Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Byggd 1973-1981, renoverad 2005
Bostäder 73 enheter
Byggnader A-U, 14 byggnader

Basuppgifter

Fastighetens namn VOAS I
Fastighetens adress Palosaarentie 62
65200 VASA
Antal lägenheter 73
Hustyp Radhus
Våningstal 2
Fastighetens byggnadsår 1973
Fastighetens ägare VOAS
tfn 063276511
http://www.voas.fi/?page=VOAS
Disponentbyrå VOAS
tfn 063276511
http://www.voas.fi/?page=VOAS

Organisation

Fastighetsförvaltare Petra Alamäki
VOAS
tfn 063276513
petra.alamaki@voas.fi
Fastighetsdirektör Teppo Rasku
VOAS
tfn 063276512
teppo.rasku@voas.fi
Värd är VOAS
tfn 063276530
asuntotoimisto@voas.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Österbotten.

Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran D-husets källare
Värmefördelningsrum D-husets källare
Elcentral D-husets källare
Fastighetsskötsel Luotsi Kiinteistöpalvelut Oy
tfn 063165200
jourtelefon 0503891839
Försäkringsbolag If
tfn 010191919
http://www.if.fi
Samlingsplats Parkering
Alternativ samlingsplats Angränsande fastigheter

Ansvarsfördelning

Parti Ansvar
Förvaltning Ansvara för förvaltningen av hela fastigheten, hantera underhållsavtal och liknande frågor, åtgärda rapporterade säkerhetsbrister eller andra brister eller delegera ansvaret till annan part. Fungera som kontaktperson för myndighetskontroll och andra liknande frågor, inklusive deltagande i brandinspektionsrundor.
Fastighetsunderhåll Tekniska system och säkerhetsutrustning, underhåll av gården, snöröjning etc. Vaktmästaren uppmärksammar eventuella brister vid besök på platsen och åtgärdar dem på eget initiativ eller rapporterar dem till ledningen.
Boende Hyresgästen ansvarar för sin egen bostad och förråd, samt för sina personliga tillhörigheter och aktiviteter i föreningen. Eventuella system eller fasta strukturer i hyresgästens lokaler är underhållsföretagets ansvar.
Detnormala flödet av information om brister: boende --- underhållsföretag --- ledning

Boende kan rapportera säkerhetsproblem eller andra brister till underhållet eller ledningen via telefon eller e-post, de nödvändiga kontaktuppgifterna finns till exempel i kapitlet "Organisation" i denna plan.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Luotsi Kiinteistöpalvelut Oy 063165200 0503891839

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Faror och deras effekter

En fara är en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller leda till en negativ händelse.Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för och allvarlighetsgraden av den skada som är förknippad med ett hot.

Risk och sannolikhet Skäl till att risken materialiseras Konsekvens
Brand (möjlig) Öppna lågor (levande ljus), rökning, elektriska apparater, elcentraler och elinstallationer, fordon, brandarbete, matlagning Personskada och egendomsskada
Anlagd brand (osannolikt) Avfallspunkt, fordon, gods på vägg i byggnad Egendomsskada, risk för personskada
Olyckor, vandalism (osannolikt) Otillräcklig belysning, öppen ytterdörr Skador på egendom
Stöld (osannolikt) Ytterdörr eller dörr till allmänna utrymmen lämnas öppen, dörren öppnas för okänd person Skada på egendom. Risk för personskada.
Olycka (möjlig) Halka på vintern, snö eller is som faller från taket, fall på gården/i den egna bostaden Personskada
Strömavbrott (möjligt) Blixtnedslag, storm, fel på utrustning Brott på utrustning
Vattenskada (möjlig) Bristande underhåll/kontroll, frysning, blockeringar, fel på utrustning, storm Skador på egendom
Gasrisk (osannolik) Transport av farligt gods, brand i omgivningen Skydd inomhus
Trafikolycka (möjlig) Trafik i närheten, trafik på gården Personskada
Strålningsrisk (osannolik) Olycka med strålning Skydd inomhus

Säkerhetsarrangemang

Brandsäkerhet

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt
  • Har personen fallit eller svimmat?
  • Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
Kontrollera personens tillstånd
  • Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
Kontrollera andningen
  • Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
Ge första hjälpen vid behov
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
Observera patienten.
  • Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
  • Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda
  • Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
  • Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
Varna
  • Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Slå larm
  • Ring nödnumret 112 på en säker plats.
  • Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Släck
  • Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
  • Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
  • Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
Begränsa
  • Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
  • Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Parkering

Alternativ samlingsplats: Angränsande fastigheter

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Parkering

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Angränsande fastigheter

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Luotsi Kiinteistöpalvelut Oy, tfn 063165200, jourtelefon 0503891839
    • till disponenten: VOAS, tfn 063276530
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: D-husets källare
  • Värmefördelningsrum: D-husets källare
  • Elcentral: D-husets källare
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Utred vad som orsakar vattenhotet.
  • Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
  • Försök hindra att vattnet når byggnaden
    • med säckar
    • genom att använda plastövertäckningar
    • genom att leda bort vattnet från byggnaden
  • Tillkalla mer hjälp vid behov.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in.
  • Stanna inne.
  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • stanna inomhus
    • de övre våningarna ger det bästa skyddet
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
    • stanna på de övre våningarna tills faran är över.
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
    • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålningsrisk

Strålningssituationen övervakas ständigt i hela landet med hjälp av mätare. Även små förändringar upptäcks omedelbart och rapporteras utan dröjsmål. En allmän varningssignal utfärdas vid strålningsrisk.inomhus Skydd inomhus är den första försvarslinjen vid strålningsrisk. Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation tätt för att förhindra att radioaktiva ämnen tränger in. Den centrala delen av huset ger det bästa skyddet.JodtabletterAtt ta jodtabletter är en sekundär stödåtgärd som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor. Ta jodtabletter endast på inrådan av myndigheterna, som du kommer att höra på radio eller TV. Jodtabletter förhindrar ackumulering av radioaktivt jod i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. I händelse av en nödsituation får du inte lämna byggnaden för att hämta tabletterna. Jodtabletter kan köpas i förväg från ett apotek. Det bör finnas 2 jodtabletter per person. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att personer upp till 40 år och gravida kvinnor tar jodtabletter i händelse av strålningsrisk på grund av en kärnkraftsolycka.Skydda din mat och ditt dricksvattenPlacera exponerad mat i plastpåsar eller läckagesäkra behållare. Kylskåp, frysar och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.UtomhusvistelseOm du måste gå ut ska du bära åtsittande, hudtäckande kläder, t.ex. regnkläder. Ta av dig kläderna när du kommer in i hallen och tvätta dig noga. Använd andningsskydd, handduk eller pappershanddukar för att förhindra att radioaktiva partiklar kommer in i lungorna.Ytterligare rådYtterligare råd kan fås från räddningstjänsten i din stad, från media och på sidan 867 i Finska Broadcasting Corporation's Text-TV. Information finns också på Strålsäkerhetscentralens webbplats www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

  • Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
  • Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
  • Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
  • Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Bra att veta vid strömavbrott

  • elektriska apparater som har varit påslagna (t.ex. spisar eller ugnar) ska stängas av så att de inte utgör en brandrisk när strömmen kommer tillbaka
  • kyl och frys kommer att slockna och bör inte öppnas för att förhindra att maten förstörs
  • vattentillförseln kan avbrytas under ett strömavbrott, eftersom vattenpumparna drivs med el

I händelse av ett förväntat strömavbrott kommer ansträngningar att göras för att informera allmänheten i förväg. Det är inte alltid möjligt att ge information i förväg. Du kan få information om förväntade strömavbrott genom att följa myndigheternas information, till exempel via YLE.

Befolkningsskydd

Fastigheten har inget eget skyddsrum. Fastigheten ingår i det allmänna befolkningsskyddet. Räddningsväsendet har beredskap för regionalt befolkningsskydd. Räddningsväsendet har också beredskap för aktioner i exceptionella situationer. Centrala uppgifter är att upptäcka hot och varna om dem, upprätthålla möjligheter att skydda befolkningen samt se till räddningsaktioner och de extra resurser som behövs för dem. Målet är att verksamheten är så effektiv som möjligt i olycks- och katastrofsituationer under exceptionella förhållanden.

Den regionala räddningstjänsten utarbetar planer för befolkningsskydd tillsammans med kommunerna i regionen. Räddningstjänsten ansvarar även för den egna organisationens beredskap gällande befolkningsskyddet samt beredskap för självständig organisering vid undantagstillstånd. De arrangemang för räddning, första hjälpen, sjuktransporter samt underhåll som behövs inom befolkningsskyddet etableras först vid undantagstillstånd. I hela landet finns ca 85 000 personer som anlitats för dessa uppgifter.

Det finns totalt 110 000 skyddsplatser i offentliga skyddsrum i Finland. Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet aldrig att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker med att ta skydd inomhus.

Utrymning

Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.

Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Bruksanvisningar för brandsläckare

Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

  • Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
  • Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
  • Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
  • Sträck ut armarna raka.
  • Bred ut filten ovanpå elden.
  • Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
  • Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Tillgångar i hemmet

Hemmets innehåll är en del av invånarnas egen beredskap. När du har ett nödpaket för hemmet kan du klara av oväntade situationer med färre problem. En hemreserv innebär att du köper lite extra mat och andra saker som du kan behöva dagligen. En hemreserv bör räcka i tre dagar (72 timmar). En hemreserv är mat och varor i normal cirkulation, som fylls på allteftersom de används. På så sätt hålls maten färsk och varorna användbara. Det finns många anledningar till att du inte kan gå till affären.

  • En ensamstående förälder kanske blir sjuk och inte kan gå och handla
  • Samhället kan skadas; det kan vara en strejk, transportstörningar eller ett större strömavbrott som stör det dagliga livet.
  • En situation där affärer måste stängas eller du inte kan gå ut.

Innehållet i hushållsförnödenheterna kan variera beroende på hushållets matvanor, inklusive vatten på flaska, behållare för förvaring av vatten, läkemedel, jodtabletter och hushållsartiklar. Dessa inkluderar personliga läkemedel, toalettartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.