Meny

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Huvilinnantie 1 on kuusikerroksinen kerrostalokohde, jossa on kolme porrasta.

Kellarikerroksessa on jokaiselle asunnolle lämmin, verkkoseinäinen irtainvarasto.
Katutasossa olevassa kerroksessa on polkupyörävarastot ja pyöräverstas, lisäksi polkupyöräpaikkoja on pihatason ulkovarastossa.
Lastenvaunuvarastot ja osa polkupyöräpaikoista ovat pihatasokerroksessa. Pesula ja kuivaustilat ovat 1. kerroksessa pihatasolla.
Ullakkokerroksessa sijaitsee kolme saunaosastoa sekä kerhohuone ja toinen pienempi keskimmäisen saunaosaston yhteydessä. Ullakkokerroksessa on myös yhteiskäyttöinen, katettu kattoterassi. Porrashuoneissa on sisäänkäyntien päällä yhteisparvekkeet.

Opaste
Opaste

Basuppgifter

Fastighetens namn 1354 Huvilinnantie 1
Fastighetens adress Huvilinnantie 1
02260 ESBO
Antal lägenheter 117
Hustyp Flervåningshus
Våningstal 6
Fastighetens byggnadsår 2024
Disponentbyrå Espoon Asunnot Oy
tfn 0935445000

Organisation

Värd är Mika Pietilä
Espoon Asunnot Oy
tfn 0935445000
asiakaspalvelu@espoonasunnot.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland.

Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Lämmönjakohuone
Värmefördelningsrum B-portaan kellarikerros
Elcentral A-portaan 1. kerros, kulku ulkovälinevarastosta
Ventilationsmaskin A- ja C-portaan ullakkokerros
Nödstopp för ventilationen

Porrashuoneiden 1. kerroksen sisäänkäynneillä

Samlingsplats Paikoitusalueella
Alternativ samlingsplats Määritetään tarvittaessa
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 B-portaan kellarikerros
Lämmönjakohuone
Lämmönjakohuone
Sähköpääkeskus
Sähköpääkeskus
Veden pääsulku
Veden pääsulku

Ansvarsfördelning

<thuvud> Osapuoli
Ansvarigt område
Ansvarar för förvaltning av hela fastigheten, hantering av underhållsavtal och liknande, åtgärdande av rapporterade säkerhets- eller andra brister eller delegering av ansvar till annan part. Fastighetsförvaltaren är kontaktperson för myndighetsbesiktningar och andra liknande frågor, inklusive deltagande i brandskyddsronder
Fastighetsunderhåll Fastighetens tekniska system och säkerhetsutrustning, gårdsskötsel, nödvändig snöröjning etc. Vaktmästaren noterar eventuella brister när han/hon besöker platsen och tar hand om dem på egen hand eller rapporterar dem till ledningen.
Hyresgästen ansvarar för sitt eget bostadsutrymme och förråd samt för sina möbler och sin verksamhet i föreningen. Eventuella system eller fasta strukturer i de boendes lokaler hanteras av underhållsföretaget
</tabell>

Boende kan rapportera säkerhetsproblem eller andra brister till underhåll eller ledning via telefon eller e-post, de nödvändiga kontaktuppgifterna finns i avsnittet "Organisation" i denna plan.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag
Hisservice KONE Hissit Oy 080015063

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Riskbedömning

En riskbedömning har utförts som en del av utarbetandet av beredskapsplanen och presenteras i detta kapitel. Bedömningen har varit inriktad på mer vardagliga frågor och slutsatserna presenteras i slutet av kapitlet.

En fara är en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller medföra en negativ händelse. Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för skada i samband med ett hot och allvaret i konsekvenserna. I detta fall har sannolikheten för att faran inträffar och konsekvensernas allvarlighetsgrad bedömts muntligt. Åtgärder och förebyggande insatser har också fastställts för varje riskkälla.

Faror:

  • Brand

  • Vattenskador

  • Fall, halka, snubbling och liknande olyckor

  • Stormskador och andra väderrelaterade faror, t.ex. snö eller is som faller på människor eller egendom på vintern, eller träd som faller i starka vindar på en gård, till exempel

  • Externa faror såsom trafikolyckor i omgivningen eller strålnings- och gasfaror

  • avbrott eller störningar i leveransen av el, vatten eller fjärrvärme

  • Vandalism, rån eller inbrott.

Risk
Skäl
Följder Åtgärder och säkerhetsarrangemang
Vattenskador
Möjliga orsaker är vanligtvis frysning, blockeringar eller fel på utrustningen. Yttre orsaker är t.ex. stormar och översvämningar (kraftigt regn, snösmältning).
Potentiell skada på egendom Underhåll och serva byggnadens rörsystem, rapportera eventuella brister, använd hushållsapparater (tvättmaskiner) endast under uppsikt, rekommendera alltid en läckagefälla vid byte av apparater, håll regn- / stormavlopp i gott skick.
Strömavbrott, vattenläckor eller andra tekniska problem i byggnader
Plötsliga eller planerade strömavbrott eller andra tekniska avbrott. Trasig utrustning, t.ex. ventilationsutrustning eller vattenläckor.
Trasiga bygginstallationer orsakar oftast bara tillfälliga skador. Om en vattenläcka inte upptäcks kan den utvecklas till en större vattenskada. Plötsliga eller planerade strömavbrott orsakar inga större problem för bostäder på kort sikt, men om de blir långvariga kan de göra det betydligt svårare att bo. Avbrott i el-, vatten- eller värmeförsörjningen är osannolika, men invånarna uppmanas att förbereda sig för dem med en hemreserv, där grundtanken är att alla ska vara självförsörjande i 72 timmar. Mer information om hemberedskap och självförsörjning finns på webbplatsen [72 timmar] (https://72tuntia.fi/#72), som inrättats av finska myndigheter och organisationer. Om en invånare har svårt att klara sig på egen hand, bör hen vara mer allvarligt förberedd på avbrott och vara redo att söka hjälp utifrån.
Eventuella trasiga byggtjänster eller läckande VVS-armaturer bör alltid rapporteras direkt till byggtjänsterna.
Olycksfall eller sjukdom
Fallolyckor orsakade av halka på vintern. Snö eller is som faller från taket på en byggnad. Personliga sjukdomar kan orsaka en medicinsk attack. Särskilt för äldre invånare ökar risken för en medicinsk attack.
Det är mest sannolikt att det sker i hemmet, t.ex. vid matlagning. Dessa inkluderar mindre brännskador eller skärsår. Elolyckor kan också inträffa i hemmet om felaktiga elektriska apparater används eller om t.ex. ett mobiltelefonbatteri skadas.
Möjliga personskador och skador på egendom. Mindre skador på bostadshus troliga.
Olyckor med elektrisk utrustning åtföljs vanligtvis av en risk för brand.

Om de boende upptäcker några brister bör de rapportera dem till fastighetsunderhållet eller till bolagets styrelse. På vintern tar underhållstjänsten hand om avisning och, vid behov, avlägsnande av snö och is från taket. Underhåll av allmänna utrymmen ombesörjs. Det kommer inte att finnas någon lagring av överflödigt gods på tillfartsvägar.

På utomhusområden kommer fordon endast att parkeras på avsedda platser för att göra det möjligt för räddnings- och räddningstjänsten att arbeta på plats.

Olyckor, stölder
Till exempel graffiti, krossade fönster eller möbler eller mordbrand.
Resultatet är huvudsakligen mindre egendomsskador. Ett antänt föremål (t.ex. en vedhög på en husvägg) kan sprida sig till en större brand med allvarligare konsekvenser. Tillräcklig belysning i utomhusområden och vid ingångar. Alla tecken på vandalism (t.ex. repor) repareras så snart som möjligt efter upptäckten. Undvik onödig brandbelastning på byggnadens väggar och inne i byggnaden. Se till att dörrar inte oavsiktligt lämnas öppna/ olåsta under passage. Brister i låsning och belysning rapporteras till byggnadens underhållsavdelning.
Kaasuvaara i närheten
Detta kan orsakas av en olycka med transport av kemikalier på närliggande transportvägar eller en brand i en närliggande fastighet.
Detta kan leda till personskador och materiella skador.

Följ myndighetens nödmeddelanden, som kan komma via SMS, TV eller Internet, eller ytterst via räddningstjänstens högtalare.

Den viktigaste åtgärden är oftast att stänga ventilationen och ta skydd på plats.

Exceptionella omständigheter
Radiologisk nödsituation eller annan allvarlig händelse i närheten.
Möjliga skador, inomhusvistelse, möjlig evakuering. I exceptionella situationer kommer myndigheterna att agera i enlighet med sina instruktioner.
Invånarnas egen beredskap (säkerhet i hemmet, förberedelser för strömavbrott och andra störningssituationer).
Mer information om beredskap: 72 timmars webbplats
Brand
Statistiskt sett är de vanligaste orsakerna till bränder i bostadshus matlagning, öppen eld och användning av felaktiga elektriska apparater. Ofta startas bränder genom mänsklig handling eller slarv. Ibland kan en brand också orsakas oberoende av mänsklig inblandning, till exempel av en felaktig eller ounderhållen elektrisk installation (t.ex. kortslutningar). Det finns alltid en risk för brand när man utför brandarbete.
Risk för personskada och skada på egendom

Användning av öppen eld och matlagning endast under uppsikt. Använd inte trasiga elektriska apparater (risk för olycka och brand). Stora hushållsapparater (tvättmaskiner) får inte användas utan tillsyn.
Inga extra föremål får förvaras i gemensamma utrymmen, trapphus, passager och husväggar. Inga extra föremål får förvaras i elrummen. Avfall ska sorteras på rätt sätt vid avfallshanteringen. Eventuellt brandarbete kommer att utföras i enlighet med brandtillståndsprocessen. Inga brandfarliga material får förvaras i möbelförråden.

I utomhusområden kommer man att se till att fordon endast parkeras på avsedda platser för att möjliggöra för räddnings- och nödtjänster att arbeta på plats.

Slutsatser av faro- och riskbedömningen

Anläggningen är ett bostadshus och de vardagliga faror och risker som är förknippade med den är kopplade till detta. De vanligaste olyckorna i bostadshus är olyckor, och statistiskt sett är det troligt att de inträffar inne i bostaden. Att halka och snubbla på gården eller i allmänna utrymmen är också faror som förknippas med normala bostäder.

Typiska faror och risker orsakas vanligtvis av mänsklig aktivitet eller felaktig utrustning. Daglig uppmärksamhet på säkerhet i vardagen kan förhindra bränder och andra faror.

Det är alla som bor och arbetar i byggnaden som ansvarar för att upprätthålla säkerheten. Byggnaden och dess omgivning hålls i ett sådant skick att:

  • det finns liten risk för att brand uppstår, avsiktligt uppstår eller sprids

  • i händelse av brand eller annan plötslig fara, personer i byggnaden kan lämna byggnaden eller kan räddas på annat sätt;

  • räddningsinsatser är möjliga i händelse av brand eller annan olycka;

Dessa krav uppfylls genom att se till att byggnadens lokaler och omgivningar hålls rena och att eventuella brister rapporteras till byggnadens underhållsavdelning.

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning
Kerhotila Brandfilt
Sammutuspeite
Sammutuspeite

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering Porrashuoneiden ylin kerros
Beskrivning Porrashuoneissa on kaukolaukaistavat savunpoistoikkunat.
Centralens läge IV-konehuone
Utlösning av rökevakuering Porrashuoneiden 1. kerroksen sisäänkäynneillä
Savunpoistoikkuna
Savunpoistoikkuna
Savunpoistokeskus
Savunpoistokeskus
Savunpoiston laukaisu
Savunpoiston laukaisu

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Porrashuoneiden 1. kerroksen sisäänkäynneillä

Ilmanvaihdon hätä-seis
Ilmanvaihdon hätä-seis

Brandsäkerhet

Brandvarnare

Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.

Brandvarnare
Placering Asunnot
Beskrivning Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet
Täckning Asunnoissa on verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet
Utrustningens modell Nätström

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

  • Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
  • Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
  • Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
  • I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Räddningsväg
Placering Säterinkadulla ja Huvilinnantieltä pihalle
Beskrivning Nostopaikat rakennuksen jokaisella seinustalla.
Opaste
Opaste
Pelastustie
Pelastustie

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Övriga arrangemang

Hiss

Hiss
Placering Porrashuoneet
Serviceföretag KONE Hissit Oy

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin
Placering A- ja C-portaan ullakkokerros
Beskrivning Koneellinen keskitetty tulo- ja poistoilmanvaihtojärjestelmä lämmön talteenotolla
Nödstoppets placering Porrashuoneiden 1. kerroksen sisäänkäynneillä
Ilmanvaihdon hätä-seis
Ilmanvaihdon hätä-seis

Solenergianläggning

Solenergianläggning
Placering Ullakkokerroksen terassin katolla
Beskrivning Aurinkosähköpaneelit, joita hyödynnetään kiinteistösähkön tuottamiseen. Invertteri ja erotuskytkin sijaitsevat C-portaan IV-konehuoneessa.
Nödstoppets placering C-portaan IV-konehuone
Aurinkosähkön hätä-seis
Aurinkosähkön hätä-seis
Invertteri
Invertteri

Avfallshantering

Avfallshantering
Placering Jätepiste sijaitsee sisäpihalla A-portaan edustalla.
Jätepiste
Jätepiste

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt
  • Har personen fallit eller svimmat?
  • Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
Kontrollera personens tillstånd
  • Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
Kontrollera andningen
  • Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
Ge första hjälpen vid behov
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
Observera patienten.
  • Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
  • Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda
  • Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
  • Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
Varna
  • Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Slå larm
  • Ring nödnumret 112 på en säker plats.
  • Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Släck
  • Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
  • Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
  • Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
Begränsa
  • Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
  • Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.
Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Paikoitusalueella

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Akkupalo

Aggressiivista akkupaloa ei saa sammumaan sammuttimella tai peitteellä. Ainoa keino saada palaminen loppumaan on voimakas jäähdytys (laitteen upottaminen veteen).

Älä aseta itseäsi vaaraan

  • Varo hengittämästä akkupalosta aiheutuvia savukaasuja
  • Poistu tilasta nopeasti
  • Sulje ovet poistuessasi rajoittaakseni savun ja tulipalon leviämistä
  • Varoita muita
  • Ilmoita hätäkeskukseen 112
  • Opasta pelastuslaitosta

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Paikoitusalueella
Kokoontumispaikka
Kokoontumispaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen
    • till disponenten: Mika Pietilä, tfn 0935445000
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Lämmönjakohuone
  • Värmefördelningsrum: B-portaan kellarikerros
  • Elcentral: A-portaan 1. kerros, kulku ulkovälinevarastosta
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Utred vad som orsakar vattenhotet.
  • Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
  • Försök hindra att vattnet når byggnaden
    • med säckar
    • genom att använda plastövertäckningar
    • genom att leda bort vattnet från byggnaden
  • Tillkalla mer hjälp vid behov.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

  • Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
  • Be om hjälp i mån av möjlighet.
  • Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

  • Gör inte motstånd.
  • Gör bara det som den hotfulle ber om.
  • Försök varna andra i mån av möjlighet.
  • Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
  • Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in.
  • Stanna inne.
  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Strålningsrisk

Strålningssituationen övervakas ständigt i hela landet med hjälp av mätare. Även små förändringar upptäcks omedelbart och rapporteras utan dröjsmål. I händelse av strålningsrisk utfärdas en allmän varning.

Gå in

Att söka skydd inomhus är den första försvarslinjen i händelse av en radiologisk nödsituation.

Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation tätt för att förhindra att radioaktiva ämnen kommer in. Den centrala delen av huset erbjuder det bästa skyddet.

**Jodtabletter

Jodtabletter är en sekundär stödåtgärd som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Ta jodtabletter endast på inrådan av myndigheterna, som du kommer att höra på radio eller TV. Jodtabletter förhindrar ackumulering av radioaktivt jod i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. I händelse av en nödsituation får du inte lämna byggnaden för att hämta tabletterna. Jodtabletter kan köpas i förväg från ett apotek. Det bör finnas 2 jodtabletter per person. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att jodtabletter tas av personer upp till 40 år och gravida kvinnor i händelse av strålningsrisk på grund av en kärnkraftsolycka.

Skydda din mat och ditt dricksvatten

Lägg exponerad mat i plastpåsar eller läckagesäkra behållare. Kylskåp, frysar och läckagesäkra behållare skyddar mot radioaktivt damm.

Rör dig utomhus

Om du måste gå ut ska du bära åtsittande, hudtäckande kläder, t.ex. regnkläder. Ta av dig kläderna när du går in i korridoren och tvätta dig noga. Använd andningsskydd, handduk eller pappershandduk för att förhindra att radioaktiva partiklar kommer in i lungorna.

**Ytterligare instruktioner

För mer information, kontakta din lokala räddningstjänst, media och Yle Text-TV på sidan 867. Du kan också hitta information på Strålsäkerhetscentralens webbplats www.stuk.fi och Räddningsverkets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

  • Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
  • Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
  • Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
  • Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

  • Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063) eller
  • Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Bra att veta vid strömavbrott

  • elektriska apparater som har varit påslagna (t.ex. spisar eller ugnar) ska stängas av så att de inte orsakar brandfara när strömmen slås på igen
  • kyl och frys är avstängda och får inte öppnas för att förhindra att maten förstörs
  • vattentillförseln kan avbrytas under ett strömavbrott, eftersom vattenpumparna drivs med el

I händelse av ett förväntat strömavbrott kommer ansträngningar att göras för att informera allmänheten i förväg. Det är inte alltid möjligt att ge information i förväg. Du kan få information om förväntade strömavbrott genom att följa den information som myndigheterna tillhandahåller, till exempel via YLE.

Anvisning för solenergianläggningen

Solenergianläggningen kan i nödsituationer stängas av på två olika sätt:

Metod A: Avskiljning från inverterns skyddsbrytare: Solenergianläggningen kan avskiljas från elnätet genom att vrida inverterns skyddsbrytare till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och kablarna som går från solenergisystemet till central förblir spänningsförande!

Metod B: Avskiljning från huvudcentralen: Solenergianläggningen kan avskiljas från byggnadens nät genom att vrida säkringsbrytaren i huvudcentralen till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och fastighetens interna kablar förblir spänningsförande, men de försörjer inte längre fastighetens huvudcentral.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.

Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.

I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Utrustningens placering
B-portaan kellarikerros S1 Väestönsuojassa

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Väestönsuoja
Väestönsuoja
Väestönsuojan laitetila
Väestönsuojan laitetila

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:
  • Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
  • En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
  • För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
  • När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
  • Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
  • En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
  • Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
  • Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
  • Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
  • Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
  • Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
  • Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
  • Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
  • Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
  • Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
  • Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
  • Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
  • Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
  • Rengör ventilationskanalerna och filtren.
  • Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
  • Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
  • Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
  • Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
  • Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
  • I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
  • Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
  • Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
  • Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
  • Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
  • Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
  • Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Skyddsmaterial

Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.

Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.

Bostadshusets skyddsspecifika material.
Namn Antal
Bår 1
Vattenkonserveringsmedel Enligt mängden
Järnspett 1
Märkningsskyltserie för skyddsrummet 1
Ficklampa 2
Hinkspruta 1
Skyddsrummets verktyg
Namn Tilläggsuppgift
Verkstadshammare 2 kg
Spadmejsel 300 mm
Spetsmejsel 300 mm
Bultsax ca 600 mm
Yxa ca 400 mm
Fältspade ca 500 mm hopvikt
Kofot ca 600 mm
Handsåg blad 500 mm
Järnsåg blad 310 mm
Blad till järnsåg 5 st. i reserv
Skiftnyckel max. öppning 35 mm
Skruvmejsel spets 8 mm, blad 150 mm
Stjärnskruvmejsel
Snickarhammare 0,5 kg
Spik 2 kg, 75, 100 och 125 mm
Kniv ca 200 mm
Räddningslina d=12 mm, 20 m
Material för skyddspersonal i bostadshus
Material för säkerhets- och skyddspersonal För varje påbörjat antal 100 boende
Skyddsmask och bfs-filter 2
Skyddshjälm 2
Skyddsglasögon 2
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning 1
Första förband 2
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer 1
Jodtabletter 2/boende
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK) 2

Utrymning

Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.

Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.

Bevarande av

Förvaring av diverse föremål kan medföra risk för att brand uppstår eller sprids, förhindra säker utrymning i en nödsituation och göra det svårare att släcka en brand. Hantera därför alltid brandfarliga material enligt anvisningarna. * Förvaring av brandfarliga ämnen i enskilda rum är strängt förbjudet. Utgångar till byggnaden måste alltid hållas tillgängliga och obehindrade.*

  • Bostäder och tillhörande balkonger, terrasser eller liknande utrymmen
    • Förvaring av onödiga varor i lägenheterna skall undvikas.
  • Utrymningsvägar, trapphus, interna korridorer och tillträdesvägar till förråd
    • Inga varor får förvaras.
  • Under eller i närheten av byggnader
    • Inget brandfarligt material eller andra varor får förvaras på byggnaders väggar, inklusive soptunnor, kartongstaplar och pallar.

Anmärkning

Kontakta alltid den lokala räddningstjänstens brandinspektör i tveksamma fall

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

  • Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
  • Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
  • Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
  • Sträck ut armarna raka.
  • Bred ut filten ovanpå elden.
  • Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
  • Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Tillgångar i hemmet

Hemmets innehåll är en del av invånarnas egen beredskap. När du har ett nödpaket för hemmet kan du hantera oväntade situationer med färre problem. En hemreserv innebär att du köper lite extra mat och andra saker som du kan behöva dagligen. En hemreserv bör räcka i tre dagar (72 timmar). En hemreserv är mat och varor i normal cirkulation, som fylls på allteftersom de används. På så sätt hålls maten färsk och varorna användbara.

Det finns många anledningar till att du inte kan gå till affären.

  • En ensamstående förälder kanske blir sjuk och inte kan gå och handla
  • Samhället kan skadas; det kan vara en strejk, transportstörningar eller ett större strömavbrott som stör det dagliga livet.
  • En situation där affärer måste stängas eller du inte kan gå ut.

Innehållet i hushållsförnödenheterna kan variera beroende på hushållets matvanor, inklusive vatten på flaska, behållare för förvaring av vatten, läkemedel, jodtabletter och hushållsartiklar. Dessa inkluderar personliga läkemedel, toalettartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.