavissa voimakasta savunmuodostumista ja palo uhkaa tiloja, joissa asuu tai oleskelee ihmisiä. Poistumishälytyksessä talon asukkaat, asiakkaat ja henkilökunta siirtyvät kokoontumispaikkaan. Henkilökunta avustaa asukkaita pääsemään palo-oven ohi pois palo-osastolta sekä piha- alueelle. Mikäli savunmuodostuksen vuoksi ei voi poistua käytävälle, suljetaan asuntojen ovet ja odotetaan pelastuslaitoksen ohjeita. Poistumishälytyksen antaa pelastustöitä johtavan viranomaisen käskystä palvelupäällikkö, tai joku vuorossa oleva työntekijä. Mikäli tilanne niin edellyttää voi päätöksen poistumishälytyksestä tehdä myös em. työntekijät ilman pelastustyönjohtajan päätöstä, jos tilanne niin edellyttää ja he katsovat sen tarpeelliseksi.

Avvärjning av följdskador

Syftet med avvärjning av följdskador är att förebygga att det uppstår skador, att begränsa och minimera effekterna av uppstådda skador och att så snabbt som möjligt återställa situationen.

Henkilökunnan koulutussuunnitelma

Jokaisen työntekijän kanssa käydään heti ensimmäisen työvuoron aikana läpi poistumisreitit ja alkusammutusvälineistö. Perehdytyksessä käytetään talon omaa materiaalia. Jokaisen työntekijän tulee perehtyä pelastussuunnitelmaan työsuhteen alussa ensimmäöisen kuukauden aikana ja yksintyökentely on mahdollista vasta kuin työntekijä on perehtynyt turvallisuusjärjestelyihin ja -käytäntöihin. Lisäksi työntekijän tulee kerrata tiedot vuoden välein.

Henkilökunnan jäsenet ovat myös velvollisia osallistumaan työnantajan erikseen osoittamiin turvallisuuskoulutuksiin. Koko Mehiläisen henkilökunnan tulee osata toimia palo- ja ensiaputilanteessa. Ensiapukoulutus on vakinaisilla työntekijöillä, jota uusitaan kolmen vuoden välein.

Paloturvallisuuskoulutus järjestetään kaikille talossa olevalle henkilökunnalle, koulutus järjestetään vuosittain. Henkilökunnan osallistuminen paloturvallisuuskoulutukseen on pakollinen. Uudet työntekijät perehdytetään pelastussuunnitelmaan. Perehdyttäjänä turvallisuusvastaava tai hänen määräämänsä työntekijä.

Turvallisuusjohtaja ja varahenkilöt osallistuvat mahdollisesti järjestettäviin palo- ja turvallisuuskoulutuksiin. Vakinainen henkilöstö osallistuu mahdollisesti järjestettäviin väestönsuojan hoitajan koulutuksiin.

Erilaiset harjoitukset, perehdytykset ja kertauskoulutukset pitää dokumentoida, tämä voidaan tehdä myös pelastussuunnitelman liitteeksi. Pelastussuunnitelmaan tutustumisen jälkeen kuittaa se luetuksi kohdasta "kuittaa luetuksi". Koulutukset, harjoitukset ja perehdytykset lisätään kohdasta "harjoitukset".

Sidosryhmien huomioiminen toiminnassa

Sidosryhmillä tarkoitetaan sellaisia tahoja, jotka vaikuttavat jollain tavalla kiinteistön toimintaan. Kiinteistöön liittyviä sidosryhmiä ovat esimerkiksi:

• Itse henkilöstö
• Asiakkaat
• Siivoojat ja huoltohenkilöstö
• Tavarantoimittajat
• Keittiöhenkilökunta
• Muut yhteistyökumppanit

Sidosryhmät tulee huomioida vaaratilanteisiin varautumisessa sekä erilaisissa harjoituksissa. Kun toimintaa on harjoiteltu yhdessä sidosryhmien kanssa, on toiminta erikoistilanteissa joustavaa ja tehokasta. Sidosryhmät tulee lisäksi huomioida tarvittavien varusteiden varaamisessa, esimerkiksi sisälle suojautumisen varalta. Sidosryhmien kanssa on hyvä myös keskustella yleisesti kiinteistön turvallisuuden tasosta, koska sidosryhmillä voi olla erilainen näkökulma tilanteisiin.

Poistumisturvallisuusselvitys ja sisäiset tarkastukset

Poistumisturvallisuusselvitys

Kohteesta on laadittu poistumisturvallisuusselvitys, jossa selvitetään mm. yleiskuvaus kiinteistöstä, siinä harjoitettavan toiminnan luonne normaali- ja poikkeusoloissa, rakennuksessa asuvien, oleskelevien ja työskentelevien henkilöiden omatoiminen toimintakyky onnettomuustilanteissa sekä henkilökunnan osuus turvallisuuden ylläpidossa. Selvityksessä otetaan huomioon laatimishetken tilanne ja arvio mahdollisista tulevista olosuhdemuutoksista.

Sisäiset turvallisuustarkastukset (toimitilatarkastukset)

Turvallisuusjohdon tehtäviin kuuluu sisäisen turvallisuustarkastuksen (toimitilatarkastuksen) tekeminen neljä kertaa vuodessa. Tarkastusten ensisijaisena tarkoituksena on valvoa, että ns. päivittäinen onnettomuuksien torjunta toimii suunnitellulla tavalla ja ettei välitöntä onnettomuusvaaraa ole. Tarkastuksista pidetään kirjaa ja havaittujen puutteiden poistamiseksi tehtyjä korjaustoimenpiteitä seurataan jälkitarkastuksilla. Tarkastusten apuna käytetään toimitilatarkastuslomaketta.

Tiedottaminen

Vaaratilanteista ilmoitetaan asukkaille henkilökohtaisesti, henkilökunta ilmoittaa asiasta asukkaille.

Vaaran uhatessa huoltoyhtiöllä on 24 tuntia vuorokaudessa oleva päivystys, joten he ovat aina tavoitettavissa ja saapuvat tarvittaessa paikalle.

Vaaran tapahduttua asia vuorossa oleva vastuuhoitaja ilmoittaa kiinteistön omistajalle ja palvelukodin johtajalle.

Vahingosta toipuminen

Jälkivahinkojen torjunta:

• Ota yhteys vakuutusyhtiöön.
• Ota yhteys huoltoyhtiöön.
• Ota yhteys sammutusjärjestelmän asennusliikkeeseen.
• Toimita asukkaat mahdolliseen väliaikaishoitoon.
• Sijoitusmahdollisuutena ovat hotellit, vapaana olevat vuokra-asunnot. Vakuutusyhtiö korvaa ensimajoituksen maksimissaan 30 vuorokautta.
• Vahinkojen jälkeen palvelukodin johtaja tekee selvityksen vakuutusyhtiön kanssa aiheutuneista vahingoista ja niiden korvaamisesta. Tarvittaessa selvittelyyn osallistuu koko henkilöstö.
• Jälkivahinkojen estäminen suoritetaan huoltoyhtiön kanssa.
• Vahingosta tiedotetaan asukkaille välittömästi henkilökohtaisesti tai ryhmäkokouksella ja annetaan lisäohjeet. Tiedotuksen antaa palvelukodin johtaja tai hänen sijaisensa tai työvuorossa oleva työntekijä. Tarvittaessa järjestetään kriisiapua asukkaille. Asiasta tiedotetaan omaisille puhelimitse tai järjestämällä tiedotustilaisuus, ottaen huomioon tilanteen vakavuus. Palvelukodin johtaja antaa selkeät ohjeet kuka kenellekin tiedottaa ja miten. Henkilökunnalle järjestetään kriisiapua tilanteen hallitsemiseksi

Säkerhetsorganisation

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetsdirektören, fastighetsskötare	Jussi Hyppölä tfn 0440215021 jussi.hyppola@jh-rakentajat.fi
Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS1	Kiinteistön omistaja

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan

Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.

Berätta vad som har hänt

Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.

Ange exakt adress och kommun

Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.

Svara på frågorna som ställs till dig

Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.

Angera enligt givna instruktioner

Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.

Avsluta samtalet först när du får lov till det

Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

Paloilmoittimelle.

Sjukdomsattack eller olycka

Utred och kontrollera

• Vad har hänt?
• Kontrollera personens tillstånd (vaknar eller andas han eller hon)

Ge första hjälpen vid behov

• En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
• Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.

Gör nödanmälan

• Ring nummer 112.
• Berätta varifrån du ringer. Karjalankatu 16, RAUMA
• Berätta vad som har hänt.
• Agera enligt anvisningarna.
• Rapportera förändringar i patientens tillstånd till nödcentralen.

Brand

Rädda och varna

• Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
• Hänvisa människorna till samlingsplatsen.

Släck och begränsa

• Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
• Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.

Slå larm

• Använda brandlarmknappen för att larma brandkåren och varna andra med brandklockorna.
• När du har nått en trygg plats, ring till nummer 112 (också efter att ha använt en brandlarmknapp).
• Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
• Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.

Vägled

• Vägled räddningspersonalen till platsen.
• I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: Paloilmoittimelle.

Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Viereisen Wanhan Aseman parkkipaikka.

Alternativ samlingsplats: Viranomainen osoittaa tarvittaessa

Vattenskada

Riktlinjer

• Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
• Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
• Anmäl omgående
  • till servicemannen: Jussi Hyppölä, tfn 0440215021
• Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
• Huvudvattenkran: Sijaitsee pohjakerroksessa, huoltokäytävällä, päiväkodin tilojen jälkeen. Hoivan henkilöstöllä ei pääsyä tiloihin, vain kiinteistön omistajalla pääsy.
• Elcentral:
  1. kerros

Ifall vatten hotar utanför byggnaden

• Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

• Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
• Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
• Be om hjälp i mån av möjlighet.
• Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

• Gör inte motstånd.
• Gör bara det som den hotfulle ber om.
• Försök varna andra i mån av möjlighet.
• Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
• Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Bombhot

Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.

När ett hot ges per telefon

• Håll dig lugn. Dra ut på samtalet.
• Gör anteckningar. Anteckna hotet ordagrant till minnes.
• Ställ frågor.
  • Var finns bomben?
  • Hur ser bomben ut?
  • När exploderar bomben?
  • Varför?
• Försök väcka en medarbetares uppmärksamhet redan under telefonsamtalet så att denne redan under samtalet kan rapportera till personen som svarar för säkerheten.
• Fäst uppmärksamheten vid uppringarens talsätt och röstnyanser.
  • Kan man höra dialekter eller andra särdrag i personens tal?
  • Är han eller hon upprörd?
  • Läser personen upp meddelandet från ett papper?
• Lyssna även på bakgrundsljuden (t.ex. trafik eller samtal i bakgrunden).
• Efter samtalet ska du meddela om saken till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal).
• Ifall detta inte är möjligt, ring genast till polisen på tfn 112 och följ instruktionerna som ges på numret.

Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev

• Rör inte vid föremålet.
• Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
• Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
• Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
• Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen

• Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
• Slå på radion och invänta anvisningar.
• Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
• Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Elavbrott

Vid elavbrott förblir nödbelysningen tänd.

Hissarna kan inte användas under elavbott.

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

• Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
• Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 0440215021).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

• Använd en ficklampa
• Handled vid behov även andra

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

• Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Alkusammuttimien käyttöohjeet

Käsisammuttimet

• Käännä sammutin ylösalaisin ja ravista, tämä varmistaa jauheen juoksevuuden.
• Vedä varmistinsokka irti.
• Ota sammuttimen letkun päästä ote ja suuntaa sammutusaine liekkien juureen, älä katko liekkejä.
• Koko palava alue on peitettävä sammutepilveen.
• Liekkien sammuttua sammuttamisen voi lopettaa.
• Tarkkaile palanutta kohdetta ja varmistu, että palo on sammunut.
• Mikäli kohde syttyy uudelleen, toista sammutus.

Sammutuspeitteet

• Ota kiinni peitteen nurkista ja suojaa kätesi peitteen sisään.
• Astu jalalla peitteen päälle, tämä estää liekin tulon kasvoille.
• Jos olet ulkona, lähesty paloa tuulen suunnasta.
• Ojenna kädet suoriksi.
• Levitä peite palon päälle.
• Pidä peitettä tiiviisti palon päällä ja varmistu, että palo on sammunut.
• Suojaa itsesi peitteen nostamisen aikana, palo voi syttyä uudelleen.
• Varmista vielä kerran, että palo on sammunut.

Pikapaloposti

• Avaa pikapalopostikaappi. Riko tarvittaessa muovinen lukonsuojus esimerkiksi kolauttamalla sitä kyynärpäällä.
• Avaa sulkuventtiili ja vedä ulos tarvitsemasi määrä letkua.
• Käännä letkun päässä oleva suutin auki ja aloita sammuttaminen turvallisen matkan päästä.
• Suuntaa vesisuihku liekkien juureen ja jatka sammuttamista kunnes palo on sammunut.
• Varmista että palo on sammunut. Tukahduta tai kastele vielä mahdollisesti kytevät kohdat.
• Älä aseta itseäsi vaaraan. Vältä savun hengittämistä. Mikäli palon sammutus ei onnistu, siirry turvaan. Sulje tilan ovi rajoittaaksesi paloa

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager

• Det är inte tillåtet att förvara några föremål.

Under eller invid byggnader

• Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar

OBS!

• I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Dessutom finns följande bilagor tillgängliga i webbtjänsten:

• Valmiussunnitelma