Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Jäähalli, jossa on kaksi kenttää. Halli on rakennettu kahdessa vaiheessa vuosina 1995 ja 2011. Molemmilla kentillä on oma katsomonsa.
Tekniset tilat ovat 1. kerroksessa molempien hallien puolilla.
Kenttien viilennysyksikkö on pihalla, halli 2 seinustalla kiinteistön takana.
Basuppgifter
| Fastighetens namn | Kiekkobussi Areena - Lempäälän jäähalli |
|---|---|
| Fastighetens adress |
Kapteenienkatu 5 37550 LEMPÄÄLÄ |
| Antal byggnader | 1 |
| Byggnadsår | 2011 |
| Våningar | 2 |
| Brandklass | P1 |
| Byggmaterial | Betoni + metallielementti |
| Användningssyfte | Jäähalli |
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Birkaland. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 3 minuter.
| Samlingsplats | Parkkialueen pääty, lähellä juoksurataa |
|---|---|
| Alternativ samlingsplats | Määritetään tarvittaessa |
| Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
| Huvudvattenkran | Lämmönjakohuoneessa. Halli 1: Hallin keskivaiheilla, uloskäynnin varrella. Kulku toimitsija-aiton takaa. |
| Värmefördelningsrum | Halli 1: Hallin keskivaiheilla, uloskäynnin varrella. Kulku toimitsija-aiton takaa.
Halli 2: Hallin keskivaiheilla, yläkerran portaiden vieressä, jäähallin puolella jäänhoitokoneen tilan vieressä. |
| Elcentral | Lämmönjakohuoneessa. Halli 2: Hallin keskivaiheilla, yläkerran portaiden vieressä, jäähallin puolella jäänhoitokoneen tilan vieressä. |
| Ventilationsmaskin |
|
| Nödstopp för ventilationen |
Halli 1 sekä 2 pääsisäänkäynneiltä |
Organisation
| Vd |
Sami Pursiainen Lempäälän Jäähalli Oy tfn 044 240 2165 sami.pursiainen@lempaalanjaahalli.fi |
|---|
Övriga viktiga nummer
| Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
|---|---|---|
| Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
| Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Riskbedömning
En riskbedömning har utförts som en del av utarbetandet av beredskapsplanen och presenteras i detta kapitel. En fara är en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller medföra en negativ händelse. Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för skada i samband med ett hot och allvarlighetsgraden av konsekvenserna. I detta fall har sannolikheten för att faran inträffar och konsekvensernas allvarlighetsgrad bedömts muntligt. Åtgärder och förebyggande insatser har också fastställts för varje riskkälla.
Faror:
- Brand - Vattenskador - Fall, halka, snubbling och liknande olyckor - Stormskador och andra väderrelaterade faror, såsom snö eller is som faller på människor eller egendom på vintern, eller träd som faller på en gård vid kraftig vind, till exempel - Externa faror, såsom trafikolyckor i närheten eller strålnings- och gasfaror - Avbrott eller störningar i leveransen av el, vatten eller fjärrvärme - Vandalism, rån eller inbrott.
|
Risk Skäl |
Följder | Åtgärder och säkerhetsarrangemang |
|---|---|---|
|
Olycksfall eller sjukdom På vintern kan halka till exempel leda till fall eller resor. Snö eller is kan falla från taket på en byggnad. Personliga sjukdomar, t.ex. epilepsi eller diabetes, kan orsaka en medicinsk attack. Olyckor kan också inträffa i samband med aktiviteter eller, till exempel, när en elektrisk apparat går sönder. |
Risk för personskador och materiella skador. Vid olyckor med elektrisk utrustning finns ofta risk för brand. | Personalen bör omedelbart rapportera eventuella brister som de upptäcker, till exempel halka eller belysning, till fastighetsunderhållet. På vintern kommer fastighetsunderhållet att se till att förhindra halka och vid behov ta bort snö och is från taket. Personalen bör se till att utrymningsvägarna från lokalerna är framkomliga och att tekniska utrymmen är tillgängliga utan hinder. I utomhusområden ser man till att t.ex. fordon endast parkeras på anvisade platser så att räddningstjänsten kan arbeta på plats. |
|
Brand Statistiskt sett är de två största orsakerna till bränder i kommersiella byggnader bränder som orsakas av människor eller fel på maskiner/elektrisk utrustning. Brandarbete är alltid en brandrisk. |
Risk för personskador och materiella skador. | Trasig elektrisk utrustning får inte användas (risk för olycksfall och brand). Förvara inte överflödiga föremål i passager eller på väggarna i byggnaden. Inga extra föremål får heller förvaras i elrum. Avfall måste sorteras på rätt sätt vid avfallshanteringen. Eventuellt brandarbete kommer att utföras i enlighet med brandtillståndsprocessen. I utomhusområden kommer man att se till att fordon, till exempel, endast parkeras på avsedda platser så att räddningstjänsten och första hjälpen kan arbeta på plats. |
|
Farliga eller brandfarliga ämnen Brand orsakad av farliga ämnen som lagras eller används i lokalerna. |
Skador på egendom, möjliga personskador. Spridning av brand. | Operatören är ansvarig för korrekt lagring och märkning av farliga och brandfarliga ämnen. Det rekommenderas att brandbekämpningsutrustning finns tillgänglig i närheten av lagringsutrymmena och att personalen är utbildad i korrekt hantering av ämnen. I händelse av brand ska räddningstjänsten informeras om ämnena och deras placering, särskilt när det gäller tryckkärl som gasflaskor. |
|
Olyckor, stölder Till exempel graffiti, krossade fönster eller möbler eller mordbrand. |
Resultatet är huvudsakligen mindre egendomsskador. Ett antänt föremål (t.ex. brinnande material på en husvägg) kan sprida sig till en större brand med allvarligare konsekvenser. | Tillräcklig belysning i utomhusområden och vid ingångar. Alla tecken på vandalism (t.ex. repor) repareras så snart som möjligt efter upptäckten. Undvik onödig brandbelastning på byggnadens väggar och inne i byggnaden. Se till att dörrar inte oavsiktligt lämnas öppna/ olåsta under passage, t.ex. en lagerdörr. Anmälan av brister i lås och belysning. |
|
Strömavbrott, vattenläckor eller andra tekniska problem i byggnader Plötsliga eller planerade strömavbrott eller andra tekniska avbrott. Trasig utrustning, t.ex. ventilationsutrustning eller vattenläckor. |
Trasiga bygginstallationer orsakar oftast bara tillfälliga skador. Om en vattenläcka inte upptäcks kan den utvecklas till en större vattenskada. Ett plötsligt strömavbrott är oftast kortvarigt och elen återställs snabbt. Om strömavbrottet blir långvarigt kan det hända att verksamheten inte kan fortsätta på ett säkert sätt. | Eventuella trasiga byggsystem eller läckande rörsystem ska alltid rapporteras direkt till avdelningen för byggservice. Störningar i el-, vatten- eller värmeförsörjningen är osannolika, men operatörerna bör vara beredda på dem. Vid ett långvarigt avbrott är det inte säkert att använda lokalerna, så personalen bör också evakueras. Uppvärmning, dränering och vattenförsörjning kan också påverkas, så att verksamheten kanske inte ens är meningsfull. |
|
Kaasuvaara i närheten Detta kan orsakas av en olycka med transport av kemikalier på närliggande transportvägar eller en brand i en närliggande fastighet. |
Detta kan leda till personskador och materiella skador. | Följ myndighetens nödmeddelanden, som kan komma via SMS, TV eller Internet, eller ytterst från räddningstjänstens högtalare. Den viktigaste åtgärden är vanligtvis att stänga ventilationen och söka skydd inomhus. |
|
Exceptionella omständigheter Radiologisk nödsituation eller annan allvarlig händelse i närheten. |
Möjliga skador, inomhusvistelse, möjlig evakuering. | I exceptionella situationer kommer myndigheterna att agera i enlighet med sina instruktioner. |
|
Sähkökäyttöisten laitteiden latauspaikka Suurin riski on akkupalo, joka voi pahimmillaan aiheuttaa räjähdyksen |
Henkilövahingot (palo, savu, heitteet) Omaisuusvahingot (palon leviäminen ympärillä olevaan irtaimistoon ja rakenteisiin, savuvahingot) |
• Käytä vain tuotteelle tarkoitettua laturia • Irrota akku laturista, kun lataus on valmis • Älä käytä kolhiintunutta tai vikaantunutta akkua tai latauslaitetta • Älä aloita kylmän tai kuuman akun lataamista • Lataaminen kuivassa tilassa, jonka lämpötila on +5 °C - +45 °C • Tilassa tulee olla riittävä ilmanvaihto • Älä peitä akkua ladattaessa • Älä lataa missään, mistä latauslämpö ei pääse poistumaan • Lopeta lataaminen, mikäli akku kuumenee epänormaalisti • Noudata valmistajan ohjeita • Lataa akkua kovalla, palamattomalla alustalla |
Slutsatser av faro- och riskbedömningen
Typiska faror och risker orsakas vanligtvis av mänsklig aktivitet eller felaktig utrustning, så daglig uppmärksamhet på säkerhet kan enkelt förhindra bränder och andra incidenter.
Ägaren och innehavaren av byggnaden och dess omgivning, liksom operatörerna, bidrar till att säkerställa att följande krav uppfylls: - det finns liten risk för brandstart, avsiktlig start eller spridning - i händelse av brand eller annan plötslig fara kan personer i byggnaden lämna byggnaden eller kan räddas på annat sätt - räddningsinsatser är möjliga i händelse av brand eller annan olycka Inga överskottsvaror bör lagras vid byggnadens kanter eller i passager. I synnerhet måste utrymningsvägar och brandbekämpningsutrustning hållas obehindrade. Personalen bör omedelbart rapportera alla brister som de upptäcker så att de kan åtgärdas.
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
| Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Yläkerran keittiöpisteellä, kahvilassa | Brandfilt | |
| Kiinteistössä | Brandpost | 30 metrin letkukeloja. Tarkemmat paikoitukset ovat tämän pelastussuunnitelman liitteissä |
| Kiinteistössä | Brandsläckare | Kuuden kilon käsisammuttimia. Tarkemmat paikoitukset ovat tämän pelastussuunnitelman liitteissä |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
- Brandposterna ska inspekteras årligen. Brandpostens slangar ska trycktestas vart femte år.
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
| Rökevakueringsluckornas placering | Halli 2 |
|---|---|
| Beskrivning | Painovoimainen savunpoisto hallin seinän kautta avautuvista luukuista. Muista tiloista savunpoisto käsin avattavien ovien, luukkujen tai ikkunoiden kautta pelastuslaitoksen toimin. |
| Centralens läge | Halli 2 pääsisäänkäynnillä |
| Utlösning av rökevakuering | Halli 2 pääsisäänkäynnillä |
Märkning av utrymningsvägar
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
| Beskrivning | Valaistut poistumisopasteet sekä turvavalot, joita tuetaan osassa paikkaa jälkiheijastavilla poistumisopasteilla. |
|---|---|
| Centralens läge | Halli 1 Valvomo. Halli 2 tekninen tila, luistinten teroituspisteen tilassa |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: Halli 1 sekä 2 pääsisäänkäynneiltä
Första hjälpen
Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.
- Ambulansen vägleds: Osoitteeseen Kapteenienkatu 5, Lempäälä. Henkilökunta järjestää opastuksen lähimmälle sisäänkäynnille autettavan luokse..
Brandsäkerhet
Brandvarnare
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
| Beskrivning | Palovaroitinjärjestelmä, johon kuuluu verkkovirtaan kytketyt akkuvarmennetut palovaroittimet, sekä palovaroitinkeskus |
|---|---|
| Företaget dit larmen styrs | Lempäälän Turvapalvelu Oy |
| Centralens läge | Halli 1 sisäänkäyntiäaulassa. |
| Utrustningens modell | Med batteribackup |
| Typ av larm | Hänvisas till ett bevakningsbolag |
Brandsektionering
Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.
Utrymmen som skiljer sig avsevärt från varandra vad gäller användningssättoch brandbelastning har delats upp i separata brandsektioner, då det ansetts nödvändigt för att skydda personer eller egendom. (sektionering baserad på användningssätt)
| Byggnad | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|
| Kiekkobussi Areena | Sektionering enligt användningssätt | Kohteen palo-osastoinnin tarkoituksena on hidastaa palossa syntyvien palokaasujen, sekä lämmön etenemistä osastojen välillä. Kohteen yleisimmät palo-osastoinnit ovat taso EI60. |
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.
Fastigheten har utrymningsarrangemang av följande typ:
| Byggnad | Utrymningsarrangemang |
|---|---|
| Kiekkobussi Areena | Kohteesta poistutaan käyttäen lähintä merkattua poistumisreittiä pitkin. Jos lähin poistumisreitti ei ole käytettävissä tulee tiloista poistua käyttäen merkattua, vaihtoehtoista reittiä pitkin. Ulkona siirtyminen välittömästi kokoontumispaikalle. |
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.
För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.
Utrymningsarrangemang
- Utrymningar i nödsituationer leds och styrs av
- Tapahtuman tai ottelun järjestäjä yhdessä hallin henkilökunnan kanssa. Tarvittaessa myös henkilökunnan jäsen voi ottaa suoran vetovastuun.
- Varifrån och hur görs en utrymning?
- Poistuminen ulos suoritetaan merkittyjen poistumisteiden kautta. Ulkona siirrytään kokoontumispaikalle. Poistumistiet ja varatiet merkitty tarkemmin turvapiirrokseen.
- Vad ska stängas?
- Tilojen ovet pyritään sulkemaan mahdollisuuksien mukaan.
- Vad ska göras och av vem före utrymning?
- Henkilökunta ohjaa yleisön, sekä pelaajat/esiintyjät ja ulkopuolisen henkilökunnan ulos. Vuorossa oleva vastuuhenkilö varmistaa mahdollisuuksien mukaan, että tiloihin ei jää ketään. Muu henkilökunta valvoo ulko-ovia ja estää pääsyn tiloihin.
Information i olyckssituationer
Information om olyckor sköts enligt ansvarsförteckningen nedan:
| Information till personalen | Johto |
|---|---|
| Information till den närmaste omgivningen | Viranomainen |
| Information till medier | Johto |
Avvärjning av följdskador
Syftet med avvärjning av följdskador är att förebygga att det uppstår skador, att begränsa och minimera effekterna av uppstådda skador och att så snabbt som möjligt återställa situationen.
- Värdering av skador
- Vahinkojen arviointi suoritetaan johdon ja kunnan toimesta tapauskohtaisesti. Tukena käytetään tarvittaessa vakuutusyhtiötä tai pelastuslaitosta riippuen vahinkotyypistä.
- Återställande av situationen till det normala
- Normaaliin toimintaan pyritään palaamaan mahdollisimman ripeästi. Toimija tilaa tarvittavat korjaustoimenpiteet välittömästi.
- Återställande av skador till det normala
- Korjaustoimenpiteiden välitön aloittaminen. Vahingon kartoitus ja työn tilaus. Tarvittaessa yhteys vakuutusyhtiöön vakuutuskorvausten selvittämiseksi. Rikostapauksissa aina yhteys poliisiin.
- Ersättande utrymmen och system
- Väistötilat alueen muista jäähalleista tarpeen mukaan
- Diskussion på arbetsplatsen och eftervård vid behov
- Esihenkilöt / työterveys
Övriga arrangemang
Ventilationsmaskin
| Beskrivning | Useita keskitettyjä ilmanvaihtokoneita 1. ja 2. kerroksessa. |
|---|---|
| Nödstoppets placering | Halli 1 sekä 2 pääsisäänkäynneiltä |
Kylämnescentral
| Placering | Pihalla, halli 2 puolella kiinteistön takana |
|---|---|
| Beskrivning | Kylmäaineen määrä 2 X 50kg (Ammoniakki) Kylmäainekeskus on Lempäälän Lämmön omaisuutta ja valvonnassa. |
Laddningsstation för elbilar
| Placering | Halli 2 seinustalla paikoitusalueella |
|---|---|
| Beskrivning | Kaksi latausasemaa, joissa on neljä latauspaikkaa |
| Nödstoppets placering | Seinän takana olevassa teknisessä tilassa |
Riktlinjer
Ropa på hjälp
I alla nödsituationer, oavsett om du behöver akut hjälp från polis, räddningstjänst, ambulans eller socialtjänst, RING: 112 Gör nödsamtalet själv om du kan Det är viktigt att den berörda personen gör nödsamtalet. De kommer att ha den information som sändaren behöver för att avgöra vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Berätta vad som har hänt Nödcentralen kommer att be den som ringer om information om vad som har hänt så att han eller hon kan skicka rätt hjälp till platsen om det behövs. Ange exakt adress och kommun Nödcentralen kan ha flera av samma adress i olika kommuner. Adressen till platsen är $(gatuadress), $(kommun) Svara på frågor som ställs till dig De frågor som ställs av larmoperatören har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet om hjälp. I en nödsituation kommer larmcentralen att varna de myndigheter och partners som kommer för att hjälpa till under samtalet och ge dem ytterligare information om händelsen Agera enligt de instruktioner som ges Larmcentralen är utbildad för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att följa de instruktioner som ges. Korrekt utförda första åtgärder gör ofta skillnad för utgången av situationen. Avslut inte ett samtal förrän du har fått tillstånd att göra det Att avsluta ett samtal för tidigt kan fördröja hjälparnas ankomst. Lägg på luren när du har fått tillåtelse att avsluta samtalet. Håll linjen fri. Dispatchern eller hjälparen på plats kan behöva mer information om vad som har hänt.Sjukdom eller olycksfall
Kontrollera och kontrollera - Vad har hänt? - Kontrollera personens tillstånd (vaknar, andas).Gör första hjälpen vid behov - Vänd den medvetslösa men andande patienten åt sidan - Om personen inte andas, börja med första hjälpen enligt dina kunskaper.Ring en nödsituation - Ring 112 - Berätta varifrån du ringer. $(gatuadress), $(postnummer)- Berätta vad som har hänt. - Följ instruktionerna. - Rapportera eventuella förändringar i patientens tillstånd till larmcentralen.
Grundläggande återupplivning av vuxna
Identifiering av hjärtstillestånd - HLR ska påbörjas på alla patienter som inte svarar - som inte andas - vars andning inte är normal - hög/corny och oregelbunden andning hos en person som inte svarar tyder på hjärtstillestånd Nödanmälan - Nödanmälan ska omedelbart göras till det allmänna nödnumret 112 - om personen inte svarar - om personen inte andas normalt - Om du återupplivar en person ensam - sätt telefonen på högtalartelefon - du kan återuppliva och lyssna på den person som är i nöd - om patienten inte svarar - om andningen inte är normal - om du återupplivar en person som är ensam - sätt telefonen på högtalartelefon - om personen inte svarar - om patienten inte svarar - om andningen inte är normal. du kan återuppliva och lyssna på instruktionerna från larmcentralen HLR - HLR ska påbörjas så snart som möjligt - tryckpunkten är den nedre delen av bröstbenet - basen av handflatan på en hand på tryckpunkten och den andra handen ovanpå den - det rekommenderas att byta tryckavlastare var 2:a minut (om möjligt) - påbörja återupplivning med 30 kompressioner - påbörja återupplivning med 30 kompressioner - påbörja återupplivning med 30 kompressioner - påbörja återupplivning med 30 kompressioner - påbörja återupplivning med 30 kompressioner. Påbörja återupplivningen med 30 kompressioner Regenupplivning med puffar - Växla mellan 30 kompressioner och 2 puffar - Blås två lugna puffar som varar i cirka en sekund - bröstkorgen ska höjas och sänkas med puffarna - Om puffningen misslyckas, fortsätt att trycka utan avbrott
Brand
Rädda och varna - Rädda dem som är i omedelbar fara och varna andra - Led människor till samlingsplatsen Brand och begränsa - Försök med första släckning, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara. - Begränsa spridningen av eld och rök genom att stänga dörrar och fönster som leder till brandområdet. Larm - Använd brandlarmsknappen för att larma brandkåren och varna andra med brandklockor. - När du nått en säker plats, ring 112 (även efter att ha använt brandlarmsknappen).- Berätta varifrån du ringer och var branden är (adress och våning) och om det finns personer i fara - Adress: $(gatuadress), $(postnummer) - Lägg inte på förrän du får tillstånd Opasta - Led räddningspersonalen till platsen $(rescue_direction) I händelse av brand är det strängt förbjudet att använda hissar! - I händelse av evakuering är mötesplatsen: $(samlingsplats)
Aktiviteter på mötesplatsen
Beroende på situationen bör man överväga om det är säkert att stanna kvar på den angivna samlingsplatsen eller om människor bör ledas någon annanstans, till exempel till en närliggande fastighet.
Att tänka på vid samlingsplatsen: - ta hand om eventuella skadade personer, meddela räddningstjänsten - ta hand om personer med nedsatt rörlighet eller andra funktionshinder - meddela räddningstjänsten om du vet att någon är instängd Samlingsplats Om samlingsplatsen inte är säker, flytta till en säkrare plats (längre bort från byggnaden eller tillfälligt till en närliggande byggnad). Om det behövs kommer myndigheterna att utse skyddsrum för mer långvarigt skydd.
Strömavbrott
Vad du ska göra vid strömavbrott Strömmen går på kontoret, men lamporna i de gemensamma utrymmena fungerar fortfarande - Kontrollera om möjligt säkringarna i kontorets egen gruppcentral - Om problemet inte är löst, kontakta fastighetsskötselavdelningen $(property_management_on-call_number). Strömmen går både på kontoret och i de gemensamma utrymmena - Använd en ficklampa - Vid behov, vägled andra Vid ett strömavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av strömavbrott eller annat fel ska du kontakta hissens nödtelefon: - Via mobiltelefon $(hiss_tjänst_namn) $(hiss_tjänst_telefonnummer) - Vid behov kan du ringa nödnumret 112.Vattenskador
Åtgärdsanvisningar - Stäng av elen vid och i närheten av läckagepunkten - Stoppa läckaget, t.ex. genom att stänga vattenavstängningen eller möbelavstängningen, om möjligt - Vattenavstängning: $(water_main_shut-off) - Vid vattenskador, meddela omedelbart underhållscentralen $(property_management_name) $(property_management_call_number).- Vid behov, kontakta nödnumret 112. Om vattenfaran hotar från utsidan av byggnaden - Meddela fastighetsförvaltningen och, vid behov, nödnumret 112.
Vid hot om våld
I en obeväpnad hotsituation, gör följande. - Uppträd lugnt och försök att lugna ner personen med ditt eget beteende - Se till att du inte vänder ryggen till eller ställer dig i ett hörn så att du alltid har en flyktväg från den hotande personen - Om möjligt, be om hjälp - Spring iväg och hjälp andra att fly Ta hand om din egen säkerhet. Försök att hänvisa den hotfulla personen till en plats där han eller hon inte kan skada andra. Efter händelsen, rapportera händelsen till polisen om det behövs.* Om den hotande personen har ett vapen, gör följande.* - Gör inte motstånd - Gör bara vad den hotande personen säger åt dig att göra - Om möjligt, försök att varna andra - Efter händelsen, ring 112. Lyssna på och följ instruktioner. Varje hot eller iakttagelse av ett potentiellt hot ska tas på allvar och omedelbart rapporteras till polisen.Allmän varningsskylt
En allmän farosignal är en stigande och fallande ljudsignal eller en varning som ljuder under en minut och som utlöses av en myndighet. Varaktigheten av de stigande och fallande perioderna är 7 sekunder. En allmän farosignal indikerar en överhängande fara för allmänheten. Passerande farosignal är en konstant ljudsignal med en varaktighet på en minut. Det är en indikation på att hotet eller faran är över. Detta ska du göra när du hör den allmänna farosignalen - Gå inomhus. Stäng dörrar, fönster och luftkonditionering - Sätt på radion och invänta instruktioner - Undvik att använda telefonen för att inte blockera linjerna - Lämna inte området om inte myndigheterna uppmanar dig att göra det.
Risk för gas
En allmän varning utfärdas för gasrisker Åtgärder - Om du befinner dig inomhus och känner gaslukt: - stanna inomhus, gå till de övre våningarna, lyssna på radio för mer information - lägg ett vått plagg över munnen och andas genom det - Om du befinner dig utomhus och känner gaslukt och inte kan ta dig in:
- skynda dig under gasmolnet till en sidovind - sök en så hög plats som möjligt, till exempel på toppen av en kulle Ytterligare information för att skydda dig mot gas - Stoppa luftkonditioneringen och stäng dörrar och fönster ordentligt.
- Du kan också stänga och tejpa innerdörrar och hålla dig i medvind - Om du känner gaslukt, andas genom en fuktig, porös trasa - Myndigheterna meddelar på radio eller högtalare när det giftiga molnet har skingrats. Ventilera då noggrant inomhus.
Strålningsrisk
En allmän varning utfärdas för strålningsrisk. Gå inomhus. - Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation - Husets centrala del ger det bästa skyddet. Ta inte jodtabletter förrän du har fått rådet av en myndighet. * * Undvik att vistas utomhus Ytterligare råd För ytterligare råd kontakta räddningstjänsten på din ort, media eller se sidan 867 i Finska Rundradions Text-TV. Du kan också hitta information på Strålsäkerhetscentralens webbplats www.stuk.fi och på räddningstjänstens webbplats www.pelastustoimi.fi.
Kylmäaineen vuototilanteet (ammoniakki)
Kylmäainejärjestelmässä käytetään kylmäaineena nestemäistä ammoniakkia.
Toiminta vuototilanteissa
- Jos näet hälytysvalon vilkkuvan, älä mene huoneeseen ja ole yhteydessä huoltoon.
- Eristä tilan välitön läheisyys.
- Varmista riittävä ilmanvaihto, avaa ulko-ovia ja ikkunoita.
- Tarvittaessa jäähalli tulee tyhjentää.
- Mikäli kyseessä on iso vuoto, ilmoitetaan hätäkeskukseen 112.
- HUOM: Kaasu/höyry on ilmaa kevyempää ja se nousee vuodossa taivasta kohti, sekä liikkuu tuulen mukana.
Nestemäisen ammoniakin terveysvaarat
Hengitysteiden ärsytys on suoraan verrannollinen ammoniakkipitoisuuteen ilmassa. Ärsytys ja haittavaikutus alkavat 20 - 25 ppm:n (14 - 18 mg/m3) pitoisuudessa. Välittömästi hengitysteitä ja silmiä voimakkaasti ärsyttävä pitoisuus on 400 - 700 ppm (280 - 500 mg/m3). Lyhytaikainen altistuminen yli 5 000 ppm:n (3 600 mg/m3) pitoisuudelle voi aiheuttaa nopean kuoleman kurkunpään turvotuksen tai keuhkopöhön vuoksi.
Nestemäisen ammoniakin roiskeet aiheuttavat iholla syövytystä ja paleltuman. Erittäin suuret kaasupitoisuudet, yli 10 000 ppm (7 000 mg/m3), voivat aiheuttaa ihon ärsytystä tai syöpymistä.
Yli 100 ppm:n (70 mg/m3) pitoisuus aiheuttaa silmän sarveiskalvon ärsytystä ja kyynelvuotoa. Nestemäisen ammoniakin roiskeet silmään aiheuttavat vakavaa syövytystä silmässä, näön sumenemisen tai jopa sokeuden, ellei hoitoa anneta välittömästi.
Ensiapu kaasulle altistuttaessa
Hengitysteitse tapahtunut altistuminen
- Siirrä altistunut henkilö raittiiseen ilmaan.
- Pidä henkilö lämpimänä ja levossa.
- Soita hätäkeskukseen 112 ja pyydä paikalle lääkäri.
- Jos hengitys on pysähtynyt, annetaan tekohengitystä.
- Jos sydän on pysähtynyt, anna painantaelvytystä.
Roiskeet silmään
- Jos ainetta roiskahtaa silmiin, huuhtele silmää runsaalla juoksevalla vedellä pitäen silmäluomia auki huuhdellessa.
- Huuhtele perusteellisesti vähintään 15 minuuttia.
- Tämän jälkeen on hakeuduttava välittömästi lääkärin hoitoon.
Ihokosketus
- Kosketus haihtuvan nesteen kanssa voi aiheuttaa kylmävamman tai ihon jäätymisen.
- Paleltunutta ihoa huuhdellaan haalealla (alle 40 °C) juoksevalla vedellä.
- Paleltumia ei saa hieroa.
- Hakeudu välittömästi lääkäriin.
Lisäohjeita saa tarvittaessa yleisestä hätänumerosta puh. 112 ja Myrkytystietokeskuksesta puh. (09) 471 977.
Sähköautopalo
Sähköauton palossa muodostuvat palokaasut ovat myrkyllisiä, ja niiden hengittämistä tulee välttää. Palosta tulee aina ilmoittaa välittömästi yleiseen hätänumeroon 112.
Toimintaohje sähköautopalossa:
Jos sähköauto palaa tai muodostaa savua, ÄLÄ aloita alkusammutusta, vaan:
- Pelasta vaarassa olevat
- Hälytä lisäapua paikalle, soita 112
- Poistu vaara-alueelta
- Varo hengittämästä savukaasuja
- Varoita muita, ja estä pääsy paloalueelle
- Opasta pelastuslaitos kohteeseen
Jäänhoitokoneen lataus
Jäähoitokoneessa on lyijyakku, joka huohottaa latauksen aikana kaasuja jäähallin tiloihin.
-Jäänhoitokonetta ladatessa on aina kytkettävä poistoilmanvaihtokone päälle
-Jos ladatessa ei ole poistoilmanvaihtokonetta päällä, tulee tilat latauksen jälkeen tuulettaa.
-Jäänhoitokonetta voidaan ladata vain sille tarkoitetussa tilassa.
Befolkningsskydd
Fastigheten har inget eget skyddsrum. Fastigheten omfattas av det allmänna befolkningsskyddet. Räddningsväsendet har beredskap för regionalt befolkningsskydd liksom även aktioner i exceptionella situationer. Viktiga uppgifter är att upptäcka hot och varna om dem, upprätthålla möjligheter att skydda befolkningen samt se till räddningsaktioner. Målet är att verksamheten är så effektiv som möjlig i olyckssituationer under exceptionella förhållanden. Myndigheterna ger vid behov anvisningar om att förflytta sig till skyddsrummen.
Förvaring av möbler
Förvaring av diverse föremål kan medföra risk för att en brand antänds eller sprids, förhindra säker utrymning i en nödsituation och göra det svårare att släcka en brand.
Utgångar till byggnaden måste alltid hållas tillgängliga och obehindrade.
Utgångar, trapphus, interna korridorer och förrådsgångar
- Inga varor får förvaras
Under eller nära byggnader
- Inga brandfarliga material eller andra varor får förvaras på byggnadernas väggar, inklusive soptunnor, kartongstaplar och lastpallar.