Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Toimistokiinteistö , jonka vuokrattava ala 7 943 htm2. Kiinteistössä on lounasravintola sekä kokous- ja saunatilat. Parkkipaikkoja on yli 250kpl.
Vuokralaisia:
Etteplan Oyj, Nordic Cosmetics LTD Oy, Office Innovations Finland Oy, Space Systems Finland Oy, Komppi Oy, Coronaria Contextia.
Basuppgifter
| Fastighetens namn | KOy Espoon Kappelitie 6 |
|---|---|
| Fastighetens adress |
Kappelikuja 6 02200 ESBO |
| Antal byggnader | 1 |
| Fastighetens ägare |
Julius Tallberg-Kiinteistöt Oyj
https://www.tallberg.fi/ |
| Yta | 7 943 m² |
| Våningar | 3 |
| Brandklass | P1 |
| Byggmaterial | Betong |
| Användningssyfte | Affärslokal |
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 6 minuter.
| Fastighetsskötsel | Coor tfn 0106225888 jourtelefon 0106225888 |
|---|---|
| Bevakningsföretagets kontaktuppgifter |
Coor Service Management
http://www.coor.fi/Asiakaspalvelu/ |
| Samlingsplats | Alaparkkipaikalla |
| Alternativ samlingsplats | Kevyen liikenteen väylällä Niittypuistonkujalla (suoraan alaparkin edessä, ajoväylä kohti metron paikoitusta) |
| Rörlås | Putkilukot alaparkkipaikan puoleisella AB-kellariin johtavalla ovella. |
| Rörlås | Pelastuslaitoksen putkilukko B-portaan pääsisäänkäynnillä |
| Antal skyddsrum | 3 |
| Skyddsrummets placering VSS1, VSS2, VSS3 | A-B osan kellarikerros |
| Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
| Huvudvattenkran | Lämmönjakohuoneessa, A-portaan kellarikerros |
| Värmefördelningsrum | A-portaan kellarikerros. Kulku A-portaan kellarin aulatilasta. |
| Elcentral | B-portaan kellarikerros. Kulku B-portaan aulatilasta. |
| Ventilationsmaskin |
Katolla B- ja C-portaiden päällä
|
| Nödstopp för ventilationen |
B-portaan pääaulassa, sisäänkäynnin tuulikaapissa |
Organisation
| Teknisk disponent |
Ari Piekkari tfn 0417322443 tekninen.isannointi@tallberg.fi |
|---|
Fastighetens viktiga nummer
| Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
|---|---|---|---|
| Servicebolag | Coor | 0106225888 | 0106225888 |
| Hisservice | Espoon Hissi Oy | 0207811888 | |
| Bevakningsföretagets kontaktuppgifter | Coor Service Management | ||
| Lobbyvaktmästare | Aula / Coor | 0400413974 |
Övriga viktiga nummer
| Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
|---|---|---|
| Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
| Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Riskbedömning
Pelastussuunnitelman laadinnan yhteydessä on tehty riskienarviointi, joka on esitetty tässä luvussa. Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman. Riski on uhkaan liittyvän vahingon todennäköisyyden ja seurausten vakavuuden yhteisvaikutus. Tässä tapauksessa vaarojen tapahtumien mahdollisuutta ja seurausten vakavuutta on arvioitu sanallisesti. Vaaratilannekohtaisesti on esitetty myös toimenpiteet ja ennalta ehkäiseviä toimia.
Vaaratilanteet:
Tulipalo
Vesivahinko
Kaatuminen, liukastuminen, kompastuminen ja muut vastaavat tapaturmat
Myrskyvauriot ja muista sääoloista johtuvat vaarat, kuten talvella lumen tai jään putoaminen ihmisten tai omaisuuden päälle tai esimerkiksi piha-alueella puiden kaatuminen kovassa tuulessa
Ulkoiset vaarat, kuten liikenneonnettomuus lähialueella tai säteily- ja kaasuvaarat
Katkot tai häiriöt sähkön, veden tai kaukolämmön jakelussa
Ilkivalta, ryöstö tai murto.
|
Risk Skäl |
Följder | Åtgärder och säkerhetsarrangemang |
|---|---|---|
|
Tapaturma tai sairauskohtaus Esimerkiksi talvella liukkaus saattaa johtaa kaatumisiin tai kompastumisiin. Rakennuksen katolta voi pudota lunta tai jäätä. Henkilökunnan jäsenten henkilökohtaiset sairaudet, kuten epilepsia tai diabetes, voivat aiheuttaa sairauskohtauksen. Hieman vaikeampaa on ennakoida mahdollisten vieraiden tai asiakkaiden sairauskohtauksia tai tapaturmia. Tapaturmia voi sattua myös toimintaan liittyen tai esimerkiksi sähkölaitteen vikaantuessa. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. Sähkölaitetapaturmiin liittyy yleensä myös tulipalon vaara. |
Henkilökunnan tulee ilmoittaa havaitsemistaan puutteista, esimerkiksi liukkauden tai valaistuksen, osalta välittömästi kiinteistöhuoltoon. Talvella kiinteistöhuolto hoitaa liukkauden eston sekä tarvittaessa lumen ja jään poiston katolta. Henkilökunnan tulee varmistaa, että toimitilojen poistumisreitit pysyvät kulkukelpoisina ja että teknisiin tiloihin on esteetön pääsy. Ulkoalueilla huolehditaan siitä, että esimerkiksi ajoneuvoja pysäköidään vain niille osoitetuille paikoille, jotta pelastuslaitos ja ensihoito pystyvät toimimaan kohteella. |
|
Tulipalo Liikekiinteistöissä tilastollisesti kaksi suurinta tulipalojen aiheuttajaa on ihmisen toiminnasta johtuva palo, tai koneen / sähkölaitteen vika. Tulitöiden tekeminen on aina tulipaloriski. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. | Rikkinäisten sähkölaitteita ei saa käyttää (tapaturma- ja tulipaloriski). Kulkukäytävillä ja rakennuksen seinustoilla ei saa säilyttää ylimääräistä tavaraa. Myöskään sähkötiloissa ei säilytetä ylimääräistä tavaraa. Jätepisteellä jätteet tulee lajitella asianmukaisesti. Mahdolliset tulityöt suoritetaan tulityölupaprosessin mukaisesti. Ulkoalueilla huolehditaan siitä, että esimerkiksi ajoneuvoja pysäköidään vain niille osoitetuille paikoille, jotta pelastuslaitos ja ensihoito pystyvät toimimaan kohteella. |
|
Tulipalo ravintolan keittiössä Keittiöstä lähtevä palo, rasvapalo. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. | Henkilökunnan toiminta on avainasemassa sekä palojen ennaltaehkäisyn, että myös leviämisen estämisessä. Keittiötiloissa tulee olla alkusammutuskalusto (suositus vähintään 6kg jauhesammutin ja sammutuspeite), jota henkilökunnan tulee osata käyttää. Rikkinäisiä sähkölaitteita ei saa käyttää. Toimija vastaa rasvahormien ja muiden laitteiden asianmukaisesta käytöstä ja puhdistuksesta. |
|
Vaaralliset tai palavat aineet Tiloissa säilytettävistä tai käytettävistä vaarallisista aineista johtuva palo. |
Omaisuusvahingot, mahdolliset henkilövahingot. Palon leviäminen. | Toimija on vastuussa vaarallisten ja palavien aineiden asianmukaisesta säilyttämisestä sekä merkitsemisestä. Säilytystilojen läheisyydessä on suositeltavaa olla alkusammutuskalusto ja henkilökunta on koulutettava aineiden asianmukaiseen käsittelyyn. Palotilanteissa pelastuslaitosta tulee informoida aineista ja niiden sijainnista, erityisesti jos kyseessä on paineastioita, kuten kaasupulloja. |
|
Vahingonteot, ilkivalta, varkaudet Mahdollisia ilkivaltatekoja ovat esimerkiksi graffitit, ikkunoiden tai kaluston rikkomiset tai tuhopoltot. |
Seurauksena pääasiallisesti lievät omaisuusvahingot. Sytytetty kohde (esimerkiksi rakennuksen seinustalla oleva palava materiaali) voi levitä suuremmaksi paloksi, jolloin myös seuraukset ovat vakavammat. | Ulkoalueilla ja sisäänkäynneillä riittävä valaistus. Ilkivallan jäljet (esim. töherrykset) korjataan mahdollisimman pian havainnon jälkeen. Vältetään turhan palokuorman säilyttämistä rakennuksen seinustoilla ja sisätiloissa. Varmistetaan että kulkiessa ei jää auki / lukitsematta vahingossa ovia, esimerkiksi varaston ovea. Lukituksien ja valaistuksien puutteista ilmoittaminen. |
|
Sähkökatkot, vesivuodot tai muut kiinteistötekniikan ongelmatilanteet Äkilliset tai suunnitellut sähkö- tai muut tekniikan käyttökatkot. Rikkoutuneet laitteet, esimerkiksi ilmanvaihtokoneet tai vesivuoto. |
Rikkoutunut kiinteistötekniikka aiheuttaa yleensä vain hetkellistä haittaa. Vesivuoto voi huomaamattomana laajentua isommaksi vesivahingoksi. Äkillinen sähkökatko on yleensä lyhyt ja sähköt palautuvat nopeasti. Jos katko pitenee, toimintaa ei välttämättä voida turvallisesti jatkaa. | Rikkoutuneesta kiinteistötekniikasta tai vuotavista vesikalusteista ilmoitetaan aina välittömästi suoraan kiinteistöhuoltoon. Vesivuotojen osalta vesikalusteissa on myös linjasulut, jotka on mahdollisuuksien mukaan suljettava välittömästi isomman vahingon estämiseksi. Sähkön, veden tai lämmönjakelun häiriöt ovat epätodennäköisiä, mutta toimijoiden on hyvä varautua niihin. Etukäteen tulee sopia, miten tilat evakuoidaan esimerkiksi sähkökatkotilanteessa. Pidentyneessä katkossa tilojen käyttö ei ole turvallista, joten myös henkilökunnan tulee evakuoitua. Katkotilanteissa myös lämmityksessä ja viemäröinnissä sekä vedensaannissa voi olla ongelmia, joten toiminta ei välttämättä ole edes mielekästä. |
|
Vesivahinko Mahdollisia syitä ovat yleensä jäätyminen, tukokset tai laitteiden vikaantuminen. Ulkopuolisia syitä ovat myrskyt ja esimerkiksi hulevesitulvat (rankkasateet, lumien sulaminen). |
Mahdolliset omaisuusvahingot | Huolletaan ja ylläpidetään talon LVI-tekniikkaa, ilmoitetaan puutteista, pidetään sadevesiviemärit kunnossa. |
|
Sähköautojen lataus Sähköauton latauksesta johtuva palo tai sähköautosta lähtevä palo. |
Omaisuusvahingot, mahdolliset henkilövahingot. Sähköautossa erityisesti akusto palaa voimakkaasti ja on hankala sammuttaa, joten palon leviäminen on mahdollista, jopa todennäköistä sijainnista riippuen. | Sähköautoja saa ladata vain niille osoitetuissa ja sähköturvallisissa latauspaikoissa. Autoja ei saa ladata normaaleista seinäpistorasioista tai vanhoista lämpötolpista, jos niitä ei ole hyväksytty siihen käyttöön. Latauspaikkojen hätäseis-painikkeet tai sulakkeet on suositeltavaa merkitä selkeästi, jotta virrat saadaan katkaistua hätätilanteessa. |
Slutsatser av faro- och riskbedömningen
Tyypilliset vaarat ja riskit johtuvat yleensä ihmisen toiminnasta tai viallisista laitteista, joten päivittäisellä turvallisuuden huomioimisella voidaan ennaltaehkäistä tulipaloja ja muitakin vaaratilanteita.
Ylimääräistä tavaraa ei tule säilyttää rakennuksen reunoilla tai kulkukäytävillä, erityisesti poistumisreitit tulee pitää kulkukelpoisina. Henkilökunnan tulee ilmoittaa havaitsemistaan puutteista välittömästi eteenpäin, kuten esimerkiksi rikkinäisestä valaistuksesta. Hätätilanteita varten tulee olla etukäteen sovittuna, miten tilat evakuoidaan.
Lisäksi riskien toteumisen todennäköisyyttä vähennetään ja seurauksia rajataan kiinteistön rakenteellisilla ja turvateknisillä ratkaisuilla.
Säkerhetsarrangemang
Arbetsplatssäkerhet
Övervakning
| Placering | Kappelitie 6 |
|---|---|
| Kontakt |
Aula / Coor tfn 0400413974 |
Släckningsutrustning
| Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Keittiötiloissa | Brandfilt | Tarkemmat paikoitukset ovat pelastussuunnitelman liitteissä olevissa turvakuvissa |
| Toimitiloissa | Brandpost | Tarkemmat paikoitukset ovat pelastussuunnitelman liitteissä olevissa turvakuvissa |
| Toimitiloissa | Brandsläckare | Kuuden kilon käsisammuttimia Tarkemmat paikoitukset ovat pelastussuunnitelman liitteissä olevissa turvakuvissa |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
- Brandposterna ska inspekteras årligen. Brandpostens slangar ska trycktestas vart femte år.
Säkerhetsanordningar
Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
| Beskrivning | Akkuvarmenteiset poistumisopasteet Osassa poistumisreiteistä on pimeässä hohtavat poistumisopasteet, joita tuetaan polttimoilla toimivilla turvavaloilla. |
|---|---|
| Centralens läge | Sähköpääkeskus, 1. kerros C-siipi sähkökeskus tilojen 1406 ja 1407 edustalla |
| Täckning | Poistumisreitit ja uloskäynnit |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: B-portaan pääaulassa, sisäänkäynnin tuulikaapissa
Första hjälpen
Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.
- Ambulansen vägleds: Osoitteeseen Kappelikuja 6, Espoo, sisäänkäynnille, johon henkilökunta järjestää opastajan auttajia vastaan.
| Förnödenhet | Placering |
|---|---|
| Skåp för första hjälpen | Vuokralaisten tiloissa |
| Defibrillator | 1.kerroksessa, B-portaassa, aulavahtimestarin pisteen yhteydessä |
Brandsäkerhet
Brandlarm
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
| Placering | 2. kerros C-siipi |
|---|---|
| Beskrivning | C-siivessä on palovaroitinjärjestelmä, johon on kytketty siiven paloilmaisimet ja palokellot |
| Centralens läge | Coronarian sähkökeskus, toimenpidehuoneiden 2 ja 3 välissä |
| Täckning | C-siipi |
| Utrustningens modell | Nätström |
| Typ av larm | Lokalt alarm |
Brandsektionering
Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.
En byggnads olika våningar, källarvåningar och vinden är oftast ordnade i skilda brandsektioner.
Utrymmen som skiljer sig avsevärt från varandra vad gäller användningssättoch brandbelastning har delats upp i separata brandsektioner, då det ansetts nödvändigt för att skydda personer eller egendom. (sektionering baserad på användningssätt)
| Byggnad | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|
| Kappelitie 6 | Våningssektionering, Sektionering enligt användningssätt | Rakennuksen paloluokka on P1. Osastoivat rakenteet yleensä EI60. Palo-osastoitu on muun muassa rakennuksen uloskäytävinä toimivat porraskäytävät. |
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.
Fastigheten har utrymningsarrangemang av följande typ:
| Byggnad | Utrymningsarrangemang |
|---|---|
| Kappelitie 6 | Rakennuksen pääasiallisina poistumisreitteinä toimivat palo-osastoidut porraskäytävät. Uloskäynnit sijaitsevat paikoitusalueen puolella. Kaikki poistumisreitit / uloskäynnit on opastettu akkuvarmenteisilla poistumisopasteilla. |
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.
För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.
Utrymningsarrangemang
- Utrymningar i nödsituationer leds och styrs av
- Henkilökunta toimitiloittain
- Varifrån och hur görs en utrymning?
- Opastettua poistumisreittiä käyttäen ulos ja edelleen rakennuksen kokoontumispaikalle
- Vad ska stängas?
- Ovet suljetaan ja tietokoneet lukitaan
- Vad ska göras och av vem före utrymning?
- Tiloissa olevat ohjataan poistumaan ulos rakennuksesta henkilökunnan toimesta
Information i olyckssituationer
Information om olyckor sköts enligt ansvarsförteckningen nedan:
| Information till personalen | Toimijan johto |
|---|---|
| Information till den närmaste omgivningen | Viranomainen |
| Information till medier | Kiinteistön johto |
Avvärjning av följdskador
Syftet med avvärjning av följdskador är att förebygga att det uppstår skador, att begränsa och minimera effekterna av uppstådda skador och att så snabbt som möjligt återställa situationen.
- Värdering av skador
- Omistajan ja toimitilan edustaja
- Diskussion på arbetsplatsen och eftervård vid behov
- Työterveys / Esihenkilöt
Riktlinjer
På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!
Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.
Säkerheten är allas gemensamma sak!
Larma efter hjälp
I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112
- Ring nödsamtalet själv, om du kan
- Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
- Berätta vad som har hänt
- Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
- Ange exakt adress och kommun
- Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
- Svara på frågorna som ställs till dig
- Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
- Angera enligt givna instruktioner
- Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
- Avsluta samtalet först när du får lov till det
- Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.
I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:
Osoitteeseen Kappelikuja 6, Espoo, B-portaan sisäänkäynnille (putkilukolle)
Sjukdomsattack eller olycka
- Utred och kontrollera
-
- Vad har hänt?
- Kontrollera personens tillstånd (vaknar eller andas han eller hon)
- Ge första hjälpen vid behov
-
- En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
- Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
- Gör nödanmälan
-
- Ring nummer 112.
- Berätta varifrån du ringer. Kappelikuja 6, ESBO
- Berätta vad som har hänt.
- Agera enligt anvisningarna.
- Rapportera förändringar i patientens tillstånd till nödcentralen.
Aikuisen peruselvytys
Sydänpysähdyksen tunnistaminen
- peruselvytys tulee aloittaa jokaiselle reagoimattomalle potilaalle
- joka ei hengitä
- jonka hengitys ei ole normaalia
- äänekäs / koriseva ja epäsäännöllinen hengitys reagoimattomalla henkilöllä viittaa sydänpysähdykseen
Hätäilmoitus
- Hätäilmoitus tulee tehdä välittömästi yleiseen hätänumeroon 112
- jos henkilö ei reagoi
- jos henkilö ei hengitä normaalisti
- Jos elvytät henkilöä yksin
- aseta puhelimen kaiutintoiminto päälle
- voit elvyttää ja kuunnella hätäkeskuksen ohjeita
Paineluelvytys
- Paineluelvytys tulee aloittaa mahdollisimman pian
- painelukohta on rintalastan alaosa
- toisen käden kämmenen tyvi painelukohtaan ja toinen käsi sen päälle
- paineluelvyttäjää on suositeltavaa vaihtaa 2 minuutin välein (jos mahdollista)
- Elyvytys aloitetaan 30 painalluksella
Puhalluselvytys
- Vuorottele 30 painelun ja 2 puhalluksen välillä
- Puhalla kaksi rauhallista noin sekunnin kestävää puhallusta
- rintakehän tulee nousta ja laskea puhallusten mukaan
- Jos puhaltaminen ei onnistu, jatka keskeytymätöntä painelua
Brand
- Rädda och varna
-
- Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
- Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
- Släck och begränsa
-
- Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
- Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
- Slå larm
-
- Larma brandkåren genom att ringa nummer 112 från en säker plats.
- Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
- Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
- Vägled
-
- Vägled räddningspersonalen till platsen.
- I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: Osoitteeseen Kappelikuja 6, Espoo, B-portaan sisäänkäynnille (putkilukolle)
- Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!
Vid utrymning är samlingsplatsen: Alaparkkipaikalla
Alternativ samlingsplats: Kevyen liikenteen väylällä Niittypuistonkujalla (suoraan alaparkin edessä, ajoväylä kohti metron paikoitusta)
Toiminta kokoontumispaikalla
Tilanteen mukaan on pohdittava, onko turvallista jäädä nimetylle kokoontumispaikalle, vai onko ihmiset ohjattava toisaalle, esimerkiksi lähistöllä olevaan kiinteistöön.
Muistettavia asioita kokoontumispaikalla:
- mahdollisista loukkaantuneista huolehtiminen, ilmoitettava turvallisuushenkilöstölle
- liikuntarajoitteisista tai muuten vajaakuntoisista huolehtiminen
- ilmoitettava pelastuslaitokselle, mikäli tietää jonkun jääneen sisälle
Varakokoontumispaikka
Mikäli kokoontumispaikka ei ole turvallinen, siirrytään turvallisempaan paikkaan (etäämmälle rakennuksesta tai läheiseen rakennukseen tilapäisesti). Viranomaiset osoittavat tarvittaessa suojapaikat pidempiaikaista suojautumista varten.
Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer
Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.
- Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
-
- Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
- Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.
Vattenskada
- Riktlinjer
-
- Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
- Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
-
Anmäl omgående
- till servicemannen: Coor, tfn 0106225888, jourtelefon 0106225888
- till den tekniska disponenten: Ari Piekkari, tfn 0417322443
- Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
- Huvudvattenkran: Lämmönjakohuoneessa, A-portaan kellarikerros
- Värmefördelningsrum: A-portaan kellarikerros. Kulku A-portaan kellarin aulatilasta.
- Elcentral: B-portaan kellarikerros. Kulku B-portaan aulatilasta.
- Ifall vatten hotar utanför byggnaden
-
- Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.
Väkivallan uhatessa
Aseettomassa uhkaustilanteessa, toimi seuraavasti.
- Käyttäydy rauhallisesti ja pyri rauhoittamaan henkilö omalla käytökselläsi.
- Varmista, ettet käännä selkääsi tai ajaudu nurkkaan, jotta sinulla on aina pakotie uhkaavasti käyttäytyvän henkilön läheisyydestä.
- Mahdollisuuksien mukaan pyydä apua.
- Pakene ja auta muita pakenemaan paikalta
Pidä huolta omasta turvallisuudestasi. Pyri ohjaamaan uhkaava henkilö paikkaan, jossa hän ei voi olla vahingoksi muille. Tapauksen jälkeen ilmoita tapahtuneesta tarvittaessa poliisille.
Jos uhkaavalla henkilöllä on ase, toimi seuraavasti.
- Älä tee vastarintaa.
- Tee vain mitä uhkaaja käskee.
- Pyri mahdollisuuksien mukaan varoittamaan muita.
- Tilanteen jälkeen, soita 112. Kuuntele ohjeita ja toimi niiden mukaan.
Jokainen uhkaus ja havainto mahdollisesta uhkatilanteesta on otettava vakavasti ja niistä on ilmoitettava välittömästi poliisille.
Pommiuhka
Pommiuhkaus on usein perätön ja häiriintyneen ihmisen tekemä, mutta se on silti aina otettava vakavasti ja jokaisesta uhkauksesta tulee ilmoittaa poliisille. Tärkeää tilanteessa on säilyttää oma maltti ja rauhallisuus.
- Kun uhkaus tulee puhelimitse
- Pysy rauhallisena. Pitkitä puhelua.
- Tee muistiinpanoja. Kirjoita uhkaus sanatarkasti muistiin.
- Kysele kysymyksiä.
- Missä pommi on?
- Miltä pommi näyttää?
- Milloin pommi räjähtää?
- Miksi?
- Kiinnitä huomiota soittajan puhetyyliin ja äänen sävyihin.
- Onko hänen puheestaan havaittavissa murteita tai muita erityispiirteitä?
- Onko hän kiihtynyt?
- Lukeeko hän viestin paperilta?
Puhelun jälkeen ilmoita asiasta 112. Toimi viranomaisten antamien ohjeiden mukaisesti.
Allmän farosignal
Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.
Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.
- Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
-
- Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
- Slå på radion och invänta anvisningar.
- Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
- Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.
Gasfara
- Vid gasfara ges allmän farosignal.
- Gå tillväga på följande sätt
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- Mer information om att skydda sig mot gas
-
- Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
- Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
- Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
- Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
Strålrisk
Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.
Gå inomhus.
- Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och ventilationsanordningar.
- Bästa skyddet finns i mitten av huset och i källaren. Ta jodtabletter först efter uppmaning från myndigheterna (det ska finnas 2 jodtabletter per person).
Undvik att röra dig utomhus
Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner fås av räddningsmyndigheterna i din stad, media samt på sidan 867 i Yles text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats www.stuk.fi och räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.
Elavbrott
Vid elavbrott förblir nödbelysningen tänd.
Hissarna kan inte användas under elavbott.
Agerande vid elavbrott
Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande
- Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
- Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 0106225888).
Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena
- Använd en ficklampa
- Handled vid behov även andra
Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:
Kontakta hisservicens feljour:
- Med en mobiltelefon - (Espoon Hissi Oy, 0207811888) eller
- Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)
Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.
Elbilsbrand
Att släcka ett batteripaket som fattat eld i en elbil är besvärligt och kräver mycket vatten för nedkylning. De bildade förbränningsgaserna är giftiga och inandning av dessa bör undvikas. Meddela alltid omedelbart om en brand till det allmänna nödnumret 112.
Åtgärdsanvisning för elbilsbrand:
Om elbilen brinner eller bildar rök, inled INTE primärsläckning utan:
- Rädda dem som är i fara
- arma hjälp till platsen, ring 112
- Avlägsna dig från farozonen
- Akta dig för att inandas rökgaser
- Varna andra och förhindra passage till brandområdet
- Guida räddningsverket till platsen
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns 3 skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
Det finns 3 skyddsrum i fastigheten.
| Placering | Skyddsklass | Yta | Skyddsplatser | Utrustningens placering |
|---|---|---|---|---|
| A-B osan kellarikerros | S1 | 40 m² | 53 | Väestönsuojassa |
| A-B osan kellarikerros | S1 | 87 m² | 116 | Väestönsuojassa |
| A-B osan kellarikerros | S1 | 87 m² | 116 | Väestönsuojassa |
Tre av fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Förvaring av inventarier
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.
Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.
- Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
-
- Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
- Under eller invid byggnader
-
- Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
- OBS!
-
- I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Dessutom finns följande bilagor tillgängliga i webbtjänsten:
Bruksanvisningar för brandsläckare
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Brandpost
- Öppna brandpostskåpet. Slå vid behov sönder låsskyddet av plast genom att till exempel slå till det med armbågen.
- Öppna ventilen och dra ut så mycket slang som du behöver.
- Öppna munstycket i slangens ände och börja släckningen från ett tryggt avstånd.
- Rikta vattenstrålen mot roten av elden och fortsätt med att släcka tills branden har slocknat.
- Kontrollera att branden har slocknat. Släck eventuellt ännu pyrande platser genom kvävning eller nedblötning.
Utsätt inte dig själv för fara. Undvik att andas in rök. Ifall släckningen av branden misslyckas, förflytta dig i säkerhet. Stäng dörren till utrymmet för att begränsa branden.