Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Asuinkerrostalo, jossa on yhteensä 75 asuntoa. Talossa on kahdeksan kerrosta ja yksi porrashuone. Asuinrakennuksen paloluokka on P1.
Talon kellariin on sijoitettu irtainvarastot ja väestönsuojat. Väestönsuojissa on suojapaikat myös naapuritalojen 9 ja 13 asukkaille.
Basuppgifter
Fastighetens namn | Asunto Oy Turun Iso-Heikkiläntie 23 |
---|---|
Fastighetens adress |
Iso-Heikkiläntie 23 20200 ÅBO |
Antal lägenheter | 75 |
Hustyp | Flervåningshus |
Våningstal | 8 |
Fastighetens byggnadsår | 2024 |
Disponentbyrå |
Newsec Property Asset Management Finland Oy
tfn 0103896002 http://www.newsec.fi |
Organisation
värd är |
Henna Savinen Newsec Kodisto tfn 010 3896002 asukaspalvelu@kodisto.fi |
---|
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Sydvästra Finland.
Uppvärmningsmetod | Jordvärme |
---|---|
Huvudvattenkran | Pyörävaraston alapuolinen kellarikerros, siivouskeskus. |
Värmefördelningsrum | Käynti lastenvaunuvaraston kautta, 1. kerros |
Elcentral | Käynti lastenvaunuvaraston kautta, 1. kerros |
Ventilationsmaskin |
Huoneistokohtainen
|
Nödstopp för ventilationen |
Sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä |
Samlingsplats | Turun Kirstinpuiston Solina 9 edustalla |
Alternativ samlingsplats | Määritetään tarvittaessa |
Rörlås | Porrashuoneen sisäänkäynnillä |
Antal skyddsrum | 2 |
Skyddsrummets placering VSS1, VSS2 | Kellarissa (irtainvarasto) |
Delat ansvar
Partiet | ansvar | |
---|---|---|
Förvaltning | Ansvarar för förvaltningen av hela fastigheten, hanterar underhållsavtal och liknande frågor, åtgärdar rapporterade säkerhets- eller andra brister eller delegerar ansvaret till annan part. Fungera som kontaktperson för tillsyn och andra liknande frågor, inklusive deltagande i brandinspektionsrundor. | |
Underhåll av fastigheter | Tekniska system och säkerhetsutrustning, underhåll av gård, snöröjning etc. Vaktmästaren uppmärksammar eventuella brister vid besök på platsen och åtgärdar dem på eget initiativ eller rapporterar dem till förvaltningen. | |
Boende | Hyresgästen ansvarar för sitt eget bostadsrum och förråd samt för sina personliga tillhörigheter och aktiviteter i föreningen. Eventuella system eller fasta konstruktioner i hyresgästens lokaler är underhållsföretagets ansvar. | |
Det normala flödet av information om brister: hyresgäst--- underhållsföretag --- ledning |
De boende kan rapportera säkerhetsproblem eller andra brister till underhållet eller förvaltningen via telefon eller e-post, nödvändiga kontaktuppgifter finns till exempel i kapitlet "Organisation" i denna plan.
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
---|---|---|---|
Servicebolag | |||
Hisservice | OTIS Oy | 0800168111 |
Övriga viktiga nummer
Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
---|---|---|
Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Riskbedömning
En riskbedömning har genomförts som en del av utarbetandet av beredskapsplanen och presenteras i detta kapitel. Bedömningen har fokuserats på mer vardagliga frågor och slutsatserna presenteras i slutet av kapitlet.
En riskkälla är en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller medföra en negativ händelse. Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för skada i samband med ett hot och konsekvensernas allvar. I det här fallet har sannolikheten för att faran ska inträffa och konsekvensernas allvarlighetsgrad bedömts muntligt. Åtgärder och förebyggande åtgärder har också fastställts för varje riskkälla.
Faror:
Brand
Vattenskada
Fall, halkning, snubbling och liknande olyckor
Stormskador och andra väderrelaterade faror, t.ex. snö eller is som faller på människor eller egendom på vintern eller träd som faller i stark vind på en gård, t.ex.
Yttre faror såsom trafikolyckor i omgivningen eller strålnings- och gasfaror
avbrott eller funktionsstörningar i el-, vatten- eller fjärrvärmeleveranserna
Vandalism, rån eller inbrott.
Risk Skäl |
Följder | Åtgärder och säkerhetsarrangemang |
---|---|---|
Olycksfall eller sjukdom Fallolyckor orsakade av halka på vintern. Snö eller is som faller från taket på en byggnad. Personliga sjukdomar kan orsaka en medicinsk attack. Särskilt för äldre invånare ökar risken för en medicinsk attack. Det mest sannolika är att det sker i hemmet, t.ex. vid matlagning. Dessa inkluderar mindre brännskador eller skärsår. Elolyckor kan också inträffa i hemmet om felaktiga elektriska apparater används eller om t.ex. ett mobiltelefonbatteri skadas. |
Möjliga personskador och skador på egendom. Mindre skador på bostadshus troliga. Olyckor med elektrisk utrustning åtföljs vanligtvis av en risk för brand. |
Om de boende upptäcker några brister bör de rapportera dem till fastighetsunderhållet eller bolagets styrelse. På vintern tar underhållstjänsten hand om avisning och, vid behov, avlägsnande av snö och is från taket. Underhåll av allmänna utrymmen ombesörjs. Det kommer inte att finnas någon lagring av överflödigt gods på tillfartsvägar. På utomhusområden kommer fordon endast att parkeras på avsedda platser för att göra det möjligt för räddnings- och räddningstjänsten att arbeta på plats. |
Brand Statistiskt sett är de vanligaste orsakerna till bränder i bostadshus matlagning, användning av öppen eld och användning av felaktiga elektriska apparater. Ofta startas bränder genom mänsklig handling eller slarv. Ibland kan en brand också orsakas oberoende av mänsklig inblandning, till exempel av en felaktig eller ounderhållen elektrisk installation (t.ex. kortslutningar). Det finns alltid en risk för brand när man utför brandarbete. |
Risk för personskada och skada på egendom | Användning av öppen eld och matlagning endast under uppsikt. Använd inte trasiga elektriska apparater (risk för olycka och brand). Stora hushållsapparater (tvättmaskiner) får inte användas utan tillsyn. I utomhusområden kommer man att se till att fordon endast parkeras på avsedda platser för att möjliggöra för räddnings- och nödtjänster att arbeta på plats. |
Olyckor, stölder Exempel på vandalism är graffiti, krossade fönster eller möbler eller anlagda bränder. |
Resultatet är huvudsakligen mindre egendomsskador. Ett antänt föremål (t.ex. en vedhög på en husvägg) kan sprida sig till en större brand med allvarligare konsekvenser. | Tillräcklig belysning i utomhusområden och vid ingångar. Alla tecken på vandalism (t.ex. repor) repareras så snart som möjligt efter upptäckten. Undvik onödig brandbelastning på byggnadens väggar och inne i byggnaden. Se till att dörrar inte oavsiktligt lämnas öppna/ olåsta under passage. Brister i låsning och belysning rapporteras till byggnadens underhållsavdelning. |
Strömavbrott, vattenläckor eller andra tekniska problem i byggnader Plötsliga eller planerade strömavbrott eller andra tekniska avbrott. Trasig utrustning, t.ex. ventilationsutrustning eller vattenläckor. |
Trasiga bygginstallationer orsakar oftast bara tillfälliga skador. Om en vattenläcka inte upptäcks kan den utvecklas till en större vattenskada. Plötsliga eller planerade strömavbrott orsakar inga större problem för bostäder på kort sikt, men om de blir långvariga kan de göra det betydligt svårare att bo. | Avbrott i el-, vatten- eller värmeförsörjningen är osannolika, men invånarna uppmanas att förbereda sig för dem med en hemreserv, där grundtanken är att alla ska vara självförsörjande i 72 timmar. Mer information om hemsäkerhet och självförsörjning finns på webbplatsen 72 timmar som har skapats av finska myndigheter och organisationer. Om en invånare har svårt att klara sig på egen hand bör han eller hon förbereda sig mer seriöst och vara beredd att söka hjälp utifrån. Invånarna bör också vara medvetna om sina grannar i sitt dagliga liv och bör alltid rapportera trasiga byggtjänster eller läckande vattenarmaturer direkt till byggnadsunderhållsavdelningen. Vid vattenläckage har vattenarmaturerna också linjelås, som om möjligt bör stängas omedelbart för att förhindra större skador. |
Vattenskador Möjliga orsaker är vanligtvis frysning, blockeringar eller fel på utrustningen. Yttre orsaker är t.ex. stormar och översvämningar (kraftigt regn, snösmältning). |
Potentiell skada på egendom | Serva och underhålla byggnadens HVAC-system, rapportera eventuella brister, använda hushållsapparater (tvättmaskiner) endast under uppsikt, alltid rekommendera en läckagefälla vid byte av apparater, hålla regnvattenavlopp i gott skick. |
Kaasuvaara i närheten Detta kan orsakas av en olycka med transport av kemikalier på närliggande transportvägar eller en brand i en närliggande fastighet. |
Detta kan leda till personskador och materiella skador. | Följ myndighetens nödmeddelanden, som kan komma via SMS, TV eller Internet, eller ytterst från räddningstjänstens högtalare. Den viktigaste åtgärden är vanligtvis att stänga ventilationen och söka skydd inomhus. |
Exceptionella omständigheter Radiologisk nödsituation eller annan allvarlig händelse i närheten. |
Möjliga skador, inomhusvistelse, möjlig evakuering. | I exceptionella situationer kommer myndigheterna att agera i enlighet med sina instruktioner. |
Solkraftverk Brand i en panel eller komponent på taket. Räddning av en person (elolycka) |
Risk för personskada och skada på egendom | Systemskyltning (varningsskyltar och märkningar). Instruktioner för isolering av solkraftverk och märkning. Arbetssäkerhet vid installation och underhåll. |
Slutsatser av faro- och riskbedömningen
Anläggningen är ett bostadshus och de faror och risker som är förknippade med det i vardagen är kopplade till detta. De vanligaste olyckorna i bostadshus är olyckor, och statistiskt sett är det troligt att de inträffar inne i bostaden. Att halka och snubbla på gården eller i allmänna utrymmen är också faror som är förknippade med normalt boende.
Typiska faror och risker orsakas vanligen av mänsklig aktivitet eller felaktig utrustning. Genom att dagligen tänka på säkerheten i vardagen kan man förebygga bränder och andra faror.
Det är alla som bor och arbetar i byggnaden som ansvarar för att upprätthålla säkerheten. Byggnaden och dess omgivning hålls i ett sådant skick att:
risken för att brand uppstår, avsiktligt uppstår eller sprids är liten
personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt i händelse av brand eller annan plötslig fara
räddningsinsatser är möjliga i händelse av brand eller annan olycka;
Dessa krav uppfylls genom att lokalerna och omgivningen hålls rena och att eventuella brister rapporteras till byggnadens underhållsavdelning.
Säkerhetsarrangemang
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
Beskrivning | Porrashuoneessa on etälaukaistava savunpoisto. Kellarin väestönsuojien savunpoisto hätäpoistumiskäytävän ja -luukun kautta. |
---|---|
Centralens läge | Pyörävarasto ja sisäänkäynnin yhteydessä |
Utlösning av rökevakuering | Sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: Sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä
Brandsäkerhet
Brandvarnare
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
Beskrivning | Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet |
---|
Vastuu palovaroittimista
Vastuu ylläpidosta siirtyy asukkaalta rakennuksen omistajalle 1.1.2026.
Rakennuksen omistaja
- vastaa, että kussakin asunnossa on riittävä määrä toimintakuntoisia palovaroittimia.
- vähintään yksi (1) palovaroitin alkavaa 60 m2 kohden
- palovaroittimien uusiminen niiden vikaantuessa tai vanhentuessa
Asukas
- velvollisuus ilmoittaa viipymättä rakennuksen omistajalle, jos palovaroittimen paristo on loppunut, tai varoitin ei toimi
- palovaroitinta ei saa irrottaa tai vahingoittaa
- suositellaan testaamaan palovaroittimen toiminta säännöllisesti
Linkki sisäministeriön ohjeeseen aiheesta: linkki
Räddningsväg
Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.
- Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
- Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
- Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
- I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Placering | Heikintaskun kautta sisäpihalle |
---|---|
Beskrivning | Nostopaikat Iso-Heikkiläntiellä ja sisäpihalla |
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Hiss
Placering | Porraskäytävä |
---|---|
Serviceföretag | OTIS Oy |
Ventilationsmaskin
Placering | Huoneistokohtainen |
---|---|
Beskrivning | Huoneistot on varustettu koneellisella tulo- ja poistoilmanvaihdolla sekä lämmöntalteenotolla. |
Nödstoppets placering | Sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä |
Solenergianläggning
Placering | Katolla |
---|---|
Nödstoppets placering | Sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä |
Laddningsstation för elbilar
Placering | Parkkipaikka |
---|---|
Nödstoppets placering | Sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä |
Riktlinjer
Ringa efter hjälp
I alla nödsituationer, oavsett om du behöver akut hjälp från polisen, räddningstjänsten, ambulansen eller socialtjänsten, RING 112.
Du kan ringa ett nödsamtal med hjälp av 112 Finland-appen när du har laddat ner den till din telefon. Då ser larmoperatören omedelbart varifrån samtalet kommer.
När du laddar ner 112-appen till din telefon får du veta när du befinner dig i området.
Ring nödsamtalet själv om du kan
Det är viktigt att det är den berörda personen som ringer nödsamtalet. Han eller hon har den information som larmcentralen behöver för att avgöra vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal via en mellanhand kan fördröja hjälpen.
Berätta för oss vad som har hänt
Nödcentralen kommer att be den som ringer om information om vad som har hänt så att han eller hon kan skicka rätt hjälp till situationen om det behövs.
Uppge exakt adress och kommun
Larmcentralen kan ha flera adresser i olika kommuner i området. Det är därför viktigt att inte bara uppge adressen utan också den kommun där händelsen inträffade.
Svara på de frågor som ställs till dig
De frågor som ställs av larmoperatören har ett syfte. De ska inte fördröja tillkallandet av hjälp. I en nödsituation kommer trafikledaren att varna de myndigheter som kommer för att hjälpa till under samtalet och ge dem mer information om vad som har hänt.
Följ de instruktioner som ges
Larmoperatören är utbildad för att ge instruktioner för olika situationer. Följ de instruktioner som ges så gott du kan.
Avsluta inte samtalet förrän du har fått tillåtelse att göra det
Om du avslutar samtalet för tidigt kan det fördröja hjälparnas ankomst. Lägg på luren när du har fått tillåtelse att avsluta samtalet. Håll linjen fri. Avsändaren eller hjälparen på plats kan behöva mer information om vad som har hänt.
Hjälp i nödsituationer
Det kan vara svårt och långsamt för personer med nedsatt rörlighet att lämna byggnaden i en nödsituation. Om du vet att det bor personer med nedsatt rörlighet i grannhuset, t.ex. personer med funktionshinder, blinda eller äldre personer, bör du också försöka se till att de kan ta sig ut på ett säkert sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma men du inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut ska du informera räddningstjänsten så snart som möjligt.
Samarbeta med andra boende.
Saker att tänka på när du hjälper en person med nedsatt rörlighet att ta sig ut
- Hjälp personen med nedsatt rörlighet att ta sig därifrån utifrån dina egna förmågor.
- Lyssna på den person du hjälper.
- Ta hand om den person du hjälper även efter utgången.
Strömavbrott
Drift vid strömavbrott:
- Kontrollera först säkringarna. Kontrollera först säkringarna. Om de är hela kan du ta reda på om grannens eller grannhusens el fungerar.
- Om strömmen försvinner över ett större område är felet redan känt och avhjälpande åtgärder har vidtagits. De flesta elleverantörer har ett inspelat felmeddelande på felanmälningsnumret som berättar om ett känt strömavbrott i ditt område.
- Om elen beter sig konstigt när den kommer tillbaka, t.ex. om lamporna lyser starkare eller svagare än normalt, kan det bero på ett brott i elnätets neutralledare. Detta kan leda till skador på utrustning, brand och i värsta fall elstötar. I sådana situationer ska du stänga av strömmen via huvudströmbrytaren och ringa din elleverantörs larmtjänst.
- Vid ett långvarigt strömavbrott bör du vara förberedd med varma kläder, särskilt på vintern, och en hemreserv om det behövs. En hemreserv är mat och andra viktiga förnödenheter som kan räcka i 72 timmar. Mer information finns på webbplatsen 72 hours.
Bra att veta vid ett strömavbrott
- elektriska apparater som har varit påslagna (t.ex. spisar och ugnar) bör stängas av så att de inte utgör någon brandrisk när strömmen kommer tillbaka
- kylar och frysar slocknar och bör inte öppnas för att förhindra att maten förstörs
- vattenförsörjningen kan avbrytas under ett strömavbrott, eftersom pumparna för vattenförsörjningen drivs med elektricitet
- Häll inte ut vatten i avloppet, även om det kommer från kranen
- Om du häller ut vatten från kranen ska du placera en behållare under för att samla upp det vatten som rinner ut. Du kan dricka vatten under ett strömavbrott.
- Om ett strömavbrott inträffar under vinterfrost kommer ditt hem att kylas ned snabbt
- Ta med varma kläder och filtar. Stäng fönstren och håll ytterdörren stängd.
Vi kommer att försöka informera människor i förväg om förväntade strömavbrott. Det är inte alltid möjligt att ge information i förväg. Du kan få information om förväntade elavbrott genom att följa myndigheternas information, till exempel via YLE.
Sjukdom eller olycksfall
Ta reda på vad som har hänt
- Har personen fallit eller svimmat?
- Finns det några ögonvittnen som kan ge detaljer om vad som hände?
- Kan personen återupplivas genom att prata eller skaka?
Gör en nödanmälan
- Ring 112.
- Berätta varifrån du ringer.
- Berätta vad som har hänt.
- Följ instruktionerna.
Ge första hjälpen om det behövs
- Om personen inte vaknar, kontrollera andningen: sätt handryggen framför patientens mun och känn efter luft.
- Om personen inte andas, påbörja första hjälpen utifrån dina färdigheter.
- 30 tryckningar, 2 puffar
Vänd den medvetslösa men andande patienten åt sidan.
Observera patienten.
- Om patientens tillstånd förändras innan räddningstjänsten anländer ska du rapportera det genom att ringa 112 igen så att larmcentralen kan göra en ny bedömning av situationen.
Led professionella hjälpare snabbt till patienten
- Berätta för ambulanspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.
Brand i en lägenhet
Spara
- Gör en bedömning av situationen. Rädda dem som befinner sig i omedelbar fara.
- Var försiktig så att du inte andas in rök! Rök är mycket giftig och om den inandas leder den till döden mycket snabbt.
Larm
- Ring 112 från en säker plats.
- Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad som brinner och om det finns personer i fara.
- Lägg inte på luren förrän du blir tillsagd att göra det.
Stäng av och begränsa
- Utför inledande släckning om möjligt.
- Släck en fettbrand genom att kväva den med en brandfilt.
- Vid brand i en elektrisk apparat ska du stänga av strömmen till apparaten, varefter du kan påbörja den inledande släckningen.
- Avlägsna brännbara föremål och ämnen i närheten.
- Begränsa spridningen av eld och rök genom att stänga fönster och dörrar när du lämnar bostaden.
Vägledning
Guida räddningspersonalen till platsen eller ordna med guidning. Exempel: en person guidar vid kanten av parkeringen och en annan vid sidan av byggnaden.
Vid en evakuering är återsamlingsplatsen: Turun Kirstinpuiston Solina 9 edustalla
Vattenskada
Riktlinjer för åtgärder
- Stäng av elen i och omkring området där läckan finns.
- Stoppa läckan, t.ex. genom att stänga av vattentillförseln, om det är möjligt.
- Meddela omedelbart serviceavdelningen
- Kontakta vid behov nödnumret 112.
Om det finns en vattenrisk utanför byggnaden
- Identifiera orsaken till vattenskadan.
- Om det finns en läcka, försök att stoppa den.
- Försök att förhindra att vatten tränger in i byggnaden
- Ring vid behov efter ytterligare hjälp (fastighetsskötare, grannar)
- Kontakta vid behov nödnumret 112.
Allmän farosymbol
Enallmän farosignal är en stigande och fallande ton under en minut eller en varning som ges av en myndighet. Varaktigheten av de stigande och fallande perioderna är 7 sekunder.
En allmän farosignal innebär en överhängande fara för allmänheten. Varningen ges av en fast utomhuslarmanläggning i tätbebyggt område och av mobila larm monterade på fordonet utanför tätbebyggt område. Allmänlarm är i första hand avsedda att varna människor som befinner sig utomhus. Ljudet från larmen får inte vara hörbart inomhus.
Signalen "faran över " är ett konstant pip under en minut. Det är en indikation på att hotet eller faran har passerat.
Så här gör du när du hör den allmänna farosignalen
- Gå inomhus. Stanna inomhus.
- Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation.
- Sätt på radion och invänta instruktioner.
- Undvik att använda telefon för att undvika att blockera linjerna.
- Lämna inte området utan myndigheternas instruktioner, så att du inte utsätter dig för fara under färden.
Varning för nödsituation
En allmän farosignal åtföljs av ett faromeddelande.
Faroangivelsen hittar du här:
- radio
- text på tvn sidan 112
- högst upp på tv-skärmen som löpande text
- 112 Finland app
- räddning.fi
- 112.fi
Strålningsrisk
Strålningssituationen övervakas kontinuerligt i hela landet med hjälp av mätare. Även små förändringar upptäcks omedelbart och rapporteras utan dröjsmål. I händelse av strålningsrisk utfärdas en allmän varning.
Gå inomhus
Den första försvarslinjen i en nödsituation med radioaktiv strålning är att ta skydd inomhus.
Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation ordentligt för att förhindra att radioaktiva ämnen tränger in. Den centrala delen av huset erbjuder det bästa skyddet.
Jodtabletter
Att ta jodtabletter är en sekundär stödåtgärd som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.
Ta jodtabletter endast på myndigheternas inrådan, som du hör på radio eller tv. Jodtabletter förhindrar ansamling av radioaktiv jod i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. I händelse av en nödsituation får du inte lämna byggnaden för att hämta tabletterna. Jodtabletter kan köpas i förväg på apotek. Det bör finnas 2 jodtabletter per person. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att personer upp till 40 års ålder och gravida kvinnor tar jodtabletter vid strålningsrisk på grund av en kärnkraftsolycka.
Skydda din mat och ditt dricksvatten
Lägg exponerad mat i plastpåsar eller läckagesäkra behållare. Kylar, frysar och läckagesäkra förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
Att vistas utomhus
Om du måste gå ut ska du bära åtsittande, hudtäckande kläder, t.ex. regnkläder. Ta av dig kläderna när du kommer in i korridoren och tvätta dig noggrant. Använd andningsskydd för att förhindra att radioaktiva partiklar kommer ner i lungorna.
Ytterligare information
För ytterligare information, kontakta räddningstjänsten i din stad, media och Yle Text-TV på sidan 867. Information finns också på Strålsäkerhetscentralens webbplats www.stuk.fi och på räddningstjänstens webbplats www.pelastustoimi.fi
Avsluta
Poistumisturvallisuuden periaatteena on, että asuinrakennuksen kaikista tiloista on joka hetki päästävä poistumaan vähintään kahta kulkureittiä pitkin ilman avainta tai muuta oven avausvälinettä. Poistumisen on voitava tapahtua myös pimeässä, joten kulkureittien on oltava joka hetki esteettöminä.
Kerrostalossa pääasiallinen poistumisreitti on porrashuone. Jos porrashuoneessa on savua, pysy huoneistossa ja hälytä apua soittamalla 112.
Huoneistojen varapoistumisteitä 1kpl/kerros/asunto.
Huoneistojen varatienä toimivat parvekkeet ja parvekkeettomissa asunnoissa varatieikkunat. Pelastuslaitos avustaa pelastautumisessa.
Självberedskap
Egenberedskap är ett sätt för alla att förbereda sig för olika typer av samhällsstörningar, t.ex. el- och teleavbrott, stormar, pandemier, folkhälsokriser och nödsituationer.
I händelse av en nödsituation underlättas myndigheternas insatser av att resurser mobiliseras till de mest behövande. Det är viktigt att förbereda sig för nödsituationer eftersom samhällstjänsterna kan avbrytas till följd av en incident. Det kan vara omöjligt att få tag på mat, dryck, mediciner eller andra viktiga förnödenheter från butiker eller andra tjänsteleverantörer.
Rekommendationen för krisberedskap för offentliga myndigheter och organisationer är 72 timmar. Det innebär att ett hushåll bör kunna klara sig på egen hand i tre dagar. Via länkarna nedan hittar du en broschyr med titeln "Förberedelser för hemmet" och en 72-timmarswebbplats med beredskapsverktyg för olika typer av nödsituationer.
Resurser för hemmet
I ditt hem bör det finnas tillräckligt med mat, dryck, mediciner och andra viktiga förnödenheter för 72 timmar.
Åtminstone följande bör finnas tillgängligt hemma:
- Mat och dryck
- mediciner
- vatten
- Hygienartiklar
- Vatten och sanitetsartiklar
- Batterier
- Radio
- Första hjälpen-kit
- Varma kläder
Skydd inomhus
Skydd inomhus ges när den allmänna farosignalen ges av myndigheterna. När du hör varningssignalen ska du gå inomhus och följa myndigheternas anvisningar.
Civilt skydd
Skydd på plats ges endast på särskild order av en myndighet. Syftet med skyddsrummen är att skydda människor från väpnade angrepp i händelse av krig.
Information om civilskydd:
Bevarande av
Förvaring av diverse föremål kan medföra risk för att brand uppstår eller sprids, förhindra säker utrymning i en nödsituation och göra det svårare att släcka en brand. Hantera därför alltid brandfarliga material enligt anvisningarna.
Det är strängt förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i enskilda rum.
Utgångar från byggnaden måste alltid hållas tillgängliga och fria från hinder.
- Bostäder och tillhörande balkonger, terrasser eller liknande utrymmen
- Förvaring av onödiga varor i lägenheterna ska undvikas.
- Utgångar, trapphus, interna korridorer och förrådsgångar
- Inga varor får förvaras.
- Under eller i närheten av byggnader
- Inget brandfarligt material eller andra varor får förvaras på husväggar, inte heller soptunnor, kartonghögar och lastpallar.
Observera
Kontakta alltid brandinspektören vid den lokala brandkåren i tveksamma fall.
Skyddande konvoj
Skyddsevakuering innebär att befolkningen förflyttas bort från riskområdet på ett kontrollerat sätt i situationer där det anses innebära mindre risk än att hålla sig inomhus. Sådana situationer är t.ex. en olycka med farliga ämnen som utvecklas snabbt, intensiv fara med brandfarliga gaser, explosionsfara och strålningssituationer.
Skyddsutrymning genomförs alltid på grundval av en särskild order från myndigheterna. Myndigheterna har redan i förväg planerat evakueringen av platsen och har tillhandahållit nödvändig transportutrustning.
Kaasuntunnistus
Kiinteistö on varustettu kaasuntunnistimella (ammoniakki);
- Tontin jokaisella rakennuksella on oma tunnistin.
- Kaasuntunnistimesta välitetään hälytystieto
kiinteistöautomaatioon ja kiinteistöhuoltoon - Hälytyksen perusteella koko rakennuksen ilmanvaihto
pysäytetään (hätä-seis). - Hälytin sijaitsee hissin vieressä 1. kerroksessa.
Hälytyksen sattuessa suojaudutaan sisätiloihin, ja pysytään sisällä. Kaasuvuodon sattuessa pelastuslaitos tiedottaa toimenpiteistä.
Instruktion för solkraftverk
Aurinkovoimala voidaan hätätilanteessa pysäyttää:
Aurinkovoiman hätäseis- kytkintä painamalla. Painike sijaitsee sisäpihan puoleisen sisäänkäynnin yhteydessä. Painike sammuttaa invertterin, joka sijaitsee sähköpääkeskuksessa.
HUOM: Painikkeen käytön jälkeen järjestelmässä on 2 minuutin ajan vaarallinen jännite. 2 minuutin varoajan jälkeen jännite on turvallinen.
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns 2 skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.
Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.
I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.
Det finns 2 skyddsrum i fastigheten.
Placering | Skyddsklass | Yta | Skyddsplatser | Utrustningens placering |
---|---|---|---|---|
Kellarissa (irtainvarasto) | S1 | 142,5 m² | 190 | Väestönsuojassa |
Kellarissa (irtainvarasto) | S1 | 115,5 m² | 154 | Väestönsuojassa |
Två av fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Underhåll av skyddsrum
Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.
I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.
- Observera även följande:
-
- Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
- En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
- För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
- När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
- Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.
Renovering av skyddsrummet
- Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
-
- En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
- Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
- Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
- Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
- Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
- Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
- Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
- Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
- Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
- Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
- Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
- Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
- Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
- Rengör ventilationskanalerna och filtren.
- Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
- Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
- Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
- Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
- Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
- I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
- Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
- Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
- Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
- Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
- Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
- Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.
Skyddsmaterial
Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.
Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.
Namn | Antal |
---|---|
Bår | 1 |
Vattenkonserveringsmedel | Enligt mängden |
Järnspett | 1 |
Märkningsskyltserie för skyddsrummet | 1 |
Ficklampa | 2 |
Hinkspruta | 1 |
Namn | Tilläggsuppgift |
---|---|
Verkstadshammare | 2 kg |
Spadmejsel | 300 mm |
Spetsmejsel | 300 mm |
Bultsax | ca 600 mm |
Yxa | ca 400 mm |
Fältspade | ca 500 mm hopvikt |
Kofot | ca 600 mm |
Handsåg | blad 500 mm |
Järnsåg | blad 310 mm |
Blad till järnsåg | 5 st. i reserv |
Skiftnyckel | max. öppning 35 mm |
Skruvmejsel | spets 8 mm, blad 150 mm |
Stjärnskruvmejsel | |
Snickarhammare | 0,5 kg |
Spik | 2 kg, 75, 100 och 125 mm |
Kniv | ca 200 mm |
Räddningslina | d=12 mm, 20 m |
Material för säkerhets- och skyddspersonal | För varje påbörjat antal 100 boende |
---|---|
Skyddsmask och bfs-filter | 2 |
Skyddshjälm | 2 |
Skyddsglasögon | 2 |
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning | 1 |
Första förband | 2 |
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer | 1 |
Jodtabletter | 2/boende |
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK) | 2 |
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:
Bruksanvisningar för brandsläckare
Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.