Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Yhteistilat, tekniset tilat ja varastot

Ulkoiluväline-, lastenvaunuvarastot, pesulat, kuivaushuoneet ja tekniset tilat sijaitsevat 1. kerroksessa sekä kellarikerroksessa, lämpimät irtaimistovarastot kellarikerroksessa.
5. kerroksessa on yhteiskäyttöiset saunaosasto,kerhotila ja kattoterassi.
7. kerroksessa on toinen kerhotila.

Kohteessa on jätteen putkikeräysjärjestelmä. Jätehuoneeseen on käynti porrashuoneista pysäköintihallin kautta.

Basuppgifter

Fastighetens namn 1958 Helsingin Pasilankatu 17 B-C
Fastighetens adress Pasilankatu 17 B-C
00240 HELSINGFORS
Antal lägenheter 58
Antal affärslokaler 1
Antal övriga lokaler 1
Hustyp Flervåningshus
Våningstal 5 - 7
Fastighetens byggnadsår 2021
Fastighetens ägare AVAIN Asumisoikeus Oy
tfn 0207624700
https://www.avainasunnot.fi
Disponentbyrå Avain Vuokra-asunnot Oy
Kvartersnummer 107

Organisation

Servicechef Mauri Puljujärvi
Avain Vuokra-asunnot Oy
tfn 0207624700
mauri.puljujarvi@avainyhtiot.fi
Skyddsrumsansvarig VSS1 huoltoyhtiö

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Helsingfors.

Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Lämmönjakohuoneessa oikealla
Värmefördelningsrum Pasilankatu 17A-portaan K1. kerros
Elcentral AB-portaan K1. kerros ulkovälinevarasto.
C-portaassa kaksi sähkötilaa
Ventilationsmaskin C-porras ullakko
Nödstopp för ventilationen

Porraskäytävän kadun puoleinen sisäänkäynti

Brandlarmsskötare huoltoyhtiö
Fastighetsskötsel Tapiolan Lämpö Oy
jourtelefon 0207505300
Elleverantör Helen Sähköverkko Oy
tfn 096171
http://www.helen.fi/
Vattenbolag HSY Vesi
jour 0915613000
https://www.hsy.fi/vesi-ja-viemarit/vesikatkot-ja-hairiot/
Försäkringsbolag Fennia
tfn 0105031
http://www.fennia.fi
Samlingsplats Helsingin poliisilaitoksen Pasilankadun jalkakäytävä
Alternativ samlingsplats Määritetään tarvittaessa
Rörlås B-portaan kadun puoleinen edusta ja parkkihallin sisäänajo
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 C-porras, K1-kerros (irtainvarasto)
AB-irtainvarastossa sähköpääkeskus
AB-irtainvarastossa sähköpääkeskus
Sähkötila 1 C-portaan kellarikäytävällä oven vieressä
Sähkötila 1 C-portaan kellarikäytävällä oven vieressä
Sähkötila 2 C-portaan hissin vierusta -1 kerros
Sähkötila 2 C-portaan hissin vierusta -1 kerros
B-portaan edustan putkilukot
B-portaan edustan putkilukot
Kulku lämmönjakohuoneeseen A-portaan talon pääty
Kulku lämmönjakohuoneeseen A-portaan talon pääty
Veden pääsulut lämmönjakohuoneessa
Veden pääsulut lämmönjakohuoneessa

Lokaler i fastigheten

Affärslokaler
Placering Namn
1-kerros Päiväkodin osuus b-porras
Övriga lokaler
Placering Namn
k1-kerros yhteiskäyttöisen parkkihallin osuus as oy ellen

Vastuunjako

Osapuoli Vastuualue
Isännöinti Vastaa koko kiinteistön isännöistä, huoltosopimusten ja vastaavien asioiden hallinnoinnin hoitaminen, ilmoitettuihin turvallisuus- tai muihin puutteisiin puuttuminen tai sen vastuuttaminen muulle taholle. Isännöitsijä on viranomaisvalvonnan ja muiden vastaavien asioiden yhteyshenkilö ja osallistuu mm. palotarkastuskierroksiin
Kiinteistöhuolto Kiinteistön tekniset järjestelmät ja turvalaitteet, piha-alueen hoito, tarvittavat lumenpudotukset yms. asiat. Huoltomies havannoi kohteella liikkuessaan puutteita ja hoitaa niitä omatoimisesti kuntoon tai ilmoittaa asiasta isännöintiin.
Asukas Asukas vastaa omasta asuinhuoneistostaan ja varastokopistaan sekä omasta irtaimistostaan ja toiminnastaan yhtiössä. Asukkaiden tiloissa olevat, kiinteistön järjestelmät tai kiinteät rakenteet, hoitaa huoltoyhtiö
Normaali tiedonkulku puutteiden osalta: Asukas--- Huoltoyhtiö --- Isännöinti

Asukkaat voivat ilmoittaa turvallisuushuomioista tai muista puutteista huoltoon tai isännöintiin puhelimitse tai sähköpostilla, tarvittavat yhteystiedot löytyvät esimerkiksi tämän suunnitelman "Organisaatio"-luvusta.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Tapiolan Lämpö Oy 0207505300
Hisservice Schindler 020320500
Underhåll
Namn Telefonnummer
Servicejour 0207505300

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Säkerhetspersonal

Aktörernas säkerhetspersonal

Företag Person Kontaktuppgifter
Päiväkodin osuus b-porras Emmi Malone
Toimipaikan johtaja
Pilke päiväkodit Oy
tfn 0404559706

yhteiskäyttöisen parkkihallin osuus as oy ellen Niklas Wiedmer isännöitsijä
Braleva Kiinteistöpalvelut Oy
tfn 09-8013044

Vaaratilanteet

Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman.

Riski on uhkaan liittyvä vahingon todennäköisyyden ja vakavuuden yhteisvaikutus.

Riski ja todennäköisyys Syitä riskin toteutumiseen Seuraus
Tuhopoltto (epätodennäköinen) Jätepiste, ajoneuvot, rakennuksen seinustalla oleva tavara, porraskäytävässä oleva ylimääräinen tavara Omaisuusvahingot, henkilövahingon vaara
Tulipalo (mahdollinen) Avotuli, kynttilät, tupakointi, sähkölaitteet, sähkökeskukset ja -asennukset, ajoneuvot, tulityöt, ruoan valmistus Henkilö- ja omaisuusvahingot
Vahingonteot, ilkivalta (epätodennäköinen) Puutteellinen valaistus, auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi Omaisuusvahingot
Varkaus (epätodennäköinen) Auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi, avataan ovi tuntemattomalle henkilölle Omaisuusvahingot. Henkilövahingon vaara.
Tapaturma (mahdollinen) Talvisin liukkaus, lumen tai jään putoaminen katolta, kaatuminen porraskäytävässä/yleisissä tiloissa/omassa asunnossa Henkilövahingot
Vesivahinko (mahdollinen) Puutteet huollossa/valvonnassa, jäätyminen, tukokset, laitteiden vikaantuminen, myrsky Omaisuusvahingot
Kaasuvaara (epätodennäköinen) Lähialueen vaarallisten aineiden kuljetukset, tulipalo lähialueella Sisälle suojautuminen
Sähkökatkos (mahdollinen) Salama, myrsky, laiteviat Laitteiden rikkoutuminen
Liikenneonnettomuus (mahdollinen) Lähialueen liikenne, liikenne piha-alueella Henkilövahingot
Säteilyvaara (epätodennäköinen) Säteilyonnettomuus Suojautuminen sisätiloihin

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning Beskrivning
Autohalli Brandsläckare 6kg ABC-jauhe
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering kellarin savunpoisto rakennuksen päädyssä ja irtainvarastojen pihakannella
Beskrivning Porraskäytävissä etäavattavat savunpoistoluukut
Autohallissa ja kellarin irtainvarastoissa savunpoistopuhaltimet.
Korvausilma avattavien ovien, ikkunoiden ja luukkujen kautta
Centralens läge Ilmanvaihtokonehuone C-porras ullakko ja AB-portaan ulkovälinevaraston sähköpääkeskus
Utlösning av rökevakuering Porraskäytävän kadun puoleinen sisäänkäynti
Kellarin irtainvaraston savunpoistopuhallin
Kellarin irtainvaraston savunpoistopuhallin
Savunpoistoikkuna porraskäytävien yläpäässä
Savunpoistoikkuna porraskäytävien yläpäässä
Savunpoiston puhaltimien ohjauskeskus AB-ulkovälinevaraston sähköpääkeskus
Savunpoiston puhaltimien ohjauskeskus AB-ulkovälinevaraston sähköpääkeskus

Märkning av utrymningsvägar

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Märkning av utrymningsvägar
Beskrivning LED-valoilla toteutetut poistumisopasteet 1. kerroksessa ja autohallissa
Porrashuoneessa pimeässä hohtavat poistumisopasteet.
Centralens läge AB-ulkovälinevaraston sähköpääkeskus
Poistumisopaste
Poistumisopaste
Turvavalojen kartta
Turvavalojen kartta
Turvavalokeskus AB-portaan sähköpääkeskuksessa ulkovälinevarastossa
Turvavalokeskus AB-portaan sähköpääkeskuksessa ulkovälinevarastossa

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Porraskäytävän kadun puoleinen sisäänkäynti

Kulku ilmanvaihtokonehuoneeseen C-porras ullakko
Kulku ilmanvaihtokonehuoneeseen C-porras ullakko
Savunpoistokeskus ilmanvaihtokonehuoneessa
Savunpoistokeskus ilmanvaihtokonehuoneessa
Savunpoiston etälaukaisu ja ilmanvaihdon hätä-seis-painike
Savunpoiston etälaukaisu ja ilmanvaihdon hätä-seis-painike

Brandsäkerhet

Automatiskt brandlarm

Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.

Automatiskt brandlarm
Placering parkkihalli ja päiväkoti b-c osuus
Skötare huoltoyhtiö

Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner

  • Regebundna underhåll och reparationer
  • Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
  • Regelbundna inspektioner

Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen

Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.

  • Kontakt med nödcentralen
  • Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
  • Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen

Brandvarnare

Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.

Brandvarnare
Placering asunnot
Beskrivning Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet
Centralens läge Sähkötila 1
Utrustningens modell Nätström
Typ av larm Hänvisas till fastighetsskötselföretaget
Palovaroitin
Palovaroitin
Palovaroitinkartta
Palovaroitinkartta
Palovaroitinkeskus ja palovaroitinkartta sähkötila 1 C-porras
Palovaroitinkeskus ja palovaroitinkartta sähkötila 1 C-porras

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

  • Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
  • Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
  • Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
  • I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Räddningsväg
Placering Ajo Pasilankadulta sisäpihalle
Beskrivning Nostopaikkoja sisäpihalla ja Pasilankadulla
Pelastustiet, pelastusreitit, nostopaikat ja putkilukko
Pelastustiet, pelastusreitit, nostopaikat ja putkilukko
Pihan nostopaikan merkintä
Pihan nostopaikan merkintä

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 7 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster eller en balkong i en lägenhet. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

Gå aldrig ut i ett rökigt trapphus.

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Övriga arrangemang

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin
Placering C-porras ullakko
Beskrivning Koneellinen ilmanvaihto
Nödstoppets placering Porraskäytävän kadun puoleinen sisäänkäynti
Serviceperson huoltoyhtiö
Kulku ilmanvaihtokonehuoneeseen C-porras ullakko
Kulku ilmanvaihtokonehuoneeseen C-porras ullakko
Savunpoistokeskus ilmanvaihtokonehuoneessa
Savunpoistokeskus ilmanvaihtokonehuoneessa
Savunpoiston etälaukaisu ja ilmanvaihdon hätä-seis-painike
Savunpoiston etälaukaisu ja ilmanvaihdon hätä-seis-painike

Laddningsstation för elbilar

Laddningsstation för elbilar
Placering Pasilankatu 17 seinustalla olevat pyskäköintipaikat -1 ja -2
Sähköautojen latauspiste
Sähköautojen latauspiste

Avfallshantering

Avfallshantering
Placering A-portaan talon päädyssä
Beskrivning Jätehuolto toteutettu jäteputkien avulla
Jätehuone
Jätehuone
Jätehuoneen koneisto
Jätehuoneen koneisto
Kulku jätehuoneen teknisiin tiloihin autopaikka 54 vierestä
Kulku jätehuoneen teknisiin tiloihin autopaikka 54 vierestä

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Säkerhetsorganisation

Aktörernas säkerhetspersonal

Företag Person Kontaktuppgifter
Päiväkodin osuus b-porras Emmi Malone
Toimipaikan johtaja
Pilke päiväkodit Oy
tfn 0404559706

yhteiskäyttöisen parkkihallin osuus as oy ellen Niklas Wiedmer isännöitsijä
Braleva Kiinteistöpalvelut Oy
tfn 09-8013044

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt
  • Har personen fallit eller svimmat?
  • Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
Kontrollera personens tillstånd
  • Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
Kontrollera andningen
  • Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
Ge första hjälpen vid behov
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
Observera patienten.
  • Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
  • Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda
  • Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
  • Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
Varna
  • Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Slå larm
  • Ring nödnumret 112 på en säker plats.
  • Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Släck
  • Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
  • Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
  • Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
Begränsa
  • Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
  • Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.
Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Helsingin poliisilaitoksen Pasilankadun jalkakäytävä

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Jos kuulet palovaroittimen soivan porraskäytävässä älä soita välittömästi 112 vaan tarkasta näkyykö porraskäytävässä savua. Jos savua näkyy, soita 112. Mikäli savua ei näy, soita huoltoyhtiö tarkastamaan tilanne.

Jos toisessa asunnossa soi palovaroitin, tarkista näkyykö savua, jos ei niin soita huoltoyhtiö tarkastamaan tilanne.

Tulipalo – toimintaohjeet, kun turvallinen poistuminen on estynyt

Joskus toisaalla riehuva tulipalo estää turvallisen poistumisen kiinteistöstä. Näissä tapauksissa on viisainta pysytellä savuttomassa tilassa ovet ja muut aukot suljettuina.

Jää asuntoon ja ole rauhallinen.

  • Älä poistu porraskäytävään.
  • Kerrostaloissa jokainen asunto on tehty omaksi palo-osastokseen, josta palon leviäminen toiseen asuntoon on estetty rakenteellisin toimenpitein.
  • Hyppääminen korkealta johtaa kohtalokkaisiin seurauksiin, asuntoon jääminen ei.
  • Mene parvekkeelle tai ikkunan luo ja herätä huomiota
    • huutamalla
    • vilkuttamalla valoja
    • heiluttamalla jotain näkyvää
    • voit myös soittaa numeroon 112 ja kertoa tarkan osoitteen missä olet.

Varaudu tulipalon leviämiseen.

  • Laske varmuuden vuoksi vettä esimerkiksi lavuaariin.
  • Jos asuntoon alkaa tulla savua ovien raoista, postiluukusta tai ilmanvaihtoventtiileistä, tuuleta raikkaalla ilmalla ja tiivistä vuotokohdat kosteilla tekstiileillä.
  • Jos asunnon ovi alkaa kuumeta, jäähdytä sitä vedellä.
  • Jos liekit lyövät asunnon ikkunoihin, siirrä helposti syttyvät tavarat pois ikkunoiden läheisyydestä.

Noudata viranomaisten antamia ohjeita.

Agerande vid brandlarmsituation

Byggnaden har en automatisk brandlarmanordning som ger larm till räddningsverket. När det ljuder ett brandlarm, ska var och en genast lämna byggnaden.

  • Ta med dig ytterkläder om de finns i närheten.
  • Stäng dörrar och fönster.
  • Använd närmaste möjliga utrymningsväg vid evakueringen.
  • Vägled kunder och gäster.
  • Ring från en trygg plats till 112 och ge ytterligare upplysningar om situationen. Samtidigt säkrar du att nödcentralen har fått veta om branden.
  • Ta dig till samlingsplatsen, stanna inte kvar framför ingångarna.
  • Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan särskilt tillstånd.
Samlingsplats: Helsingin poliisilaitoksen Pasilankadun jalkakäytävä

Faran är över först när räddningsverket ger tillstånd för att återvända till fastigheten. Fastighetens säkerhetspersonal meddelar personalen om att de kan gå in i fastigheten.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Helsingin poliisilaitoksen Pasilankadun jalkakäytävä
Kokoontumispaikka
Kokoontumispaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Tapiolan Lämpö Oy, jourtelefon 0207505300
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Lämmönjakohuoneessa oikealla
  • Värmefördelningsrum: Pasilankatu 17A-portaan K1. kerros
  • Elcentral: AB-portaan K1. kerros ulkovälinevarasto.
    C-portaassa kaksi sähkötilaa
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Utred vad som orsakar vattenhotet.
  • Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
  • Försök hindra att vattnet når byggnaden
    • med säckar
    • genom att använda plastövertäckningar
    • genom att leda bort vattnet från byggnaden
  • Tillkalla mer hjälp vid behov.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in.
  • Stanna inne.
  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • stanna inomhus
    • de övre våningarna ger det bästa skyddet
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
    • stanna på de övre våningarna tills faran är över.
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
    • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.

Gå inomhus.
Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar ger det bästa skyddet.
Jodtabletter
Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
Skydda mat och dricksvatten
Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus
Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

  • Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
  • Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område. Fastighetens elleverantör är Helen Sähköverkko Oy.
  • Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
  • Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

  • Med en mobiltelefon - (Schindler, 020320500) eller
  • Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Huom: kylmälaitteiden, jääkaappi ja pakastin, avaamista tulee välttää sähkökatkon aikana.

Elbilsbrand

Att släcka ett batteripaket som fattat eld i en elbil är besvärligt och kräver mycket vatten för nedkylning. De bildade förbränningsgaserna är giftiga och inandning av dessa bör undvikas. Meddela alltid omedelbart om en brand till det allmänna nödnumret 112.

Åtgärdsanvisning för elbilsbrand:

Om elbilen brinner eller bildar rök, inled INTE primärsläckning utan:

  • Rädda dem som är i fara
  • arma hjälp till platsen, ring 112
  • Avlägsna dig från farozonen
  • Akta dig för att inandas rökgaser
  • Varna andra och förhindra passage till brandområdet
  • Guida räddningsverket till platsen

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.

Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.

I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Yta Skyddsplatser Utrustningens placering
C-porras, K1-kerros (irtainvarasto) S1 143 m² 190 Väestönsuojassa

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Kulku B-portaasta väestönsuojalle
Kulku B-portaasta väestönsuojalle
Kulku väestönsuojaan C-portaan irtainvarastoon
Kulku väestönsuojaan C-portaan irtainvarastoon
Väestönsuojan koneisto ja hätäuloskäynti
Väestönsuojan koneisto ja hätäuloskäynti

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:
  • Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
  • En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
  • För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
  • När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
  • Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
  • En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
  • Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
  • Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
  • Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
  • Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
  • Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
  • Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
  • Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
  • Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
  • Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
  • Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
  • Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
  • Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
  • Rengör ventilationskanalerna och filtren.
  • Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
  • Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
  • Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
  • Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
  • Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
  • I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
  • Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
  • Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
  • Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
  • Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
  • Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
  • Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Uppgifter för skyddsrummets skötare och dennes medhjälpare

  • Ansvarar för skyddsrummets underhåll och att det hålls i det skick som krävs enligt bestämmelserna.
  • Utför årligen inspektioner och underhåll av skyddsrummet i enlighet med anvisningarna om användning och underhåll.
  • Ansvarar för att skyddsrummet ställs i användbart skick vid begäran och för verksamheten under skyddsperioden.

Förvaring i fastigheten

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen
  • Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
    • sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
    • högst 25 kilogram flygas
    • fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
  • Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
  • Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.
Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
  • Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden
Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus
  • Kan förvaras:
    • sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
    • högst 50 kilogram flytgas
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bruksanvisningar för brandsläckare

Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

  • Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
  • Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
  • Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
  • Sträck ut armarna raka.
  • Bred ut filten ovanpå elden.
  • Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
  • Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Carport

En carport är endast avsedd för förvaring av motorfordon. Användningssyftet för carporten fastställs i det gällande bygglovet.

Brandsäkerhetskraven för byggande av carport föreskrivs i Finlands byggbestämmelsesamlings E-serie. Kraven skiljer sig jämfört med andra användningssyften, till exempel vad gäller konstruktionernas brandmotstånd samt utrymningssäkerheten.

Carporten får inte användas i strid med bygglovet utan tillstånd av byggnadstillsynen. Carporten är avsedd att vara förvaringsplats för motorfordon, och således inte biltvätteri, lastningsutrymme, soprum, förråd, butik, loppmarknad, bilverkstad, däcklager o.d.

På grund av större risker för egendom och människor är förvaring av lösöre i carporten mer begränsad. Annat lösöre utom motorfordonet får förvaras enligt följande:

  • mopeder, motorcyklar, snöskotrar och andra motorfordon som finns registrerade i motorfordonsregistret
  • cyklar
  • tomma släpvagnar
  • motorfordon som är avsedda för fastighetens underhåll.

Utöver förteckningen ovan är det inte tillåtet att förvara något annat lösöre, till exempel:

  • extra anordningar som är avsedda för underhåll av den egna fastigheten och kopplas till motorfordon
  • arbetsmaskiner, som grävmaskiner, vibratorer, körbara lyftkranar, m.m.
Bilgarage
Placering Sisäänajo Höyrykatu 5
Beskrivning Yhteiskäytössä oleva autohalli
Autohalli
Autohalli
Autohallin käsisammutin
Autohallin käsisammutin
Autohallin sisäänajo ja putkilukot
Autohallin sisäänajo ja putkilukot

Uppgifter för personen som sköter brandlarmanläggningar

Åtgärder vid brandlarm

När ett brandlarm utlöses ska personen som ansvarar för brandlarmanläggningen gå till brandlarmcentralen, kontrollera det område i lokaliseringsschemat varifrån larmet har kommit, lämna kvar lokaliseringsscheman i centralen för räddningsverket, stanna kvar och invänta att räddningsverket anländer till brandlarmcentralen.

Om man vet att larmet är falskt, ska detta rapporteras till nödcentralen. Kvittera inte larmet innan räddningsverket anländer!

Om det gäller en eldsvåda, kontrollring allmänna larmnumret 112. Slingan som utlöste larmet får inte återställas innan man har hittat orsaken till larmet.

Om det var fråga om ett falskt larm, utred alltid:

  • vilken indikator har utlöst larmet
  • varför har indikatorn utlöst larmet

Om falska larm utlöses mycket ofta:

  • beställ underhåll hos brandlarmsföretaget
  • förhandla om ett eventuellt byte av indikatortypen.

Anteckna händelserna i journalen.

Åtgärder vid falskt larm.

Vid falska larm ska den som ansvarar för brandlarmanläggningen försäkra sig om att det är fråga om ett fel och inte en eldsvåda. Skötaren ska rapportera om läget till nödcentralen. Ett falskt larm får inte kvitteras innan felet har lokaliserats.

Den som sköter om brandlarmen ska se till att felen repareras omgående. Om ett fel inte genast kan repareras, kopplas det felaktiga stället bort. På så sätt övervakas fortfarande resten av fastigheten.

Händelserna antecknas i journalen.

Förebyggande av falska larm

Vid alla byggnads-, underhålls- eller andra arbeten som skapar damm, rök, m.m.i fastigheten, ska alltid den som sköter brandlarmanläggningen kontaktas. Skötaren är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra falska brandlarm. Sensorerna måste skyddas till exempel vid smutsiga och dammiga arbeten.

Ifall onödiga brandlarm utlöses under normala aktiviteter, till exempel vid matlagning, vattenånga m.m., kan de undvikas genom att byta till en annan typ av sensor. Rådgör alltid i sådana fall med brandlarmsföretaget.

Frånkopplingar

Från- och tillkopplingar sköts huvudsakligen av brandlarmets skötare.

Frånkopplingar görs när det finns fel i brandlarmsindikatorerna eller om det inom deras område genomförs heta arbeten eller andra arbeten som skapar damm eller smuts. Tiden för frånkopplingen och det frånkopplade området görs så små som möjliga.

Det frånkopplade området ska kontrolleras på något annat sätt. Den som ber om frånkopplingen är förpliktad att ansvara för övervakningen av området tillsammans med den som sköter brandlarmet. Om det görs frånkopplingar under även andra tider än den normal arbetstiden, eller om frånkopplingens varaktighet drar ut på tiden, ska man rådgöra om ersättande åtgärder med den jourhavande brandmyndigheten.

Eldarbeten

Den som beställer ett arbete ska alltid undersöka om arbetet är förknippat med eldarbeten. Innan arbetet utförs, försäkra dig om att den som utför arbetet följer praxis för eldarbeten. Eldarbeten ska utföras enligt standarder och försäkringsbolagets skyddsanvisningar för heta arbeten. Vid eldarbeten kan falsklarm förhindras genom att följa de praxis som nämns i punkterna ovan.

Månatlig testning

Syftet med månatlig testning är att säkra att brandlarmet fungerar korrekt och att kontaktuppgifterna är uppdaterade. Anordningen testas enligt nödcentralens instruktioner och efter centralens testanvisningar.

Vid en månatlig testning testas t.ex. följande:

  • slingornas och brandgruppernas funktion
  • mät- och kontrollkretsarmas funktion
  • larmanordningarnas funktion
  • samfälld testning (kontakt med nödcentralen)
  • De månatliga testerna registreras i dagboken.

Larmanordningar

Larmanordningarna ska väljas och placeras så att de hörs överallt i fastigheten och/eller väcker/uppmärksammar dem som befinner sig i fastigheten då larmet går. Alla akustiska larmanordningar i byggnaden ska ljuda lika.

En gång i året ska det under arbetsid genomföras ett test av larmanordningarna, så att ljudet från larmanordningarna blir bekant för alla. Tidpunkten för testet ska meddelas personalen och gäster i förväg.

Dagbok för larmanordningen

I dagboken antecknas följande (tidpunkten och orsaken så noggrant som möjligt):

  • Månatliga tester
  • Underhåll
  • Myndigheternas tekemät tarkastukset
  • Inspektionsverkens tarkastukset
  • Brandlarm
  • Falska larm
  • Felaktiga hälytykset
  • Funktionsstörningar
  • Frånkopplingar

Hemförråd

Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.

Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.

Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.

I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.