Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Majurinkatu on 16-kerroksinen asuinrakennus. Asuntojen koot vaihtelevat 23,5-neliöisestä yksiöstä 76,5-neliöiseen kolmioon. Lisäksi talossa on sadan neliön suuruinen liiketila sekä yhteiskäyttöinen talopesula ja -sauna.
Rakennuksen pohjakerroksissa ovat verkkoseinäiset irtaimistokomerot, ulkoiluvälinevarastot ja lastenvaunuvarasto, talopesula ja kaksi kuivaushuonetta. Kerhotiloja löytyy kaksi, toinen saunatilojen yhteydessä toisessa kerroksessa ja toinen maantasokerroksessa.
Talosaunoja on kaksi, joista molemmista pääsy vilvoitteluparvekkeelle. Talousrakennuksessa sijaitsevat jätehuone, ulkoiluvälinevarasto sekä polkupyörän huoltopiste.
Basuppgifter
Fastighetens namn | Majurinkatu 19 |
---|---|
Fastighetens adress |
Majurinkatu 19 02600 ESBO |
Antal lägenheter | 98 |
Antal affärslokaler | 1 |
Hustyp | Flervåningshus |
Våningstal | 16 |
Fastighetens byggnadsår | 2022 |
Disponentbyrå |
Espoon Asunnot Oy
tfn 0935445000 |
Organisation
Värd är |
Kari Liusvaara Espoon Asunnot Oy tfn 0935445000 kari.liusvaara@espoonasunnot.fi |
---|---|
Asiakaspalvelu |
tfn 0935445000 asiakaspalvelu@espoonasunnot.fi |
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland .
Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
---|---|
Huvudvattenkran | Lämmönjakohuoneessa |
Värmefördelningsrum | 1. kerros, käynti porraskäytävän kautta sekä 9. kerros |
Elcentral | 1. kerros, käynti porraskäytävän kautta |
Ventilationsmaskin |
IV-konehuone sijaitsee porrashuoneen ylimmässä kerroksessa
|
Nödstopp för ventilationen |
Pääsisäänkäynnin tuulikaappi |
Fastighetsskötsel | Kotikatu Oy, Espoon Keskus tfn 0207790300 jourtelefon 0102708090 |
Samlingsplats | Majurinkadun jalkakäytävä |
Alternativ samlingsplats | Määritetään tarvittaessa |
Rörlås | Palokunnan putkilukko sijaitsee pääsisäänkäynnin vieressä |
Antal skyddsrum | 1 |
Skyddsrummets placering VSS1 | 1. kerrroksen irtainvarastossa |
Lokaler i fastigheten
Placering | Namn |
---|---|
Katutaso | Liiketila |
Vastuunjako
Osapuoli | Vastuualue | |
---|---|---|
Isännöinti | Vastaa koko kiinteistön isännöinnistä, huoltosopimusten ja vastaavien asioiden hallinnoinnin hoitaminen, ilmoitettuihin turvallisuus- tai muihin puutteisiin puuttuminen tai sen vastuuttaminen muulle taholle. Isännöitsijä on viranomaisvalvonnan ja muiden vastaavien asioiden yhteyshenkilö ja osallistuu mm. palotarkastuskierroksiin | |
Kiinteistöhuolto | Kiinteistön tekniset järjestelmät ja turvalaitteet, piha-alueen hoito, tarvittavat lumenpudotukset yms. asiat. Huoltomies havannoi kohteella liikkuessaan puutteita ja hoitaa niitä omatoimisesti kuntoon tai ilmoittaa asiasta isännöintiin. | |
Asukas | Asukas vastaa omasta asuinhuoneistostaan ja varastokopistaan sekä omasta irtaimistostaan ja toiminnastaan yhtiössä. Asukkaiden tiloissa olevat, kiinteistön järjestelmät tai kiinteät rakenteet, hoitaa huoltoyhtiö | |
Normaali tiedonkulku puutteiden osalta: Asukas--- Huoltoyhtiö --- Isännöinti |
Asukkaat voivat ilmoittaa turvallisuushuomioista tai muista puutteista huoltoon tai isännöintiin puhelimitse tai sähköpostilla, tarvittavat yhteystiedot löytyvät esimerkiksi tämän suunnitelman "Organisaatio"-luvusta.
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
---|---|---|---|
Servicebolag | Kotikatu Oy, Espoon Keskus | 0207790300 | 0102708090 |
Hisservice | KONE Hissit Oy | 080015063 |
Övriga viktiga nummer
Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
---|---|---|
Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Vaaratilanteet ja niiden vaikutukset
Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman.
Riski on uhkaan liittyvä vahingon todennäköisyyden ja vakavuuden yhteisvaikutus.
Riski ja todennäköisyys | Syitä riskin toteutumiseen | Seuraus |
---|---|---|
Tuhopoltto (epätodennäköinen) | Jätepiste, ajoneuvot, rakennuksen seinustalla oleva tavara, porraskäytävässä oleva ylimääräinen tavara | Omaisuusvahingot, henkilövahingon vaara |
Tulipalo (mahdollinen) | Avotuli, kynttilät, tupakointi, sähkölaitteet, sähkökeskukset ja -asennukset, ajoneuvot, tulityöt, ruoan valmistus | Henkilö- ja omaisuusvahingot |
Vahingonteot, ilkivalta (epätodennäköinen) | Puutteellinen valaistus, auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi | Omaisuusvahingot |
Varkaus (epätodennäköinen) | Auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi, avataan ovi tuntemattomalle henkilölle | Omaisuusvahingot. Henkilövahingon vaara. |
Tapaturma (mahdollinen) | Talvisin liukkaus, lumen tai jään putoaminen katolta, kaatuminen porraskäytävässä/yleisissä tiloissa/omassa asunnossa | Henkilövahingot |
Vesivahinko (mahdollinen) | Puutteet huollossa/valvonnassa, jäätyminen, tukokset, laitteiden vikaantuminen, myrsky | Omaisuusvahingot |
Kaasuvaara (epätodennäköinen) | Lähialueen vaarallisten aineiden kuljetukset, tulipalo lähialueella | Sisälle suojautuminen |
Sähkökatkos (mahdollinen) | Salama, myrsky, laiteviat | Laitteiden rikkoutuminen |
Liikenneonnettomuus (mahdollinen) | Lähialueen liikenne, liikenne piha-alueella | Henkilövahingot |
Säteilyvaara (epätodennäköinen) | Säteilyonnettomuus | Suojautuminen sisätiloihin |
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
---|---|---|
Liiketilassa sekä 1. ja 2. kerroksen kerhotiloissa | Brandfilt | |
Liiketilassa sekä IV-konehuoneessa | Brandsläckare | Rakennuksessa on 6 litran nestesammuttimet |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
Beskrivning | Jokaisessa asuinkerroksessa, porraskäytävän ylimmässä kerroksessa sekä 2 kerroksen irtaimistovarastossa on etälaukaistavat savunpoistoikkunat. Muiden tilojen savunpoisto tapahtuu käsin avattavien ovien ja ikkunoiden kautta. Savunpoistokaaviot sijaitsevat savunpoiston laukaisupainikkeiden vieressä. |
---|---|
Centralens läge |
|
Utlösning av rökevakuering | 1 kerroksen molemmilla sisäänkäynneillä |
Märkning av utrymningsvägar
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
Placering | Kaikki uloskäynnit ja poistumisreitit on merkitty poistumisopastein |
---|---|
Beskrivning | Rakennuksessa on verkkovirtaan kytketyt, akkuvarmenteiset poistumisvalaisimet. |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: Pääsisäänkäynnin tuulikaappi
Brandsäkerhet
Brandvarnare
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
Placering | Asunnoissa |
---|---|
Beskrivning | Verkkovirtaan kytketyt akkuvarmenteiset palovaroittimet |
Utrustningens modell | Nätström |
Räddningsväg
Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.
- Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
- Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
- Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
- I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Placering | Majurinkadulta rakennuksen pääsisäänkäynnille kulkeva väylä |
---|---|
Beskrivning | Pelastuslaitoksen nostopaikka pääsisäänkäynnin edustalla |
Torr stigarledningar
Torrstigningen är en tom rörledning som är fast monterad i byggnaden, vilken räddningsverket använder för att förflytta släckningsvattnet från exempelvis gatunivån till byggnadens tak.
Placering | Palokunnan kuivanousun syöttö on pääsisäänkäynnin oikealla puolella |
---|---|
Beskrivning | Kuivanousun paineenkorotuspumpun käynnistys on rakennuksen tuulikaapissa. Kerroksissa 2-16 on kuivanousun ulosotot, palomieshissin vieressä. Syöttöpaine 1,5bar- 7bar. |
Poistumistiet
Poistumisturvallisuuden periaatteena on, että asuinrakennuksen kaikista tiloista on joka hetki päästävä poistumaan vähintään kahta kulkureittiä pitkin ilman avainta tai muuta oven avausvälinettä. Poistumisen on voitava tapahtua myös pimeässä, joten kulkureittien on oltava joka hetki esteettöminä. Uloskäyntien edessä ei saa säilyttää tavaraa.(Ympäristöministeriön asetus rakennusten paloturvallisuudesta)
Uloskäytävien ja niihin johtavien tilojen ovien tulee olla hätätilanteessa helposti sisäpuolelta avattavissa.
Ovi voi olla lukittu esimerkiksi estämään luvatonta tunkeutumista ulkoa sisälle, mutta se on oltava avattavissa sisäpuolelta ilman avainta huoneiston normaalin käytön aikana.
Hätäpoistuminen korkeassa rakennuksessa
Rakennuksessa on kaksi erillistä uloskäytävänä toimivaa porraskäytävää, joiden kautta poistutaan hätätilanteessa.
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Hiss
Placering | Porraskäytävässä |
---|---|
Beskrivning | Kiinteistössä on kaksi hissiä, toinen on mitoiltaan suurempi palomieshissi |
Serviceföretag | KONE Hissit Oy |
Ventilationsmaskin
Placering | IV-konehuone sijaitsee porrashuoneen ylimmässä kerroksessa |
---|---|
Beskrivning | Kohteessa on keskitetty tulo- ja poistoilmanvaihtojärjestelmä, lämmöntalteenotolla. |
Nödstoppets placering | Pääsisäänkäynnin tuulikaappi |
Avfallshantering
Placering | Kulku pihan kautta |
---|---|
Beskrivning | Jätehuoneet sijaitsevat pihalla erillisessä rakennuksessa |
Riktlinjer
På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!
Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.
Säkerheten är allas gemensamma sak!
Larma efter hjälp
I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112
- Ring nödsamtalet själv, om du kan
- Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
- Berätta vad som har hänt
- Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
- Ange exakt adress och kommun
- Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
- Svara på frågorna som ställs till dig
- Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
- Angera enligt givna instruktioner
- Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
- Avsluta samtalet först när du får lov till det
- Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.
Sjukdomsattack eller olycka
- Ta reda på vad som har hänt
-
- Har personen fallit eller svimmat?
- Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
- Kontrollera personens tillstånd
-
- Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
- Kontrollera andningen
-
- Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
- Gör nödanmälan
-
- Ring nummer 112.
- Berätta varifrån du ringer.
- Berätta vad som har hänt.
- Agera enligt anvisningarna.
- Ge första hjälpen vid behov
-
- Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
- En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
- Observera patienten.
-
- Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
- Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
-
- Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.
Havaitessasi tulipalon
Pelasta
- Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
- Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.
Varoita
- Varoita muita rakennuksessa olevia tulipalosta ja uhkaavasta vaarasta.
- Ohjatkaa ihmiset kokoontumispaikalle.
Hälytä
- Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
- Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
- Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.
Sammuta
- Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
- Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
- Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.
Rajoita
- Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
- Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.
Opasta
- Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus.
Hissin käyttö on tulipalon sattuessa ehdottomasti kielletty!
Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Majurinkadun jalkakäytävä
Verksamheten på samlingsplatsen
När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).
Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna
Saker att minnas på samlingsplatsen:
- ta hand om eventuella skadade
- ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
- meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne
Alternativ samlingsplats
Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.
Tulipalo muualla rakennuksessa
Jos rakennuksen muissa tiloissa on tulipalo, esimerkiksi asuinhuoneistossa joka on alapuolellasi, toimitaan seuraavan ohjeen mukaisesti:
- Sulje huoneistosi ovet ja ikkunat
- Tee tilannearvio, pyri ensisijaisesti poistumaan huoneistosta:
- Tarkasta kerroskäytävä, jos käytävällä ei ole savua voit poistua huoneistosta.
- Jos kerroskäytävällä on savua, tulee sinun jäädä huoneistoosi. Älä koskaan poistu savuiseen tilaan!
- Kerroskäytävällä sinulla on kaksi vaihtoehtoa poistumiseen, pääporraskäytävä ja varapoistumisportaikko
- Jos pääporraskäytävässä on savua tai ruuhkaa, on suositeltavaa käyttää varapoistumisportaikkoa.
- Hissin käyttö on ehdottomasti kiellettyä tulipalotilanteissa!
- Ennen kuin poistut portaikkoja pitkin:
- Jos havaitset pääporraskäytävässä savua, älä poistu sen kautta vaan käytä varapoistumisportaikkoa!
- Varapoistumisportaikkoa käyttäessä on hyvä katsoa ylös ja alas eli varmistaa, että reitti on turvallinen ennen kuin poistut.
- Jos olet porraskäytävässä ja sinne alkaa tulla savua siirry kerroskäytävälle ja poistu toisen portaikon kautta.
- Laskeudu katutasolle asti ja edelleen kokoontumispaikalle.
- Pääporraskäytävässä laskeutuminen sisääntulokerrokseen ja pääovien kautta ulos.
- Kokoontumispaikkana toimii Majurinkadun jalkakäytävä
Tilanteet joissa tulee jäädä huoneistoon
Asuinhuoneistot ja kerroskäytävät on muodostettu rakenteellisesti omiksi palo-osastoiksensa, joten huoneistoon on turvallista jäädä. Mikäli olet huoneistossa tai muussa tilassa odottamassa apua, ilmoita siitä Hätäkeskuslaitokseen soittamalla hätänumeroon 112.
Jää huoneistoosi jos:
- Sinulla on huono liikuntakyky, etkä pysty käyttämään portaita.
- Pyydä naapurilta apua poistumiseen. Jos et saa naapuria tai muuta henkilöä auttamaan, palaa huoneistoosi ja ilmoita tilanteesta hätäkeskukseen 112.
- Kerroskäytävällä on savua tai kumpikaan poistumisreitti ei ole turvallisesti käytettävissä.
Etukäteen huomioitavia asioita
- Jos sinulla tai naapurillasi on huono liikkumiskyky tai muu este turvalliseen poistumiseen, käykää keskustelua etukäteen vähintäänkin isännöitsijän kanssa. Samassa kerroksessa olevien naapureiden kanssa on hyvä keskustella tilanteesta, jolloin mahdollisessa hätätilanteessa apua on helpompi saada, kun tilanne on tiedossa etukäteen.
- Tutustu molempiin porraskäytäviin ja kellarikerroksen poistumisreitteihin etukäteen.
- Älä säilytä kerroskäytävillä, porraskäytävässä tai varapoistumisportaikossa mitään tavaraa, jotta turvallinen poistuminen on mahdollista.
Vattenskada
- Riktlinjer
-
- Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
- Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
-
Anmäl omgående
- till servicemannen: Kotikatu Oy, Espoon Keskus, tfn 0207790300, jourtelefon 0102708090
- till disponenten: Kari Liusvaara, tfn 0935445000
- Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
- Huvudvattenkran: Lämmönjakohuoneessa
- Värmefördelningsrum: 1. kerros, käynti porraskäytävän kautta sekä 9. kerros
- Elcentral:
- kerros, käynti porraskäytävän kautta
- Ifall vatten hotar utanför byggnaden
-
- Utred vad som orsakar vattenhotet.
- Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
- Försök hindra att vattnet når byggnaden
- med säckar
- genom att använda plastövertäckningar
- genom att leda bort vattnet från byggnaden
- Tillkalla mer hjälp vid behov.
Vid hot om våld
I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.
- Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
- Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
- Be om hjälp i mån av möjlighet.
- Fly och hjälp andra att fly platsen
Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.
Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.
- Gör inte motstånd.
- Gör bara det som den hotfulle ber om.
- Försök varna andra i mån av möjlighet.
- Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
- Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.
Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.
Allmän farosignal
Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.
Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.
Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.
- Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
-
- Gå in.
- Stanna inne.
- Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
- Slå på radion och invänta anvisningar.
- Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
- Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.
Gasfara
- Vid gasfara ges allmän farosignal.
-
Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- stanna inomhus
- de övre våningarna ger det bästa skyddet
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- stanna på de övre våningarna tills faran är över.
- Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- Mer information om att skydda sig mot gas
-
- Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
- Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
- Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
Strålrisk
Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.
- Gå inomhus.
- Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar ger det bästa skyddet.
- Jodtabletter
- Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
- Skydda mat och dricksvatten
- Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
- Att röra sig utomhus
- Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
- Tilläggsinstruktioner
- Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.
Elavbrott
Agerande vid elavbrott:
- Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
- Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
- Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
- Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.
Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:
Kontakta hisservicens feljour:
- Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063)
Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.
Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.
I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.
Det finns ett skyddsrum i fastigheten.
Placering | Skyddsklass | Yta | Skyddsplatser | Utrustningens placering |
---|---|---|---|---|
1. kerrroksen irtainvarastossa | S1 | 126 m² | 168 | Väestönsuojassa |
Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Underhåll av skyddsrum
Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.
I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.
- Observera även följande:
-
- Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
- En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
- För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
- När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
- Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.
Renovering av skyddsrummet
- Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
-
- En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
- Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
- Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
- Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
- Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
- Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
- Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
- Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
- Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
- Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
- Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
- Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
- Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
- Rengör ventilationskanalerna och filtren.
- Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
- Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
- Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
- Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
- Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
- I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
- Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
- Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
- Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
- Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
- Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
- Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.
Utrymning
Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.
Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.
Förvaring i fastigheten
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.
Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.
- Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen
-
- Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
- sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
- högst 25 kilogram flygas
- fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
- Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
- Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.
- Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
- Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
-
- Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
- Under eller invid byggnader
-
- Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
- Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden
- Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus
-
-
Kan förvaras:
- sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
- högst 50 kilogram flytgas
-
Kan förvaras:
- OBS!
-
- I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen
Bruksanvisningar för brandsläckare
Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Hemförråd
Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.
Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.
Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.
I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.