Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Porvoon Kallionrinne 1:een eli Porvoon Sarastukseen kuuluu kaksi asuinkerrostaloa, joissa on yhteensä 58 asuinhuoneistoa.

  • A-talossa on viisi asuinkerrosta sekä kellarikerros. 1. Kerroksesta löytyy lisäksi pesula sekä pyörävarasto. Kellarikerrokseen on sijoitettu pieni tekninen tila sekä väestönsuoja ja irtaimistovarasto.
  • B-talossa on kuusi kerrosta, joista viisi on asuinkäytössä. Rakennuksen ensimmäisestä kerroksesta löytyy liiketila, kuivaushuone sekä tekniset tilat.

Basuppgifter

Fastighetens namn 1955 Porvoon Rajakallionrinne 1
Fastighetens adress Rajakallionrinne 1
06200 BORGÅ
Antal lägenheter 58
Hustyp Flervåningshus
Våningstal 5 - 6
Fastighetens byggnadsår 2022
Fastighetens ägare AVAIN Asumisoikeus Oy
tfn 0207624700
https://www.avainasunnot.fi
Disponentbyrå Avain Vuokra-asunnot Oy

Organisation

Värd är Niemi Rami
Avain Asunnot
tfn 0207624743
rami.niemi@avainyhtiot.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Östra Nyland.

Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran B-talon lämmönjakohuone: 1. kerroksessa, käynti tilaan joko porraskäytävän kautta tai suoraan ulkoa Aurinkomäentien kautta.
A-talon talosulut sijaitsevat porraskäytävän kellarikerroksen teknisessä tilassa.
Värmefördelningsrum B-talon 1. kerroksessa, käynti tilaan joko porraskäytävän kautta tai suoraan ulkoa Aurinkomäentien kautta.
A-talon talosulut sijaitsevat porraskäytävän kellarikerroksen teknisessä tilassa.
Elcentral B-talon 1. kerroksessa sähköpääkeskus, käynti suoraan Aurinkomäentieltä.
A-talossa sähkökeskus 1. kerroksen pyörävaraston perällä.
Ventilationsmaskin Asuinhuoneistoissa huoneistokohtaiset IV-koneet. Yhteisissä tiloissa keskitetyt koneet
Nödstopp för ventilationen

Rakennuskohtaisesti porraskäytävien pääsisäänkäynneiltä

Fastighetsskötsel Seiskaysi Oy
tfn 0406377579
jourtelefon 0406377579
Samlingsplats Tarkmansintien ja Aurinkomäentien kulmauksessa oleva jalkakäytävä, bussipysäkin kohdalla
Alternativ samlingsplats Viranomainen määrittää tarvittaessa
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 A-talon kellarikerros, irtaimistovaraston perällä. Myös suoja itse on käytössä irtaimistovarastona
A-talon talosulut
A-talon talosulut
Päävesisulku
Päävesisulku
Sähköpääkeskus B-talossa
Sähköpääkeskus B-talossa

Vastuunjako

Osapuoli Vastuualue
Isännöinti Vastaa koko kiinteistön isännöistä, huoltosopimusten ja vastaavien asioiden hallinnoinnin hoitaminen, ilmoitettuihin turvallisuus- tai muihin puutteisiin puuttuminen tai sen vastuuttaminen muulle taholle. Isännöitsijä on viranomaisvalvonnan ja muiden vastaavien asioiden yhteyshenkilö ja osallistuu mm. palotarkastuskierroksiin
Kiinteistöhuolto Kiinteistön tekniset järjestelmät ja turvalaitteet, piha-alueen hoito, tarvittavat lumenpudotukset yms. asiat. Huoltomies havannoi kohteella liikkuessaan puutteita ja hoitaa niitä omatoimisesti kuntoon tai ilmoittaa asiasta isännöintiin.
Asukas Asukas vastaa omasta asuinhuoneistostaan ja varastokopistaan sekä omasta irtaimistostaan ja toiminnastaan yhtiössä. Asukkaiden tiloissa olevat, kiinteistön järjestelmät tai kiinteät rakenteet, hoitaa huoltoyhtiö
Normaali tiedonkulku puutteiden osalta: Asukas--- Huoltoyhtiö --- Isännöinti

Asukkaat voivat ilmoittaa turvallisuushuomioista tai muista puutteista huoltoon tai isännöintiin puhelimitse tai sähköpostilla, tarvittavat yhteystiedot löytyvät esimerkiksi tämän suunnitelman "Organisaatio"-luvusta.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Seiskaysi Oy 0406377579 0406377579
Hisservice KONE Hissit Oy 080015063

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Vaaratilanteet

Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman.

Riski on uhkaan liittyvä vahingon todennäköisyyden ja vakavuuden yhteisvaikutus.

Riski ja todennäköisyys Syitä riskin toteutumiseen Seuraus
Tuhopoltto (epätodennäköinen) Jätepiste, ajoneuvot, rakennuksen seinustalla oleva tavara, porraskäytävässä oleva ylimääräinen tavara Omaisuusvahingot, henkilövahingon vaara
Tulipalo (mahdollinen) Avotuli, kynttilät, tupakointi, sähkölaitteet, sähkökeskukset ja -asennukset, ajoneuvot, tulityöt, ruoan valmistus Henkilö- ja omaisuusvahingot
Vahingonteot, ilkivalta (epätodennäköinen) Puutteellinen valaistus, auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi Omaisuusvahingot
Varkaus (epätodennäköinen) Auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi, avataan ovi tuntemattomalle henkilölle Omaisuusvahingot. Henkilövahingon vaara.
Tapaturma (mahdollinen) Talvisin liukkaus, lumen tai jään putoaminen katolta, kaatuminen porraskäytävässä/yleisissä tiloissa/omassa asunnossa Henkilövahingot
Vesivahinko (mahdollinen) Puutteet huollossa/valvonnassa, jäätyminen, tukokset, laitteiden vikaantuminen, myrsky Omaisuusvahingot
Kaasuvaara (epätodennäköinen) Lähialueen vaarallisten aineiden kuljetukset, tulipalo lähialueella Sisälle suojautuminen
Sähkökatkos (mahdollinen) Salama, myrsky, laiteviat Laitteiden rikkoutuminen
Liikenneonnettomuus (mahdollinen) Lähialueen liikenne, liikenne piha-alueella Henkilövahingot
Säteilyvaara (epätodennäköinen) Säteilyonnettomuus Suojautuminen sisätiloihin

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning Beskrivning
A-talon porraskäytävän ulko-ovella käsisammutin Brandsläckare 6 litran vaahtosammutin
B-talon porraskäytävän ulko-ovella käsisammutin Brandsläckare 6 litran vaahtosammutin
Käsisammutin A-talon porraskäytävässä
Käsisammutin A-talon porraskäytävässä
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering A ja B -talojen porraskäytävien ylimmissä kerroksissa etälaukaistavat savunpoistoluukut
Beskrivning

Porraskäytävissä etälaukaistavat ikkunat, jotka toimivat savunpoistoluukkuina. Korvausilma porraskäytävien ulko-ovien kautta.

  1. kerroksien yhteisistä tiloista ja varastoista savunpoisto käyntiovien kautta.
    A-talon kellarikerroksen irtaimistovaraston tuuletus kellarin käyntioven kautta.
Centralens läge Rakennuskohtaisesti sähkökeskuksisas
Utlösning av rökevakuering Rakennuskohtaisesti porraskäytävien pääsisäänkäynneiltä
Savunpoiston laukaisu A-talossa
Savunpoiston laukaisu A-talossa

Märkning av utrymningsvägar

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Märkning av utrymningsvägar
Placering B-talon 1. kerroksen liiketilan poistumisreitit ja A-talon kellarikerroksen reitit
Beskrivning Liiketilan sekä A-talon kellarin irtaimistovaraston ja porraskäytävän poistumisreitit on merkitty akkuvarmenteisilla poistumisreittiopasteilla.
Täckning B-talon liiketilan poistumisreitit ja A-talon kellarin poistumisreitit
Poistumisreittiopaste
Poistumisreittiopaste

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Rakennuskohtaisesti porraskäytävien pääsisäänkäynneiltä

IV-hätäseis B-talossa
IV-hätäseis B-talossa

VVS-larmsystem

VVS-larmsystemet meddelar om eventuella felsituationer i fastighetstekniken.

VVS-alarm
Placering Rakennuksissa VAK-keskukset
Beskrivning VAK-keskuksien kautta LVI-hälytyksien siirto kiinteistöhuollolle. Käytössä internet ja gsm -yhteydet.
Företaget dit larmen styrs Kiinteistöhuolto

Brandsäkerhet

Brandvarnare

Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.

Brandvarnare
Placering Rakennuksessa käytössä verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet
Beskrivning Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet, jotka on varmennetu sähkökatkoja varten akkuparistoilla.
Täckning Asuinhuoneistot, kerhotilat
Utrustningens modell Nätström
Typ av larm Lokalt alarm

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

  • Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
  • Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
  • Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
  • I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Räddningsväg
Placering Tarkmansintieltä ajo rakennusten väliselle parkkipaikalle, jossa nostopaikka.
Lisäksi ajo Rajakallionrinteeltä isomman parkkipaikan kautta.
Beskrivning Nostopaikat on sijoitettu rakennusten väliselle parkkipaikalle sekä Rajakallionrinne 3:n puoleiselta parkkipaikalta. Myös Tarkmansintiellä on nostopaikka B-talon sivulle.
A-talon takapuolella on nostopaikat Rajakallionrinteeltä sekä Rajakallionrinteen ja Tarkmansintien kulmauksessa olevan pelastustien kautta.
Ajo rakennusten väliin Tarkmanintieltä
Ajo rakennusten väliin Tarkmanintieltä
Ajo suuremman parkkipaikan kautta
Ajo suuremman parkkipaikan kautta

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 6 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster eller en balkong i en lägenhet. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

Gå aldrig ut i ett rökigt trapphus.

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Övriga arrangemang

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin
Placering Asuinhuoneistoissa huoneistokohtaiset IV-koneet. Yhteisissä tiloissa keskitetyt koneet
Beskrivning Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Koneellinen ilmanvaihto.
Asuinhuoneistoissa koneet on sijoitettu WC-tiloihin.
A-talon yhteisten tilojen IV-kone on sijoitettu liiketilan takaseinustalla olevaan tekniseen komeroon.
B-talon yhteisten tilojen IV-kone on sijoitettu pyörävaraston perälle, sähköpääkeskuksen käyntioven viereen.
Nödstoppets placering Rakennuskohtaisesti porraskäytävien pääsisäänkäynneiltä
IV-hätäseis B-talossa
IV-hätäseis B-talossa

Solenergianläggning

Solenergianläggning #1
Placering A-talon katolla aurinkovoimala
Beskrivning Aurinkovoimalan kokonaisteho on 10.4 kW. Järjestelmän invertteri on sijoitettu 1. kerroksen sähköpääkeskukseen.
Nödstoppets placering Porraskäytävän pääsisäänkäynnillä hätäseis-painike.
Erotuskytkin myös sähkökeskuksessa invertterin alapuolella.
Solenergianläggning #2
Placering B-talon katolla aurinkovoimala
Beskrivning Aurinkovoimalan kokonaisteho on 11.6 kW. Järjestelmän invertteri on sijoitettu 1. kerroksen sähköpääkeskukseen.
Nödstoppets placering Porraskäytävän pääsisäänkäynnillä hätäseis-painike.
Erotuskytkin myös sähkökeskuksessa invertterin alapuolella.
Aurinkosähkön hätäseis porraskäytävän sisäänkäynnillä, B-talossa
Aurinkosähkön hätäseis porraskäytävän sisäänkäynnillä, B-talossa
B-talon aurinkovoimalan erotuskytkin invertterin alapuolella
B-talon aurinkovoimalan erotuskytkin invertterin alapuolella
B-talon aurinkovoimalan invertteri
B-talon aurinkovoimalan invertteri

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt
  • Har personen fallit eller svimmat?
  • Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
Kontrollera personens tillstånd
  • Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
Kontrollera andningen
  • Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
Ge första hjälpen vid behov
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
Observera patienten.
  • Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
  • Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda
  • Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
  • Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
Varna
  • Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Slå larm
  • Ring nödnumret 112 på en säker plats.
  • Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Släck
  • Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
  • Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
  • Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
Begränsa
  • Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
  • Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.
Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Tarkmansintien ja Aurinkomäentien kulmauksessa oleva jalkakäytävä, bussipysäkin kohdalla

Alternativ samlingsplats: Viranomainen määrittää tarvittaessa

Jos kuulet palovaroittimen soivan porraskäytävässä älä soita välittömästi 112 vaan tarkasta näkyykö porraskäytävässä savua. Jos savua näkyy, soita 112. Mikäli savua ei näy, soita huoltoyhtiö tarkastamaan tilanne.

Jos toisessa asunnossa soi palovaroitin, tarkista näkyykö savua, jos ei niin soita huoltoyhtiö tarkastamaan tilanne.

Tulipalo – toimintaohjeet, kun turvallinen poistuminen on estynyt

Joskus toisaalla riehuva tulipalo estää turvallisen poistumisen kiinteistöstä. Näissä tapauksissa on viisainta pysytellä savuttomassa tilassa ovet ja muut aukot suljettuina.

Jää asuntoon ja ole rauhallinen.

  • Älä poistu porraskäytävään.
  • Kerrostaloissa jokainen asunto on tehty omaksi palo-osastokseen, josta palon leviäminen toiseen asuntoon on estetty rakenteellisin toimenpitein.
  • Hyppääminen korkealta johtaa kohtalokkaisiin seurauksiin, asuntoon jääminen ei.
  • Mene parvekkeelle tai ikkunan luo ja herätä huomiota
    • huutamalla
    • vilkuttamalla valoja
    • heiluttamalla jotain näkyvää
    • voit myös soittaa numeroon 112 ja kertoa tarkan osoitteen missä olet.

Varaudu tulipalon leviämiseen.

  • Laske varmuuden vuoksi vettä esimerkiksi lavuaariin.
  • Jos asuntoon alkaa tulla savua ovien raoista, postiluukusta tai ilmanvaihtoventtiileistä, tuuleta raikkaalla ilmalla ja tiivistä vuotokohdat kosteilla tekstiileillä.
  • Jos asunnon ovi alkaa kuumeta, jäähdytä sitä vedellä.
  • Jos liekit lyövät asunnon ikkunoihin, siirrä helposti syttyvät tavarat pois ikkunoiden läheisyydestä.

Noudata viranomaisten antamia ohjeita.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Tarkmansintien ja Aurinkomäentien kulmauksessa oleva jalkakäytävä, bussipysäkin kohdalla
Kokoontumispaikka
Kokoontumispaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Viranomainen määrittää tarvittaessa

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Seiskaysi Oy, tfn 0406377579, jourtelefon 0406377579
    • till disponenten: Niemi Rami, tfn 0207624743
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: B-talon lämmönjakohuone: 1. kerroksessa, käynti tilaan joko porraskäytävän kautta tai suoraan ulkoa Aurinkomäentien kautta.
    A-talon talosulut sijaitsevat porraskäytävän kellarikerroksen teknisessä tilassa.
  • Värmefördelningsrum: B-talon 1. kerroksessa, käynti tilaan joko porraskäytävän kautta tai suoraan ulkoa Aurinkomäentien kautta.
    A-talon talosulut sijaitsevat porraskäytävän kellarikerroksen teknisessä tilassa.
  • Elcentral: B-talon 1. kerroksessa sähköpääkeskus, käynti suoraan Aurinkomäentieltä.
    A-talossa sähkökeskus 1. kerroksen pyörävaraston perällä.
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Utred vad som orsakar vattenhotet.
  • Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
  • Försök hindra att vattnet når byggnaden
    • med säckar
    • genom att använda plastövertäckningar
    • genom att leda bort vattnet från byggnaden
  • Tillkalla mer hjälp vid behov.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in.
  • Stanna inne.
  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • stanna inomhus
    • de övre våningarna ger det bästa skyddet
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
    • stanna på de övre våningarna tills faran är över.
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
    • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.

Gå inomhus.
Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar ger det bästa skyddet.
Jodtabletter
Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
Skydda mat och dricksvatten
Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus
Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

  • Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
  • Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
  • Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
  • Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

  • Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063) eller
  • Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Huom: kylmälaitteiden, jääkaappi ja pakastin, avaamista tulee välttää sähkökatkon aikana.

Anvisning för solenergianläggningen

Solenergianläggningen kan i nödsituationer stängas av på två olika sätt:

Metod A: Avskiljning från inverterns skyddsbrytare: Solenergianläggningen kan avskiljas från elnätet genom att vrida inverterns skyddsbrytare till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och kablarna som går från solenergisystemet till central förblir spänningsförande!

Metod B: Avskiljning från huvudcentralen: Solenergianläggningen kan avskiljas från byggnadens nät genom att vrida säkringsbrytaren i huvudcentralen till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och fastighetens interna kablar förblir spänningsförande, men de försörjer inte längre fastighetens huvudcentral.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.

Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.

I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Utrustningens placering
A-talon kellarikerros, irtaimistovaraston perällä. Myös suoja itse on käytössä irtaimistovarastona S1 Suojan konehäkki

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:
  • Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
  • En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
  • För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
  • När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
  • Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
  • En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
  • Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
  • Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
  • Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
  • Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
  • Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
  • Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
  • Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
  • Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
  • Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
  • Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
  • Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
  • Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
  • Rengör ventilationskanalerna och filtren.
  • Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
  • Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
  • Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
  • Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
  • Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
  • I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
  • Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
  • Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
  • Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
  • Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
  • Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
  • Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Förvaring i fastigheten

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen
  • Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
    • sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
    • högst 25 kilogram flygas
    • fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
  • Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
  • Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.
Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
  • Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden
Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus
  • Kan förvaras:
    • sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
    • högst 50 kilogram flytgas
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Skyldigheter för innehavare av affärslokal

Lokalens förvaltare eller verksamhetsutövaren ska i mån av möjlighet kontrollera att man på arbetsplatsen följer lagar och bestämmelser om förebyggande av eldsvådor och andra olyckor och om säkrande av den personliga säkerheten. Det rekommenderas att man utser en person som ansvarar för säkerheten och tillser frågor gällande detta och samarbetar med de personer som bär ansvaret i fastigheten.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren ska se till att byggnaden, konstruktionen och den omgivande miljön hålls i ett sådant skick, att

  • risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal
  • personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller annan plötslig fara kan ta sig ut ur byggnaden eller de kan räddas på annat sätt
  • räddningsaktioner är möjliga om det inträffar en eldsvåda eller annan olycka.

Lätt antändligt material eller andra sådana föremål får inte förvaras på vindar eller i källare, längs passager eller utrymningsvägar, under byggnaden eller direkt invid den.

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  • släckningsredskap
  • anordningar som indikerar brand-, larm- och andra olycksfaror
  • utrymningsvägarnas skyltning och belysning.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren har ansvaret för att anordningarna fungerar och ska anmäla brister till ansvarspersonen.

Lokalens flrvaktare och verksamhetsutövaren ska för egen del

  • förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  • vara beredd på att skydda personer, egendom och omgivningen i farosituationer
  • ha beredskap för släckning av bränder och för andra sådana räddningsåtgärder som de förmår vidta på eget initiativ
  • vidta åtgärder för att trygga utrymning i fall av eldsvådor och andra farosituationer samt för att underlätta räddningsaktioner;

Bruksanvisningar för brandsläckare

Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

  • Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
  • Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
  • Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
  • Sträck ut armarna raka.
  • Bred ut filten ovanpå elden.
  • Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
  • Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Hemförråd

Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.

Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.

Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.

I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.