Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Asuinkerrostalo, jossa on yksi kellarikerros, ullakkokerros ja seitsemän maanpäällistä kerrosta. Rakennuksen paloluokka on P1. B-porrashuone on kylmä porras.
Kellarikerrokseen on sijoitettu talon teknisiä tiloja, varastotiloja ja autohalli. Kellarikerrokseen on kulku 1. kerroksesta UVV 3 kautta ja tilan vierestä ulkoa. Talon 1. kerroksessa on asuntoja, lounge- / opiskelutilat, saunatilat, pesula, irtainvarasto, ulkoiluvälinevarasto, pyörävarasto, väestönsuoja. Ullakkokerrokseen on sijoitettu talon IV-konehuone.
Basuppgifter
Fastighetens namn | KOAS Tourula |
---|---|
Fastighetens adress |
Hahlo 9 40100 JYVÄSKYLÄ |
Antal lägenheter | 121 |
Hustyp | Flervåningshus |
Våningstal | 7 |
Fastighetens byggnadsår | 2024 |
Disponentbyrå |
KOAS - Keski-Suomen opiskelija-asuntosäätiö
tfn 0291804444 http://www.koas.fi/ |
Organisation
Asiakaspalvelu |
tfn 0291804444 asiakaspalvelu@koas.fi |
---|
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Keski-Suomi.
Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
---|---|
Huvudvattenkran | Kellarin lämmönjakohuoneessa irtainvarasto 1:n perällä |
Värmefördelningsrum | Kellarin irtainvarasto 1:n perällä |
Elcentral | Kellarin irtainvarasto 1:n perällä |
Ventilationsmaskin |
Ullakkokerroksessa
|
Nödstopp för ventilationen |
Maantasokerroksessa A-portaan puoleisessa tilassa 114 ja IV-konehuoneessa |
Samlingsplats | Kevyen liikenteen väylällä rakennuksen ja Nesteen välissä |
Alternativ samlingsplats | Määritetään tarvittaessa |
Rörlås | Pelastulaitoksen avainsäilö sijaitsee A-portaan puoleisen tilan 114 sisäänkäynnillä. |
Antal skyddsrum | 1 |
Skyddsrummets placering VSS1 | Talon 1. kerroksessa (pyörävavarasto) |
Vastuunjako
Osapuoli | Vastuualue | |
---|---|---|
Isännöinti | Vastaa koko kiinteistön isännöinnistä, huoltosopimusten ja vastaavien asioiden hallinnoinnin hoitaminen, ilmoitettuihin turvallisuus- tai muihin puutteisiin puuttuminen tai sen vastuuttaminen muulle taholle. Isännöitsijä on viranomaisvalvonnan ja muiden vastaavien asioiden yhteyshenkilö ja osallistuu mm. palotarkastuskierroksiin | |
Kiinteistöhuolto | Kiinteistön tekniset järjestelmät ja turvalaitteet, piha-alueen hoito, tarvittavat lumenpudotukset yms. asiat. Huoltomies havannoi kohteella liikkuessaan puutteita ja hoitaa niitä omatoimisesti kuntoon tai ilmoittaa asiasta isännöintiin. | |
Asukas | Asukas vastaa omasta asuinhuoneistostaan ja varastokopistaan sekä omasta irtaimistostaan ja toiminnastaan yhtiössä. Asukkaiden tiloissa olevat, kiinteistön järjestelmät tai kiinteät rakenteet, hoitaa huoltoyhtiö | |
Normaali tiedonkulku puutteiden osalta: Asukas--- Huoltoyhtiö --- Isännöinti |
Asukkaat voivat ilmoittaa turvallisuushuomioista tai muista puutteista huoltoon tai isännöintiin puhelimitse tai sähköpostilla, tarvittavat yhteystiedot löytyvät esimerkiksi tämän suunnitelman "Organisaatio"-luvusta.
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
---|---|---|---|
Servicebolag | |||
Hisservice | KONE Hissit Oy | 080015063 |
Övriga viktiga nummer
Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
---|---|---|
Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Vaaratilanteet ja niiden vaikutukset
Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman.
Riski on uhkaan liittyvä vahingon todennäköisyyden ja vakavuuden yhteisvaikutus.
Riski ja todennäköisyys | Syitä riskin toteutumiseen | Seuraus |
---|---|---|
Tuhopoltto (epätodennäköinen) | Jätepiste, ajoneuvot, rakennuksen seinustalla oleva tavara, porraskäytävässä oleva ylimääräinen tavara | Omaisuusvahingot, henkilövahingon vaara |
Tulipalo (mahdollinen) | Avotuli, kynttilät, tupakointi, sähkölaitteet, sähkökeskukset ja -asennukset, ajoneuvot, tulityöt, ruoan valmistus | Henkilö- ja omaisuusvahingot |
Vahingonteot, ilkivalta (epätodennäköinen) | Puutteellinen valaistus, auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi | Omaisuusvahingot |
Varkaus (epätodennäköinen) | Auki jäänyt ulko-ovi tai yleisten tilojen ovi, avataan ovi tuntemattomalle henkilölle | Omaisuusvahingot. Henkilövahingon vaara. |
Tapaturma (mahdollinen) | Talvisin liukkaus, lumen tai jään putoaminen katolta, kaatuminen porraskäytävässä/yleisissä tiloissa/omassa asunnossa | Henkilövahingot |
Vesivahinko (mahdollinen) | Puutteet huollossa/valvonnassa, jäätyminen, tukokset, laitteiden vikaantuminen, myrsky | Omaisuusvahingot |
Kaasuvaara (epätodennäköinen) | Lähialueen vaarallisten aineiden kuljetukset, tulipalo lähialueella | Sisälle suojautuminen |
Sähkökatkos (mahdollinen) | Salama, myrsky, laiteviat | Laitteiden rikkoutuminen |
Liikenneonnettomuus (mahdollinen) | Lähialueen liikenne, liikenne piha-alueella | Henkilövahingot |
Säteilyvaara (epätodennäköinen) | Säteilyonnettomuus | Suojautuminen sisätiloihin |
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
---|---|---|
Loungetilassa 1. kerroksessa | Brandfilt | |
IV-konehuone ullakkokerros | Brandsläckare | |
Kellarin irtainvarastot | Brandsläckare | 1 kpl per varasto |
Kerroskäytävillä | Brandsläckare | 2 kpl per kerros |
Loungetilassa 1. kerroksessa | Brandsläckare |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
Beskrivning | Kellarin irtainvarastoista savunpoisto savunpoistokanavien (400 mm) kautta pelastuslaitoksen toimenpitein. Autohallissa on oma koneellinen savunpoisto, jonka ulostulo on pihakannella grillauspaikan vieressä. A-portaan yläosassa on sähköisesti laukaistava kattoluukku. IV-konehuoneessa ja hissikuilussa on sähköisesti laukaistava savunpoistoikkuna / -luukku. |
---|---|
Centralens läge | Maantasokerroksessa A-portaan puoleisessa tilassa 114 |
Märkning av utrymningsvägar
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
Placering | Poistumisreitit |
---|---|
Beskrivning | Verkkovirtaan kytketyt akkuvarmenteiset poistumisopasteet |
Centralens läge | A-portaan puoleisessa tilassa 114 |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: Maantasokerroksessa A-portaan puoleisessa tilassa 114 ja IV-konehuoneessa
Brandsäkerhet
Brandvarnare
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
Beskrivning | Tiloissa on palovaroitinjärjestelmä. Käytävillä on paloilmaisimia ja palosireenejä. IV-konehuoneessa on paloilmoituspainike. Asuntojen palohälytykset välittyvät huoltoyhtiön päivystäjälle viiden minuutin kuluttua merkkiäänen alkamisesta, mikäli hälytystä ei kuitata kerroskäytävältä (ohjeet käytävillä kuittauspainikkeiden yhteydessä). |
---|---|
Centralens läge | Maantasokerroksessa A-portaan puoleisessa tilassa 114 |
Utrustningens modell | Nätström |
Typ av larm | Hänvisas till fastighetsskötselföretaget |
Palovaroitinjärjestelmä
Kohteessa on palovaroitinjärjestelmä. Kohteessa tapahtuvan palohälytyksen jälkeen palohälytys kuitataan seinillä olevista palohälytyksen kuittauspainikkeista. Ohjeet kuittaukseen ovat nappien vieressä. Jos hälytystä ei kuitata viidessä minuutissa, ohjautuu hälytys kiinteistöhuollolle. Huom. Jos hälytyksen syy on epäselvä tulee kiinteistöhuolto kutsua paikalle välittömästi. Ilmaisimissa on kantaäänihälytin.
Järjestelmän toiminta:
Mikäli yleisissä tiloissa (porraskäytävät, kerhotilat, saunat, pesulat yms.) tapahtuu palohälytys,
-> kaikki yleisten tilojen paloilmaisimien kantaäänihälyttimet alkavat hälyttää yhtä aikaa
-> Huoneistojen kantaäänihälyttimet eivät hälytä.
-> Ilmoitus lähtee huoltoyhtiölle 5 minuutin viiveellä
-Mikäli asunnossa tapahtuu hälytys:
-> Asunnon kantaäänihälytin alkaa soimaan.
-> Käytävän palokellot eivät ala soimaan, ajasta riippumatta.
-> Ilmoitus lähtee huoltoyhtiölle 5 minuutin kuluttua palosta, ellei asukas kuittaa hälytystä.
Jos asunnoista savu kulkeutuu porraskäytäviin ja porraskäytävän ilmaisin tunnistaa savua, alkavat kaikki yhteistilojen kantaäänihälyttimet hälyttää.
Räddningsväg
Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.
- Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
- Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
- Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
- I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Placering | Hahlon kautta sisäpihalle / pihakannelle |
---|---|
Beskrivning | Nostopaikat ovat pihassa. Piha-alueen kantavuus pelastustiellä 32 t. Talon sisäpihan puolella talon edustan leikkipaikkojen viereisen pihaosuuden kantavuus max 4t. |
Torr stigarledningar
Torrstigningen är en tom rörledning som är fast monterad i byggnaden, vilken räddningsverket använder för att förflytta släckningsvattnet från exempelvis gatunivån till byggnadens tak.
Beskrivning | Nousujohto katolle. Kuivanousun syöttö A-portaan puoleisen tilan 114 sisäänkäynnillä. |
---|
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 7 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)
Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.
En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Hiss
Placering | A-portaan puolella |
---|---|
Serviceföretag | KONE Hissit Oy |
Ventilationsmaskin
Placering | Ullakkokerroksessa |
---|---|
Beskrivning | Keskitetty koneellinen tulo- ja poistoilmanvaihto |
Nödstoppets placering | Maantasokerroksessa A-portaan puoleisessa tilassa 114 ja IV-konehuoneessa |
Riktlinjer
På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!
Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.
Säkerheten är allas gemensamma sak!
Larma efter hjälp
I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112
- Ring nödsamtalet själv, om du kan
- Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
- Berätta vad som har hänt
- Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
- Ange exakt adress och kommun
- Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
- Svara på frågorna som ställs till dig
- Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
- Angera enligt givna instruktioner
- Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
- Avsluta samtalet först när du får lov till det
- Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.
Sjukdomsattack eller olycka
- Ta reda på vad som har hänt
-
- Har personen fallit eller svimmat?
- Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
- Kontrollera personens tillstånd
-
- Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
- Kontrollera andningen
-
- Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
- Gör nödanmälan
-
- Ring nummer 112.
- Berätta varifrån du ringer.
- Berätta vad som har hänt.
- Agera enligt anvisningarna.
- Ge första hjälpen vid behov
-
- Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
- En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
- Observera patienten.
-
- Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
- Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
-
- Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.
Brand
- Rädda
-
- Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
- Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
- Varna
-
- Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
- Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
- Slå larm
-
- Ring nödnumret 112 på en säker plats.
- Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
- Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
- Släck
-
- Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
- Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
- Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
- Begränsa
-
- Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
- Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
- Vägled
-
- Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.
- Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!
Vid utrymning är samlingsplatsen: Kevyen liikenteen väylällä rakennuksen ja Nesteen välissä
Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa
Verksamheten på samlingsplatsen
När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).
Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna
Saker att minnas på samlingsplatsen:
- ta hand om eventuella skadade
- ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
- meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne
Alternativ samlingsplats
Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.
Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer
Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.
Agera i samarbete med andra boende.
- Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
-
- Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
- Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
- Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.
Vattenskada
- Riktlinjer
-
- Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
- Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
-
Anmäl omgående
- till servicemannen
- Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
- Huvudvattenkran: Kellarin lämmönjakohuoneessa irtainvarasto 1:n perällä
- Värmefördelningsrum: Kellarin irtainvarasto 1:n perällä
- Elcentral: Kellarin irtainvarasto 1:n perällä
- Ifall vatten hotar utanför byggnaden
-
- Utred vad som orsakar vattenhotet.
- Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
- Försök hindra att vattnet når byggnaden
- med säckar
- genom att använda plastövertäckningar
- genom att leda bort vattnet från byggnaden
- Tillkalla mer hjälp vid behov.
Vid hot om våld
I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.
- Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
- Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
- Be om hjälp i mån av möjlighet.
- Fly och hjälp andra att fly platsen
Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.
Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.
- Gör inte motstånd.
- Gör bara det som den hotfulle ber om.
- Försök varna andra i mån av möjlighet.
- Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
- Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.
Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.
Allmän farosignal
Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.
Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.
Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.
- Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
-
- Gå in.
- Stanna inne.
- Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
- Slå på radion och invänta anvisningar.
- Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
- Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.
Gasfara
- Vid gasfara ges allmän farosignal.
-
Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- stanna inomhus
- de övre våningarna ger det bästa skyddet
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- stanna på de övre våningarna tills faran är över.
- Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- Mer information om att skydda sig mot gas
-
- Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
- Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
- Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
Strålrisk
Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.
- Gå inomhus.
- Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar ger det bästa skyddet.
- Jodtabletter
- Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
- Skydda mat och dricksvatten
- Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
- Att röra sig utomhus
- Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
- Tilläggsinstruktioner
- Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.
Elavbrott
Agerande vid elavbrott:
- Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
- Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
- Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
- Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.
Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:
Kontakta hisservicens feljour:
- Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063) eller
- Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)
Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.
Anvisning för solenergianläggningen
Solenergianläggningen kan i nödsituationer stängas av på två olika sätt:
Metod A: Avskiljning från inverterns skyddsbrytare: Solenergianläggningen kan avskiljas från elnätet genom att vrida inverterns skyddsbrytare till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och kablarna som går från solenergisystemet till central förblir spänningsförande!
Metod B: Avskiljning från huvudcentralen: Solenergianläggningen kan avskiljas från byggnadens nät genom att vrida säkringsbrytaren i huvudcentralen till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och fastighetens interna kablar förblir spänningsförande, men de försörjer inte längre fastighetens huvudcentral.
Asukkaan turvallisuusohje
HÄTÄNUMERO JA POLIISI 112
SÄHKÖPÄÄKESKUS: Kellarin irtainvarasto 1:n perällä
VEDEN PÄÄSULKU: Kellarin lämmönjakohuoneessa irtainvarasto 1:n perällä
ILMANVAIHDON HÄTÄ-SEIS: Maantasokerroksessa A-portaan puoleisessa tilassa 114 ja IV-konehuoneessa
KOKOONTUMISPAIKKA: Kevyen liikenteen väylällä rakennuksen ja Nesteen välissä
VÄESTÖNSUOJA: Talon 1. kerroksessa (pyörävavarasto)
Omatoiminen varautuminen tarkoittaa onnettomuuksien ehkäisyä, ihmisten, omaisuuden ja ympäristön suojaamista vaaratilanteissa, sekä valmistautumista onnettomuustilanteisiin. Henkilökohtaiset hätäensiapu- ja ensisammutustaidot ovat hyviä esimerkkejä omatoimisesta varautumisesta. Pelastuslaki velvoittaa jokaista meistä varautumaan omatoimisesti.
Tapaturmien välttäminen on yleensä yksinkertaista. Reagoimalla välittömästi mahdollisiin vaaraa aiheuttaviin puutteisiin ja rikkoontuneisiin välineisiin voi tehdä jo paljon. Turvallisuuspuute voi olla esimerkiksi auraamaton pihatie, tai rikkoontunut valaisin kellarissa. Havaituista puutteista tulee ilmoittaa siitä vastaavalle taholle, kuten isännöitsijälle tai huoltoyhtiölle.
Kotivara tarkoittaa niitä elintarvikkeita ja muita häiriötilanteissa selviämiselle välttä- mättömiä tavaroita ja aineita, kuten lääkkeitä, vesiastioita, varavaloja ja paristoradiota, jotka riittävät viikon selviytymiseen eristyksissä muusta maailmasta. Kotivara tulee kerätä jokaiseen kotiin. Sitä tulee myös ylläpitää ja päivittää tarpeen mukaan. Kotivaran sisältö voi vaihdella esimerkiksi ruokatottumusten mukaan.
Hätäilmoituksen teko on helppoa. Hätänumero on 112, joka toimii lähes kaikkialla maailmassa. Hätäkeskus, joka vastaa hätäpuheluun ohjaa sinua toimimaan oikein tilanteessa kuin tilanteessa. Ennen hätänumeroon soittamista selvitä mahdollisuuksien mukaan tapaturman sijainti ja laatu. Paras on, jos tiedät tarkan osoitteen.
Sisälle suojautuminen on keino suojautua ulkopuolelta tulevilta uhkilta, kuten radioaktiiviselta säteilyltä ja kemikaaleilta.
- Siirry sisälle, pysy sisällä.
- Sulje asunnon aukot ja ilmanvaihto. Jos et saa pysäytettyä asunnon ilmanvaihtoa itse, pyydä apua huoltoyhtiön päivystysnumerosta.
- Avaa radio ja odota rauhallisesti ohjeita.
- Älä tuki puhelinjoja.
- Älä poistu sisätiloista ilman viranomaisten kehotusta ettet joutuisi vaaraan matkalla.
Yleinen vaaramerkki on yhden minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki tai viranomaisen kuuluttama varoitus. Toimi tällöin sisälle suojautumisen ohjeen mukaisesti. Nousevan jakson pituus on 7 sekuntia ja laskevan jakson pituus samoin 7 sekuntia. Vaara ohi -merkki on yhden minuutin mittainen tasainen äänimerkki. Se on ilmoitus siitä, että uhka tai vaara on ohi.
Tulipalon sattuessa toimi seuraavasti:
- PELASTA välittömässä vaarassa olevat.
- VAROITA muita vaarasta.
- HÄLYTÄ. Soita 112.
- SAMMUTA PALO, jos voit.
- RAJOITA. Sulje ikkunat ja ovet.
- OPASTA viranomaiset paikalle.
Auttamisvelvollisuus on meillä jokaisella. Auttamisvelvollisuudella tarkoitetaan niitä toimenpiteitä, joita voimme omien rajojemme puitteissa tehdä ehkäistäksemme onnettomuuksia ja auttaa onnettomuuteen joutuneita. Meillä on myös velvollisuus auttaa viranomaisia heidän ohjeidensa mukaisesti.
Hätäensiapu, eli henkeä pelastava ensiapu on kansalaistaito, jota jokaisen tulee harjoitella säännöllisesti. Koulutusta järjestää esimerkiksi Suomen Punainen Risti. Sen tarkoituksena on estää potilaan tilan huononeminen ennen ammattiavun saapumista. Muista siis tehdä myös hätäilmoitus! Opettele ainakin seuraavat taidot:
Kylkiasentoon tulee laittaa potilas, joka on tajuton. Tajuton potilas hengittää, mutta ei reagoi puheeseen, eikä heilutteluun. Kylkiasennossa potilas makaa kyljellään pää taakse kallistettuna siten, että hengitystiet pysyvät auki. Muista tehdä hätäilmoitus!
Painelu-puhalluselvytyksen tarkoituksena on ylläpitää hengittämättömän henkilön verenkiertoa ja hapen saantia, ennen avun saapumista paikalle. Elvytyksessä potilaan rintakehää painellaan 30 kertaa ja puhalletaan 2 kertaa toistaen näitä vaiheita.
Palovaroitin hälyttää yleisissä tiloissa
Rakennuksen yleisiin tiloihin on asennettu palovaroittimia. Varoittimien tarkoitus on varoittaa kiinteistössä olevia alkavasta tulipalosta hälytysäänellä. Varoittimet EIVÄT TEE ilmoitusta hätäkeskukseen.
Kuullessasi porrashuoneen hälyttimen soivan yhtäjaksoisesti, on todennäköisesti syttynyt tulipalo ja myös sinun tulee toimia seuraavasti:
HÄLYTÄ NAAPURIT
- varautukaa poistumaan rakennuksesta, jos porrashuoneessa ei ole vielä savua ja poistuminen on turvallista
JOS PORRASHUONEESSA TAI MUISSA YLEISISSÄ TILOISSA ON SAVUA, TEE HÄTÄILMOITUS NUMEROON 112
- jos porrashuoneessa on savua:
- pysy asunnossasi
- sulje asunnon ovi ja väliovi
- tiivistä oven raot esimerkiksi märällä pyyhkeellä
- mene ikkunan lähelle tai parvekkeelle ja tee itsesi näkyväksi pelastajille, ilmoita tilanteesi hätänumeroon 112
OPASTA PELASTUSHENKILÖSTÖ PAIKALLE
Pelastustoimintaa nopeuttaa, mikäli voit soittaa paikalle kiinteistöhuollon.
Kiinteistöhuollon yhteystiedot:
MIKÄLI ET HAVAITSE SAVUA, ÄLÄ TEE HÄTÄILMOITUSTA, VAAN TARKASTA TILAT
- mikäli tilojen tarkastamisen jälkeen et havaitse savua, voi palovaroittimen kuitata seinillä olevista palohälytyksen kuittauspainikkeista
- jos hälytystä ei kuitata viidessä minuutissa, ohjautuu hälytys kiinteistöhuollolle
- jos hälytys todetaan aiheettomaksi, remontti, ruoan käry tai muu syy, hätäilmoitusta ei tarvita, eikä pelastuslaitosta tarvitse kutsua paikalle
- jos hälytyksen syy on epäselvä tulee kiinteistöhuolto kutsua paikalle välittömästi
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.
Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.
I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.
Det finns ett skyddsrum i fastigheten.
Placering | Skyddsklass | Yta | Skyddsplatser | Utrustningens placering |
---|---|---|---|---|
Talon 1. kerroksessa (pyörävavarasto) | S1 | 134,5 m² | 179 | Väestönsuojassa |
Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Väestönsuojan ylläpito
Väestönsuoja sekä väestönsuojeluvälineet ja -laitteet pidetään sellaisessa kunnossa, että väestönsuoja voidaan ottaa käyttöön 72 tunnissa. Väestönsuojaa voidaan käyttää myös muuhun toimintaan, kunhan käyttöönotto voi tapahtua em. ajan kuluessa. Normaaliolojen käyttö ei saa vahingoittaa väestönsuojaa eikä estää sen tarkastusta ja tiiveyskoetta. Väestönsuojassa ei saa säilyttää likaavia aineita eikä ympäröiviin rakenteisiin saa tehdä aukkoja. Suojaovia, -luukkuja ja ilmanvaihtolaitteistoja ei saa poistaa paikoiltaan eikä ilmanvaihtolaitteistoa saa käyttää normaaliolon ilmanvaihtoon. Suojaoven aukkoon saa asentaa oven. Normaaliaikanakin tulisi varmistaa, että osa väestönsuojasta on vapaana yllättävää suojautumistarvetta varten.
Lisäksi tulee huomioida seuraavaa:
- Väestönsuojan omistaja ja haltija huolehtii, että väestönsuoja, sen varusteet ja laitteet pidetään toimintakunnossa sekä huolletaan ja tarkastetaan asianmukaisesti.
- Nimetty henkilö huolehtii VSS-tarkastuksista ja suojan ovet, luukut, tiiveyden, ilmastointi- ja sähkölaitteet sekä viemäröinnit tarkistetaan vuosittain laitetoimittajan ohjeiden mukaisesti.
- Väestönsuojan laitteiden toimintakunnon varmistamiseksi suojat tulee tarkastaa ja huoltaa vähintään 10 vuoden välein, ellei valmistaja ole toisin esittänyt.
- Laitteiden toiminnan tarkastuksesta tulee laatia tarkastuspöytäkirja, johon tehdään merkinnät suoritetuista tarkastuksista laitekohtaisesti. Tarkastuspöytäkirja on pyydettäessä esitettävä pelastusviranomaiselle.
- Kiinteistön omistaja ja haltija huolehtii, että väestönsuojassa on jo sellaiset varusteet, että se pystytään ottamaan käyttöön. Näitä varusteita ovat esimerkiksi varavesisäiliöt, jäteastiat ja kuivakäymälät.
Väestönsuojan kunnostaminen siirryttäessä tehostetun suojelun toimintaan
- Väestönsuojaan siirtyvät asukkaat valitsevat keskuudestaan suojanvalvojan, joka vastaa suojan kunnostamisesta. Lisäksi suojanvalvoja vastaa suojan yleisestä järjestyksestä, siisteydestä ja kurista.
- Kohteen asukkaat tyhjentävät suojan varastoidusta tai muuten kerääntyneestä tavarasta ennen suojaan siirtymistä. Pääsääntöisesti suojassa säilytetyt ylimääräiset tavarat viedään asuntoihin.
- Väestönsuojasta löytyy suojan käyttökuntoon saattamissuunnitelma, jonka pohjalta suojaa lähdetään laittamaan kuntoon poikkeustilanteissa. Väestönsuojan ilmanvaihtokojeen läheisyydessä on ohjeistusta ilmanvaihtokoneen toimintaan liittyen. Ilmanvaihtokoneen suojakannen alta löytyy työkalut kojeen käyttöönoton helpottamiseksi. Pelastussuunnitelman liitetiedostoissa on lisäksi S1-luokan suojan ja sen laitteiden huoltokirja. Huoltokirjasta löytyy lisätietoa väestönsuojan käyttökuntoon saattamisesta sekä ilmanvaihtokoneen toimintaperiaatteista erilaisissa tilanteissa. Ilmanvaihdon toiminnan perusperiaatteista on kerrottu sivulta 37 alkaen.
- Tavaroiden tyhjentämisen jälkeen kaikki tilapäiset rakenteet puretaan ja viedään pois suojasta.
- Ovien ja luukkujen saranat, salvat yms. tarkastetaan, voidellaan ja huolletaan.
- Ovien tiivisteet tarkastetaan ja laitetaan paikoilleen ohjeiden mukaan.
- Tarkastetaan hätäpoistumiskäytävän ja –luukun käyttökelpoisuus ja toiminta. Tarkasta luukku myös rakennuksen ulkopuolelta. Luukku saattaa olla maan peitossa.
- Kuivakäymälät (15 kpl muovipusseja/käymälä) jaetaan kuivakäymälätiloihin. Eristetään käymälätilat verhoilla tai levyillä. Käymälätiloja tulee olla yksi jokaista alkavaa 20 m2 kohti.
- Kaikkien vesijohtojen ja lämpöjohtojen ja viemäreiden venttiilien toiminta tarkastetaan kääntämällä ne ääriasennosta toiseen.
- Varavesisäiliöt puhdistetaan ja täytetään. Varmistetaan samalla tarvittavat täyttöletkut yms. välineet. Sulkutelttaan tulevat suihkut asennetaan ja kokeillaan. Vettä on varattava vähintään 50 litraa jokaista varsinaisen suojan alkavaa neliömetriä kohti eli 50 x 80 = 4000 litraa (tai 30 litraa/hlö).
- Lattiakaivot puhdistetaan ja niiden toiminta kokeillaan kaatamalla niihin vettä. Huom! Viemäröinnissä on sulkuventtiili.
- Ylipaineventtiilit tarkastetaan ja nivelkohdat voidellaan.
- Normaaliolojen ilmanvaihtoaukot suljetaan asentamalla paikoilleen suojakannet tiivisteineen.
- Paineventtiilien kunto tarkastetaan suojan ulkopuolelta.
- Ilmanvaihtokanavat ja suodattimet puhdistetaan.
- Kaikki ilmanvaihtoon liittyvät putket, liitokset ja laitteet tarkastetaan. Erityissuodattimet asennetaan paikoilleen laitteen käyttöohjeen mukaisesti vain viranomaisohjeistukseen pohjautuen. Käyttötilanteet määrittelee viranomainen eli valitse käyttöohjeesta oikea käyttötapa ennen laitteen käyttöönottoa!
- Poistoventtiilien toiminta tarkastetaan kiertämällä niitä ääriasentoihinsa.
- Tarkastetaan ylipainemittarista: nestemäärä, putken aukiolo, mittarilukema näyttää nollaa, sekä varaneste (värjätty polttoöljy).
- Ilmamäärämittarin herkkyys kokeillaan koekäytössä.
- Tarkastetaan suojan paineisuus; painekoe suoritetaan laitetoimittajien antamien ohjeiden mukaan. Tavoitteena on tarkastaa, että suojaan saadaan riittävä ylipaine, eikä suoja vuoda liikaa ilmaa ulos.
- Selvitetään ja tarkastetaan suojassa puhelimen toiminta, antenni, sähkölaitteiden sulakkeet, valaisimet, varaparistot, varapolttimot, varasulakkeet, katkaisimet, pistorasiat ym. Suojassa voi olla esim. oma puhelinliittymä tai vahvistin asukkaiden puhelinten toimivuutta varten.
- Varustetaan suoja määräysten mukaisilla suojaan kuuluvilla varusteilla.
- Suojan tilat jaetaan ennakolta tehdyn suunnitelman mukaisesti oleskelualueisiin ja toimintapaikkoihin. Jokaista suojattavaa henkilöä varten on oleskelupaikka, jossa jokaisella on mukanaan itse tuomansa henkilökohtaiset tavarat, lääkkeet, joditabletit ja säilyvät elintarvikkeet.
- Suojassa on yleensä istuimia, pöytiä sekä sängyt noin kolmannekselle suojaan tulevista henkilöistä. Tarvittaessa varustusta täydennetään henkilökohtaisin varustein.
- Lisäksi poikkeusoloja varten suojaan siirtyvät hankkivat välineitä ja tarvikkeita, jotka tekevät mahdolliseksi pidemmänkin oleskelun (esim. viihdykkeet).
- Tarkastetaan varavalaistuksen toiminta.
- Kulkuteille ja käytäville asennetaan suojaan ohjaavat kilvet.
Säilyttäminen
Erilaisten tavaroiden säilyttämisestä voi aiheutua tulipalon syttymisen tai leviämisen vaara, turvallisen poistumisen estyminen hätätilanteessa sekä tulipalon sammuttamisen vaikeutuminen. Käsittele siksi palovaarallisia aineita aina ohjeiden mukaan. Palovaarallisten aineiden säilyttäminen huoneistokohtaisissa varastoissa on kokonaan kielletty. Rakennuksen uloskäynnit on aina pidettävä kulkukelpoisina ja esteettöminä.
- Asuinhuoneistot ja niihin kuuluvat parvekkeet, terassit tai vastaavat tilat
- Asunnoissa tulee välttää tarpeettomien tavaroiden varastointia.
- Uloskäytävät, porrashuoneet, sisäiset käytävät ja varastojen kulkureitit
- Ei saa säilyttää mitään tavaraa.
- Rakennusten alla tai läheisyydessä
- Ei saa säilyttää helposti syttyvää materiaalia tai muuta tavaraa rakennusten seinustoilla, mm. roska-astiat, pahvipinot ja kuljetuslavat
Huom
Epäselvissä tapauksissa tulee aina ottaa yhteyttä paikallisen pelastuslaitoksen palotarkastajaan
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:
Bruksanvisningar för brandsläckare
Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Carport
En carport är endast avsedd för förvaring av motorfordon. Användningssyftet för carporten fastställs i det gällande bygglovet.
Brandsäkerhetskraven för byggande av carport föreskrivs i Finlands byggbestämmelsesamlings E-serie. Kraven skiljer sig jämfört med andra användningssyften, till exempel vad gäller konstruktionernas brandmotstånd samt utrymningssäkerheten.
Carporten får inte användas i strid med bygglovet utan tillstånd av byggnadstillsynen. Carporten är avsedd att vara förvaringsplats för motorfordon, och således inte biltvätteri, lastningsutrymme, soprum, förråd, butik, loppmarknad, bilverkstad, däcklager o.d.
På grund av större risker för egendom och människor är förvaring av lösöre i carporten mer begränsad. Annat lösöre utom motorfordonet får förvaras enligt följande:
- mopeder, motorcyklar, snöskotrar och andra motorfordon som finns registrerade i motorfordonsregistret
- cyklar
- tomma släpvagnar
- motorfordon som är avsedda för fastighetens underhåll.
Utöver förteckningen ovan är det inte tillåtet att förvara något annat lösöre, till exempel:
- extra anordningar som är avsedda för underhåll av den egna fastigheten och kopplas till motorfordon
- arbetsmaskiner, som grävmaskiner, vibratorer, körbara lyftkranar, m.m.
Placering | Kellarikerroksessa |
---|---|
Beskrivning | Autohallissa on oma savunpoisto, jonka ulostulo on pihakannella grillauspaikan vieressä. |
Hemförråd
Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.
Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.
Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.
I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.