Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Basuppgifter

Fastighetens namn Poutapilvi
Fastighetens adress Lauroselankuja 12
60800 ILMAJOKI
Antal lägenheter 14
Hustyp Radhus
Våningstal 1
Fastighetens byggnadsår 2007
Fastighetens ägare Ilmajoen Vuokratalot Oy
Disponentbyrå Ilmajoen vuokratalot Oy
http://www.ilmajoenvuokratalot.fi/

Organisation

Vd Noora Kangastupa
Ilmajoen Vuokratalot Oy
tfn 0444191260
noora.kangastupa@ilmajoki.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Etelä-Pohjanmaa.

Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Ulkovarasto
Värmefördelningsrum Ulkovarasto
Elcentral Ulkovarasto
Ventilationsmaskin
Fastighetsskötsel Kiinteistöpalvelu Ahola
tfn 0400844512
Försäkringsbolag Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03030303
https://www.op.fi
Samlingsplats Kiinteistön väestönsuoja
Alternativ samlingsplats Naapurikiinteistö
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 Huoltorakennuksessa, käynti parkkipaikan puolelta

Ansvarsfördelning

<thuvud> Osapuoli
Ansvarigt område
Ansvarar för förvaltning av hela fastigheten, hantering av underhållsavtal och liknande, åtgärdande av rapporterade säkerhets- eller andra brister eller delegering av ansvar till annan part. Fastighetsförvaltaren är kontaktperson för myndighetsbesiktningar och andra liknande frågor, inklusive deltagande i brandskyddsronder
Fastighetsunderhåll Fastighetens tekniska system och säkerhetsutrustning, gårdsskötsel, nödvändig snöröjning etc. Vaktmästaren upptäcker eventuella brister när han/hon besöker platsen och tar hand om dem på egen hand eller rapporterar dem till ledningen.
Hyresgästen ansvarar för sitt eget bostadsutrymme och förråd samt för sina möbler och sin verksamhet i föreningen. Eventuella system eller fasta strukturer i de boendes lokaler hanteras av underhållsföretaget
</tabell>

Boende kan rapportera säkerhetsproblem eller andra brister till underhåll eller ledning via telefon eller e-post, de nödvändiga kontaktuppgifterna finns i avsnittet "Organisation" i denna plan.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Kiinteistöpalvelu Ahola 0400844512
Underhåll
Namn Telefonnummer Jourtider
Nyckeljour Kiinteistöpalvelu Ahola 0400844512 Ständig jour

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Riskbedömning

En riskbedömning har utförts som en del av utarbetandet av beredskapsplanen och presenteras i detta kapitel. Bedömningen har varit inriktad på mer vardagliga frågor och slutsatserna presenteras i slutet av kapitlet.

En fara är en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller medföra en negativ händelse. Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för skada i samband med ett hot och allvaret i konsekvenserna. I detta fall har sannolikheten för att faran inträffar och konsekvensernas allvarlighetsgrad bedömts muntligt. Åtgärder och förebyggande insatser har också fastställts för varje riskkälla.

Faror:

  • Brand

  • Vattenskador

  • Fall, halka, snubbling och liknande olyckor

  • Stormskador och andra väderrelaterade faror, t.ex. snö eller is som faller på människor eller egendom på vintern, eller träd som faller i starka vindar på en gård, till exempel

  • Externa faror såsom trafikolyckor i omgivningen eller strålnings- och gasfaror

  • avbrott eller störningar i leveransen av el, vatten eller fjärrvärme

  • Vandalism, rån eller inbrott.

Risk
Skäl
Följder Åtgärder och säkerhetsarrangemang
Vattenskador
Möjliga orsaker är vanligtvis frysning, blockeringar eller fel på utrustningen. Yttre orsaker är t.ex. stormar och översvämningar (kraftigt regn, snösmältning).
Potentiell skada på egendom Serva och underhålla byggnadens HVAC-system, rapportera eventuella brister, använda hushållsapparater (tvättmaskiner) endast under uppsikt, alltid rekommendera en läckagefälla vid byte av apparater, hålla regnvattenavlopp i gott skick.
Sähkökäyttöisten laitteiden lataus
Suurin riski on akkupalo, joka voi pahimmillaan aiheuttaa räjähdyksen
Henkilövahingot (palo, savu, heitteet)
Omaisuusvahingot (palon leviäminen ympärillä olevaan irtaimistoon ja rakenteisiin, savuvahingot)
• Käytä vain tuotteelle tarkoitettua laturia
• Irrota akku laturista, kun lataus on valmis
• Älä käytä kolhiintunutta tai vikaantunutta akkua tai latauslaitetta
• Älä aloita kylmän tai kuuman akun lataamista
• Lataaminen kuivassa tilassa, jonka lämpötila on +5 °C - +45 °C
• Tilassa tulee olla riittävä ilmanvaihto
• Älä peitä akkua ladattaessa
• Älä lataa missään, mistä latauslämpö ei pääse poistumaan
• Lopeta lataaminen, mikäli akku kuumenee epänormaalisti
• Noudata valmistajan ohjeita
• Lataa akkua kovalla, palamattomalla alustalla
• Asunnossa lataaminen vain valvotusti
Strömavbrott, vattenläckor eller andra tekniska problem i byggnader
Plötsliga eller planerade strömavbrott eller andra tekniska avbrott. Trasig utrustning, t.ex. ventilationsutrustning eller vattenläckor.
Trasiga bygginstallationer orsakar oftast bara tillfälliga skador. Om en vattenläcka inte upptäcks kan den utvecklas till en större vattenskada. Plötsliga eller planerade strömavbrott orsakar inga större problem för boendet på kort sikt, men om de blir långvariga kan de göra det betydligt svårare att bo.

Avbrott i el-, vatten- eller värmeförsörjningen är osannolika, men invånarna uppmanas att förbereda sig för dem med en hemreserv, där grundtanken är att alla ska vara självförsörjande i 72 timmar. Mer information om hemberedskap och självförsörjning finns på webbplatsen [72 timmar] (https://72tuntia.fi/#72), som inrättats av finska myndigheter och organisationer. Om en invånare har svårt att klara sig på egen hand, bör han eller hon vara mer allvarligt förberedd på strömavbrott och vara beredd att söka hjälp utifrån.

Trasiga fastighetsinstallationer eller läckande rördelar ska alltid anmälas direkt till fastighetens underhållsavdelning.

Olycksfall eller sjukdom
På vintern kan halka till exempel leda till fall eller resor. Snö eller is kan falla från taket på en byggnad. Personliga sjukdomar, som epilepsi eller diabetes, kan orsaka en medicinsk attack. Risken för en medicinsk attack ökar, särskilt för äldre invånare. De mest sannolika olyckorna inträffar dock i hemmet, till exempel vid matlagning. Dessa inkluderar mindre brännskador eller skärsår. Elolyckor kan också inträffa i hemmet om felaktiga elektriska apparater används eller om t.ex. ett mobiltelefonbatteri skadas.
Möjliga personskador och skador på egendom. Mindre skador på bostadshus troliga.
Olyckor med elektrisk utrustning åtföljs vanligtvis av en risk för brand.

Om de boende upptäcker brister, till exempel i halkskydd eller trasiga lampor, bör de omedelbart rapportera detta till fastighetsunderhållsavdelningen eller bolagets styrelse. På vintern kommer fastighetsunderhållet att ta hand om avisning och, vid behov, snö- och isborttagning från taket. Underhållet av de allmänna utrymmena sköts så att det t.ex. inte finns för mycket skräp på gångvägarna.

I utomhusområden parkeras till exempel fordon endast på anvisade platser för att göra det möjligt för räddnings- och nödtjänster att arbeta på plats.

Olyckor, stölder
Till exempel graffiti, krossade fönster eller möbler eller mordbrand.
Resultatet blir huvudsakligen mindre egendomsskador. Ett antänt föremål (t.ex. gods på en husvägg) kan sprida sig till en större brand med allvarligare konsekvenser. Tillräcklig belysning i utomhusområden. Alla tecken på vandalism (t.ex. repor) repareras så snart som möjligt efter upptäckten. Undvik onödig brandbelastning på byggnadens väggar och inne i byggnaden. Se till att dörrar inte oavsiktligt lämnas öppna/ olåsta under passage. Brister i låsning och belysning rapporteras till byggnadens underhållsavdelning.
Kaasuvaara i närheten
Detta kan bero på en olycka med transport av kemikalier på närliggande transportvägar eller en brand i ett närliggande område.
Detta kan leda till personskador och materiella skador.

Följ myndighetens nödmeddelanden, som kan komma via SMS, TV eller Internet, eller ytterst via räddningstjänstens högtalare.

Den viktigaste åtgärden är oftast att ta skydd på plats.

Exceptionella omständigheter
Radiologisk nödsituation eller annan allvarlig händelse i närheten.
Möjliga skador, inomhusvistelse, möjlig evakuering. I exceptionella situationer kommer myndigheterna att agera i enlighet med sina instruktioner.
Brand
I bostadshus är matlagning, användning av öppen eld och användning av felaktiga elektriska apparater statistiskt sett de främsta orsakerna till bränder. I många fall startas bränder genom mänsklig handling eller försumlighet. Bränder kan också orsakas oberoende av mänsklig inblandning, t.ex. av felaktiga eller dåligt underhållna elektriska installationer (t.ex. kortslutningar). Det finns alltid en risk för brand när man utför brandarbete.
Risk för personskada och skada på egendom

Användning av öppen eld och matlagning endast under uppsikt. Använd inte trasiga elektriska apparater (risk för olycka och brand). Stora hushållsapparater (tvättmaskiner) får inte användas utan uppsikt. Inga extra föremål får förvaras på byggnadens väggar. Inga extra föremål får heller förvaras i elrummen. Avfall måste sorteras på rätt sätt vid avfallshanteringen. Eventuellt brandarbete kommer att utföras i enlighet med brandtillståndsprocessen.

I utomhusområden kommer man att se till att t.ex. fordon endast parkeras på avsedda platser så att räddningstjänsten kan arbeta på plats.

Slutsatser av faro- och riskbedömningen

Anläggningen är ett bostadshus och de vardagliga faror och risker som är förknippade med den är kopplade till detta. De vanligaste händelserna i bostadshus är olyckor, och statistiskt sett är det troligt att de inträffar inne i bostaden. Att halka och snubbla på gården eller i bostaden är också förknippat med normalt boende. Många incidenter kan förebyggas med hjälp av en daglig rutin, och eventuella brister som upptäcks bör alltid rapporteras.

Säkerhetsarrangemang

Brandsäkerhet

Övriga arrangemang

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin
Beskrivning Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Koneellinen ilmanvaihto

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt
  • Har personen fallit eller svimmat?
  • Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
Kontrollera personens tillstånd
  • Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
Kontrollera andningen
  • Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
Ge första hjälpen vid behov
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
Observera patienten.
  • Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
  • Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda
  • Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
  • Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
Varna
  • Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Slå larm
  • Ring nödnumret 112 på en säker plats.
  • Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Släck
  • Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
  • Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
  • Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
Begränsa
  • Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
  • Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Kiinteistön väestönsuoja

Alternativ samlingsplats: Naapurikiinteistö

Akkupalo

Aggressiivista akkupaloa ei saa sammumaan sammuttimella tai peitteellä. Ainoa keino saada palaminen loppumaan on voimakas jäähdytys (laitteen upottaminen veteen).

Älä aseta itseäsi vaaraan

  • Varo hengittämästä akkupalosta aiheutuvia savukaasuja
  • Poistu tilasta nopeasti
  • Sulje ovet poistuessasi rajoittaakseni savun ja tulipalon leviämistä
  • Varoita muita
  • Ilmoita hätäkeskukseen 112
  • Opasta pelastuslaitosta

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Kiinteistön väestönsuoja

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Naapurikiinteistö

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Kiinteistöpalvelu Ahola, tfn 0400844512
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Ulkovarasto
  • Värmefördelningsrum: Ulkovarasto
  • Elcentral: Ulkovarasto
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Utred vad som orsakar vattenhotet.
  • Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
  • Försök hindra att vattnet når byggnaden
    • med säckar
    • genom att använda plastövertäckningar
    • genom att leda bort vattnet från byggnaden
  • Tillkalla mer hjälp vid behov.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in.
  • Stanna inne.
  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • stanna inomhus
    • de övre våningarna ger det bästa skyddet
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
    • stanna på de övre våningarna tills faran är över.
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
    • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålningsrisk

Strålningssituationen övervakas ständigt i hela landet med hjälp av mätare. Även små förändringar upptäcks omedelbart och rapporteras utan dröjsmål. I händelse av strålningsrisk utfärdas en allmän varning.

Gå in

Att söka skydd inomhus är den första försvarslinjen i händelse av en radiologisk nödsituation.

Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation tätt för att förhindra att radioaktiva ämnen kommer in. Den centrala delen av huset erbjuder det bästa skyddet.

**Jodtabletter

Jodtabletter är en sekundär stödåtgärd som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Ta jodtabletter endast på inrådan av myndigheterna, som du kommer att höra på radio eller TV. Jodtabletter förhindrar ackumulering av radioaktivt jod i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. I händelse av en nödsituation får du inte lämna byggnaden för att hämta tabletterna. Jodtabletter kan köpas i förväg från ett apotek. Det bör finnas 2 jodtabletter per person. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att jodtabletter tas av personer upp till 40 år och gravida kvinnor i händelse av strålningsrisk på grund av en kärnkraftsolycka.

Skydda din mat och ditt dricksvatten

Lägg exponerad mat i plastpåsar eller läckagesäkra behållare. Kylskåp, frysar och läckagesäkra behållare skyddar mot radioaktivt damm.

Rör dig utomhus

Om du måste gå ut ska du bära åtsittande, hudtäckande kläder, t.ex. regnkläder. Ta av dig kläderna när du går in i korridoren och tvätta dig noga. Använd andningsskydd, handduk eller pappershandduk för att förhindra att radioaktiva partiklar kommer in i lungorna.

**Ytterligare instruktioner

För mer information, kontakta din lokala räddningstjänst, media och Yle Text-TV på sidan 867. Du kan också hitta information på Strålsäkerhetscentralens webbplats www.stuk.fi och Räddningsverkets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

  • Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
  • Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
  • Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
  • Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Bra att veta vid strömavbrott

  • elektriska apparater som har varit påslagna (t.ex. spisar eller ugnar) ska stängas av så att de inte orsakar brandfara när strömmen slås på igen
  • kyl och frys är avstängda och får inte öppnas för att förhindra att maten förstörs
  • vattentillförseln kan avbrytas under ett strömavbrott, eftersom vattenpumparna drivs med el

I händelse av ett förväntat strömavbrott kommer ansträngningar att göras för att informera allmänheten i förväg. Det är inte alltid möjligt att ge information i förväg. Du kan få information om förväntade strömavbrott genom att följa den information som myndigheterna tillhandahåller, till exempel via YLE.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.

Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.

I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Utrustningens placering
Huoltorakennuksessa, käynti parkkipaikan puolelta

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:
  • Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
  • En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
  • För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
  • När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
  • Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
  • En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
  • Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
  • Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
  • Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
  • Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
  • Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
  • Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
  • Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
  • Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
  • Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
  • Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
  • Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
  • Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
  • Rengör ventilationskanalerna och filtren.
  • Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
  • Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
  • Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
  • Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
  • Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
  • I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
  • Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
  • Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
  • Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
  • Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
  • Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
  • Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Skyddsmaterial

Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.

Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.

Bostadshusets skyddsspecifika material.
Namn Antal
Bår 1
Vattenkonserveringsmedel Enligt mängden
Järnspett 1
Märkningsskyltserie för skyddsrummet 1
Ficklampa 2
Hinkspruta 1
Skyddsrummets verktyg
Namn Tilläggsuppgift
Verkstadshammare 2 kg
Spadmejsel 300 mm
Spetsmejsel 300 mm
Bultsax ca 600 mm
Yxa ca 400 mm
Fältspade ca 500 mm hopvikt
Kofot ca 600 mm
Handsåg blad 500 mm
Järnsåg blad 310 mm
Blad till järnsåg 5 st. i reserv
Skiftnyckel max. öppning 35 mm
Skruvmejsel spets 8 mm, blad 150 mm
Stjärnskruvmejsel
Snickarhammare 0,5 kg
Spik 2 kg, 75, 100 och 125 mm
Kniv ca 200 mm
Räddningslina d=12 mm, 20 m
Material för skyddspersonal i bostadshus
Material för säkerhets- och skyddspersonal För varje påbörjat antal 100 boende
Skyddsmask och bfs-filter 2
Skyddshjälm 2
Skyddsglasögon 2
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning 1
Första förband 2
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer 1
Jodtabletter 2/boende
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK) 2

Utrymning

Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.

Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.

Bevarande av

Förvaring av diverse föremål kan medföra risk för att brand uppstår eller sprids, förhindra säker utrymning i en nödsituation och göra det svårare att släcka en brand. Hantera därför alltid brandfarliga material enligt instruktionerna.

**Utgångar måste alltid hållas tillgängliga och obehindrade.

  • Bostäder och tillhörande balkonger, terrasser eller liknande områden
    • Förvaring av onödiga föremål i bostäderna skall undvikas.
  • Utgångar
    • Inga varor får förvaras.
  • Under eller i närheten av byggnader
    • Förvara inte brännbart material eller andra varor på husväggar, t.ex. sopkärl, kartonghögar etc.

Anmärkningar

Kontakta alltid den lokala brandkårens brandinspektör i tveksamma fall.

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Tillgångar i hemmet

Hemmets innehåll är en del av invånarnas egen beredskap. När du har ett nödpaket för hemmet kan du hantera oväntade situationer med färre problem. En hemreserv innebär att du köper lite extra mat och andra saker som du kan behöva dagligen. En hemreserv bör räcka i tre dagar (72 timmar). En hemreserv är mat och varor i normal cirkulation, som fylls på allteftersom de används. På så sätt hålls maten färsk och varorna användbara.

Det finns många anledningar till att du inte kan gå till affären.

  • En ensamstående förälder kanske blir sjuk och inte kan gå och handla
  • Samhället kan skadas; det kan vara en strejk, transportstörningar eller ett större strömavbrott som stör det dagliga livet.
  • En situation där affärer måste stängas eller du inte kan gå ut.

Innehållet i hushållsförnödenheterna kan variera beroende på hushållets matvanor, inklusive vatten på flaska, behållare för förvaring av vatten, läkemedel, jodtabletter och hushållsartiklar. Dessa inkluderar personliga läkemedel, toalettartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.