Basuppgifter

Fastighetens namn	As Oy Demoranta
Fastighetens adress	Asuntokatu 31 96500 ROVANIEMI
Antal lägenheter	20
Antal affärslokaler	2
Antal aktörer	2
Hustyp	Flervåningshus
Våningstal	5
Fastighetens byggnadsår	2014
Disponentbyrå	DEMOT

Organisation

Värd är	Ismo Isännöitsijä ismo@isannointiyritys.fi
Styrelsens ordförande	Piia Esimerkki-Kerkkä
Skyddsrumsansvarig VSS1, VSS2	Eetu Kirsi
Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS1	Isännöitsijä

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Lappland.

Uppvärmningsmetod	Fjärrvärme
Huvudvattenkran	A-talon päädyssä lämmönjakohuoneessa
Värmefördelningsrum	A-talon pääty
Elcentral	A-talon kellarikerros (avain hallituksen puheenjohtajalla)
Gassluss	A-talon kellarikerros
Ventilationsmaskin	Katolla
Nödstopp för ventilationen	A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa
Brandlarmscentralens placering	Autohallin ajoluiskassa
Fastighetsskötsel	Caverion Suomi Oy tfn 0104079770 jourtelefon 0104079770
Elleverantör	Lumme Energia Kainuu tfn 080092500 jour 080092500 http://www.loiste.fi/yhteystiedot
Vattenbolag	Imatran Vesi tfn 0206174343
Försäkringsbolag	ELO tfn 02070350 https://www.elo.fi/
Samlingsplats	Kevyen liikenteen väylä
Alternativ samlingsplats	Viranomainen määrittää tarvittaessa
Antal skyddsrum	2
Skyddsrummets placering VSS1	Kellarikerroksessa
Skyddsrummets placering VSS2	Kellarissa

Lokaler i fastigheten

Affärslokaler

Placering	Namn
3. kerros	Varpunen
Alakerroksessa	Myymälä

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag	Namn	Telefonnummer	Journummer
Servicebolag	Caverion Suomi Oy	0104079770	0104079770
Sotning	Nuohouskim Oy	0400444180	0400444180

Underhåll

	Namn	Telefonnummer	Jourtider
Servicejour	Teppo Matikainen	024722222	Utanför arbetstiden

Övriga viktiga nummer

Företagare	Telefonnummer	Jourtider
Allmänt nödnummer	112	24 h
Giftinformationscentralen	0800 147 111	24 h

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering

Rökevakueringsluckornas placering	Porraskäytävä
Beskrivning	Porraskäytävän yläosassa kaukolaukaistava savunpoistoikkuna.
Utlösning av rökevakuering	A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa

Brandsäkerhet

Automatiskt brandlarm

Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.

Automatiskt brandlarm

Centralens läge	Autohallin ajoluiskassa
Täckning	Autohallin tilat

Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner

• Regebundna underhåll och reparationer
• Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
• Regelbundna inspektioner

Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen

Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.

• Kontakt med nödcentralen
• Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
• Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen

Brandvarnare

Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.

Brandvarnare

Placering	Asuinhuoneistot
Beskrivning	Rakennuksessa on käytössä verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet.
Täckning	Asuinhuoneistot, 1 per alkava 60m2. Asukas vastaa palovaroittimen säännöllisestä testaamisesta. Viat ja huollot suoritetaan kiinteistöhuollon toimesta.
Utrustningens modell	Nätström
Typ av larm	Lokalt alarm

Vastuu palovaroittimista

Vastuu ylläpidosta siirtyy asukkaalta rakennuksen omistajalle 1.1.2026.

Rakennuksen omistaja

• vastaa, että kussakin asunnossa on riittävä määrä toimintakuntoisia palovaroittimia.
  • vähintään yksi (1) palovaroitin alkavaa 60 m2 kohden
• palovaroittimien uusiminen niiden vikaantuessa tai vanhentuessa

Asukas

• velvollisuus ilmoittaa viipymättä rakennuksen omistajalle, jos palovaroittimen paristo on loppunut, tai varoitin ei toimi
• palovaroitinta ei saa irrottaa tai vahingoittaa
• suositellaan testaamaan palovaroittimen toiminta säännöllisesti

Linkki sisäministeriön ohjeeseen aiheesta: linkki

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

• Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
• Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
• Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
• I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.

Räddningsväg

Placering	Kadulta sisäpihalle
Beskrivning	Nostopaikat seinustalla ja sisäpihalla

Räddningsstegar

Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin

Placering	Katolla
Beskrivning	Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Koneellinen ilmanvaihto
Nödstoppets placering	A-portaan sisäänkäynnillä, 1. kerroksessa

Solenergianläggning

Solenergianläggning

Placering	Aurinkopaneelit katolla
Nödstoppets placering	Aurinkovoimalan hätäseis B-portaan ylätasanteella.

Laddningsstation för elbilar

Laddningsstation för elbilar

Placering	Parkkialueella
Nödstoppets placering	Varaston sisäänkäynnillä

Avun hälyttäminen

Kaikissa kiireellisissä hätätilanteissa, olipa kyse sitten poliisin, pelastustoimen, sairaankuljetuksen tai sosiaalitoimen kiireellisestä avuntarpeesta SOITA NUMEROON: 112

Voit soittaa hätäpuhelun 112 Suomi -sovelluksella, kun olet ladannut sen puhelimeesi etukäteen. Silloin hätäkeskuspäivystäjä näkee välittömästi sijainnin, josta puhelu tulee.

lataa 112- sovellus puhelimeesi

Soita hätäpuhelu itse, jos voit

Tärkeää on, että hätäpuhelun soittaa se, jota asia koskee. Hänellä on tietoja, joita päivystäjä tarvitsee määritellessään millaista apua paikalle lähetetään. Välikäsien kautta tuleva puhelu voi viivästyttää avun paikalle tuloa.

Kerro, mitä on tapahtunut

Hätäkeskuspäivystäjä kysyy soittajalta tietoja tapahtuneesta, jotta hän osaa tarvittaessa lähettää tilanteeseen oikean avun.

Kerro tarkka osoite ja kunta

Hätäkeskuksen alueella saattaa olla useita samoja osoitteita eri kunnissa. Siksi on tärkeää kertoa osoitteen lisäksi tapahtumapaikkakunta.

Vastaa sinulle esitettyihin kysymyksiin

Päivystäjän esittämillä kysymyksillä on tarkoituksensa. Kysymykset eivät viivästytä avun hälyttämistä. Kiireellisessä tapauksessa päivystäjä hälyttää jo puhelun aikana auttamaan tulevat viranomaiset ja antaa näille lisätietoja tapahtuneesta.

Toimi annettujen ohjeiden mukaan

Päivystäjä on koulutettu antamaan ohjeita eri tilanteisiin. Noudata annettuja ohjeita parhaasi mukaan.

Lopeta puhelu vasta saatuasi siihen luvan

Liian aikainen puhelun päättäminen voi hidastaa auttajien paikalle saapumista. Saatuasi luvan puhelun päättämiseen, sulje puhelin. Pidä linja vapaana. Päivystäjä tai kohteeseen saapuva auttaja voi tarvita lisätietoja tapahtuneesta.

Tulipalo

Pelasta

• Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
• Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.

Hälytä

• Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
• Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
• Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.

Sammuta ja rajoita

• Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
  • Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
  • Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.
• Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
• Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.

Opasta

Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus. Esimerkki: yksi henkilö opastaa parkkipaikan reunassa ja toinen rakennuksen vieressä.

Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Kevyen liikenteen väylä

Sairauskohtaus tai tapaturma

Selvitä mitä on tapahtunut

• Onko henkilö kaatunut tai pyörtynyt?
• Onko mahdollisesti silminnäkijöitä, jotka osaisivat kertoa tarkemmin tapahtuneesta?
• Onko henkilö heräteltävissä puhuttelemalla tai ravistelemalla?

Tee hätäilmoitus

• Soita numeroon 112.
• Kerro, mistä soitat.
• Kerro, mitä on tapahtunut.
• Toimi ohjeiden mukaisesti.

Anna tarvittaessa ensiapua

• Jos henkilö ei herää, tarkista hengitys: aseta kämmenselkä potilaan suun eteen ja kokeile tuntuuko ilmaa kulkevan.
• Jos henkilö ei hengitä, aloita ensiapu osaamisesi ehdoin.
  • 30 painallusta, 2 puhallusta

Tajuton, mutta hengittävä potilas käännetään kylkiasentoon.

Tarkkaile potilasta.

• Jos potilaan tilassa tapahtuu muutoksia ennen pelastuslaitoksen saapumista, ilmoita siitä soittamalla uudelleen hätänumeroon 112, jotta hätäkeskuksessa voidaan tehdä uusi tilannearvio.

Opasta ammattiauttajat nopeasti potilaan luokse

• Kerro ammattiauttajille mitä on tapahtunut ja mitä on tehty.

Vesivahinko

Toimintaohjeet

• Katkaise sähköt vuotokohteesta ja sen läheisyydestä.
• Tyrehdytä vuoto esim. sulkemalla veden pääsulku, jos mahdollista.
• Ilmoita asiasta välittömästi huoltoon Caverion Suomi Oy, tfn 0104079770, jourtelefon 0104079770
• Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.

Mikäli vesivaara uhkaa rakennuksen ulkopuolelta

• Selvitä vesivaaran aiheuttaja.
• Jos kyseessä on vuoto, pyri tyrehdyttämään se.
• Pyri estämään veden pääsy rakennukseen
• Hälytä tarvittaessa lisäapua (kiinteistöhuolto, naapurit)
• Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.

Sähkökatkot

Toiminta sähkökatkon aikana:

• Tarkista ensin sulakkeet. Jos ne ovat ehjät, selvitä toimivatko naapurisi tai naapuritalojen sähköt.
• Jos sähköt katkeavat laajemmalta alueelta, on häiriö jo tiedossa ja korjaustoimenpiteet aloitettu. Useimmilla sähköntoimittajilla on nauhoitettu häiriötiedote vikapalvelunumerossa, joka kertoo tiedossa olevan sähkökatkotilanteen alueellasi.
• Mikäli sähköjen palauduttua sähköt käyttäytyvät oudosti, esimerkiksi valot palavat normaalia kirkkaammin tai himmeämmin, saattaa syynä olla sähköverkon nollajohtimen katkeaminen. Tästä voi seurata laitevaurioita, tulipalo ja pahimmillaan sähköiskun vaara. Näissä tilanteissa katkaise sähkö pääkytkimestä ja soita sähköntoimittajasi vikapäivystykseen.
• Sähkökatkon jatkuessa pidempään varaudu etenkin talvisaikaan lämpimin vaattein sekä tarvittaessa kotivaran avulla. Kotivara tarkoittaa ruokaa ja muita tarpeellisia tarvikkeita, joiden avulla voi selvitä 72 tuntia. Lisätietoa löytyy 72-tuntia- sivustolta.

Hyvä tietää sähkökatkon aikana

• päällä olleet sähkölaitteet (esim. liesi tai uunit) tulee sammuttaa, jotta niistä ei sähköjen palauduttua aiheudu palovaaraa
• jääkaappi ja pakastin sammuvat ja niiden avaamista kannattaa välttää, jotta elintarvikkeet eivät ala pilaantua
• vedentulo voi katketa sähkökatkon aikana, sillä vesilaitoksen pumput toimivat sähköllä
  • Älä laske vettä viemäriin, vaikka vettä tulisikin hanasta
  • Jos lasket hanasta vettä, laita alle jokin astia, johon valuva vesi kerääntyy. Vettä voi juoda sähkökatkon aikana.
• Jos sähkökatko tapahtuu talvipakkasilla, koti viilenee äkkiä
  • Ota käyttöön lämpimät vaatteet ja peitot. Sulje ikkunat ja pidä ulko-ovi kiinni.

Ennakoiduista sähköpulatilanteista pyritään tiedottamaan etukäteen. Aina tietoa ei ole mahdollista antaa etukäteen. Seuraamalla viranomaistiedotusta esimerkiksi YLE:n kautta saat tietoa ennakoiduista sähkökatkoista.

Poistuminen

Poistumisturvallisuuden periaatteena on, että asuinrakennuksen kaikista tiloista on joka hetki päästävä poistumaan vähintään kahta kulkureittiä pitkin ilman avainta tai muuta oven avausvälinettä. Poistumisen on voitava tapahtua myös pimeässä, joten kulkureittien on oltava joka hetki esteettöminä.

Kerrostalossa pääasiallinen poistumisreitti on porrashuone. Jos porrashuoneessa on savua, pysy huoneistossa ja hälytä apua soittamalla 112.

Varatienä toimivat asuntojen ikkunat tai parvekkeet. Pelastuslaitos avustaa pelastautumisessa.

Yleinen vaaramerkki

Yleinen vaaramerkki on minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki tai viranomaisen kuuluttama varoitus. Nousevan sekä laskevan jakson pituus on 7 sekuntia.

Yleinen vaaramerkki tarkoittaa väestöä uhkaavaa välitöntä vaaraa. Varoitus annetaan taajamissa kiinteällä ulkohälytinjärjestelmällä ja taajamien ulkopuolella kulkuneuvoon asennetuilla liikkuvilla hälyttimillä. Väestöhälyttimet on tarkoitettu ensisijaisesti ulkona olevien ihmisten varoittamiseen. Hälyttimien ääni ei välttämättä kuulu sisätiloihin.

Vaara ohi -merkki on yhden minuutin mittainen tasainen äänimerkki. Se on ilmoitus siitä, että uhka tai vaara on ohi.

Toimi näin kuultuasi yleisen vaaramerkin

• Siirry sisälle. Pysy sisällä.
• Sulje ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto.
• Avaa radio ja odota ohjeita.
• Vältä puhelimen käyttöä, etteivät linjat tukkeudu.
• Älä poistu alueelta ilman viranomaisten kehotusta, ettet joutuisi vaaraan matkalla.

Vaaratiedote

Yleiseen vaaramerkkiin liittyen annetaan vaaratiedote.

Vaaratiedote on löydettävissä:

• radio
• teksti tvn sivulla 112
• televisioruudun ylälaidassa juoksevana tekstinä
• 112 Suomi- sovellus
• pelastustoimi.fi
• 112.fi

Säteilyvaara

Säteilytilannetta valvotaan jatkuvasti koko maassa mittareilla. Pienetkin muutokset huomataan heti ja niistä tiedotetaan viipymättä. Säteilyvaarasta annetaan yleinen vaaramerkki.

Mene sisälle

Sisälle suojautuminen on säteilyvaaratilanteessa ensisijainen suojelutoimenpide.

Sulje tiiviisti ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto, jotta radioaktiiviset aineet eivät pääsisi sisään. Talon keskiosissa on paras suoja.

Joditabletit

Joditablettien ottaminen on toissijainen tukitoimi, jota suositellaan enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.

Ota joditabletti vasta viranomaisten kehotuksesta, jonka kuulet radiosta tai televisiosta. Joditabletit ehkäisevät radioaktiivisen jodin kertymistä kilpirauhaseen, mutta eivät anna muuta suojaa. Tabletteja ei pidä lähteä vaaratilanteessa noutamaan rakennuksen ulkopuolelta. Jodeja voi hankkia etukäteen apteekista. Joditabletteja tulisi olla 2 per henkilö. Sosiaali- ja terveysministeriö suosittelee joditablettien ottamista ydinonnettomuudesta johtuvissa säteilyvaaratilanteissa enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.

Suojaa ruokasi ja juomavesi

Laita esillä olevat elintarvikkeet muovipusseihin tai tiiviisiin astioihin. Jääkaappi, pakastin ja tiiviit pakkaukset suojaavat radioaktiiviselta pölyltä.

Ulkona liikkuminen

Jos on pakko mennä ulos, käytä tiivistä, ihon peittävää asua, esimerkiksi sadevaatteita. Riisu vaatteet sisälle tullessasi eteiseen ja peseydy huolella. Käytä hengityssuojainta estämään radioaktiivisten hiukkasten pääsy keuhkoihin.

Lisäohjeet

Lisäohjeita saat kaupunkisi pelastusviranomaisilta, tiedotusvälineistä sekä Yleisradion teksti-TV:n sivulta 867. Tietoa saat myös Säteilyturvakeskuksen Internet-sivuilta osoitteesta www.stuk.fi ja pelastustoimen sivuilta www.pelastustoimi.fi

Sähköautopalo

Sähköauton palossa muodostuvat palokaasut ovat myrkyllisiä, ja niiden hengittämistä tulee välttää. Palosta tulee aina ilmoittaa välittömästi yleiseen hätänumeroon 112.

Toimintaohje sähköautopalossa:

Jos sähköauto palaa tai muodostaa savua, ÄLÄ aloita alkusammutusta, vaan:

• Pelasta vaarassa olevat
• Hälytä lisäapua paikalle, soita 112
• Poistu vaara-alueelta
• Varo hengittämästä savukaasuja
• Varoita muita, ja estä pääsy paloalueelle
• Opasta pelastuslaitos kohteeseen

Aurinkovoimalan ohje

Aurinkovoimala voidaan hätätilanteessa pysäyttää kahdella eri tavalla:

Tapa A: Erottaminen invertterin turvakytkimeltä: Aurinkovoimala voidaan erottaa sähköverkosta kääntämällä invertterin turvakytkin OFF-asentoon.

HUOM: Tällöin aurinkopaneelit sekä paneeleista aurinkosähköjärjestelmän keskukselle tulevat kaapelit jäävät jännitteisiksi!

Tapa B: Erottaminen sähköpääkeskukselta: Aurinkovoimala voidaan erottaa rakennuksen verkosta kääntämällä sähköpääkeskuksella oleva kytkinvaroke OFF-asentoon.

HUOM: Tällöin aurinkopaneelit sekä kiinteistön sisäiset kaapeloinnit jäävät jännitteisiksi, mutta eivät syötä enää kiinteistön pääkeskusta.

Parvekkeiden hätäpoistumisluukut

Sisäpihan puoleisilla parvekkeilla on hätäpoistumista varten luukut ja niiden yhteydessä olevat tikkaat.

Hätäpoistumisluukun käyttöohje

• Poista parvekkeen lattian päällä oleva matto, jonka alla pelastautumisluukku sijaitsee
• Avaa parvekeluukun ylempi kansi
• Riko punaisessa oleva sinetti ja käännä kahvaa 90 astetta vastapäivään. Tällöin parvekkeen alapuolella oleva luukku avautuu.
• Työnnä tikkaiden alla oleva keltainen palovilla alas.
• Tarkista, että tikkaiden alla ei ole ketään. Nosta tikas kannakkeeltaan ja anna sen laskeutua alas.

Säilyttäminen

Erilaisten tavaroiden säilyttämisestä voi aiheutua tulipalon syttymisen tai leviämisen vaara, turvallisen poistumisen estyminen hätätilanteessa sekä tulipalon sammuttamisen vaikeutuminen. Käsittele siksi palovaarallisia aineita aina ohjeiden mukaan.

Palovaarallisten aineiden säilyttäminen huoneistokohtaisissa varastoissa on kokonaan kielletty.
Rakennuksen uloskäynnit on aina pidettävä kulkukelpoisina ja esteettöminä.

• Asuinhuoneistot ja niihin kuuluvat parvekkeet, terassit tai vastaavat tilat
  • Asunnoissa tulee välttää tarpeettomien tavaroiden varastointia.
• Uloskäytävät, porrashuoneet, sisäiset käytävät ja varastojen kulkureitit
  • Ei saa säilyttää mitään tavaraa.
• Rakennusten alla tai läheisyydessä
  • Ei saa säilyttää helposti syttyvää materiaalia tai muuta tavaraa rakennusten seinustoilla, mm. roska-astiat, pahvipinot ja kuljetuslavat

Huom

Epäselvissä tapauksissa tulee aina ottaa yhteyttä paikallisen pelastuslaitoksen palotarkastajaan.

Suojaväistö

Suojaväistöllä tarkoitetaan väestön siirtämistä johdetusti pois vaara-alueelta tilanteissa, joissa sen katsotaan aiheuttavan pienemmän riskin sisätiloihin suojautumiseen verrattuna. Tällaisia tilanteita ovat kaikki nopeasti kehittyvät vaarallisten aineiden onnettomuudet, voimakkaat palokaasujen aiheuttamat haitat, räjähdysvaara ja säteilytilanne.

Suojaväistö tehdään aina viranomaisten erillisen määräyksen perusteella. Viranomaiset ovat jo ennakolta suunnitelleet suojaväistön suorittamisen alueelta ja varanneet siihen tarvittavan kuljetuskaluston.

Ringa efter hjälp

I alla nödsituationer, oavsett om du behöver akut hjälp från polisen, räddningstjänsten, ambulansen eller socialtjänsten, RING 112.

Du kan ringa ett nödsamtal med hjälp av 112 Finland-appen när du har laddat ner den till din telefon. Då ser larmoperatören omedelbart varifrån samtalet kommer.

När du laddar ner 112-appen till din telefon får du veta när du befinner dig i området.

Ring nödsamtalet själv om du kan

Det är viktigt att det är den berörda personen som ringer nödsamtalet. Han eller hon har den information som larmcentralen behöver för att avgöra vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal via en mellanhand kan fördröja hjälpen.

Berätta för oss vad som har hänt

Nödcentralen kommer att be den som ringer om information om vad som har hänt så att han eller hon kan skicka rätt hjälp till situationen om det behövs.

Uppge exakt adress och kommun

Larmcentralen kan ha flera adresser i olika kommuner i området. Det är därför viktigt att inte bara uppge adressen utan också den kommun där händelsen inträffade.

Svara på de frågor som ställs till dig

De frågor som ställs av larmoperatören har ett syfte. De ska inte fördröja tillkallandet av hjälp. I en nödsituation kommer trafikledaren att varna de myndigheter som kommer för att hjälpa till under samtalet och ge dem mer information om vad som har hänt.

Följ de instruktioner som ges

Larmoperatören är utbildad för att ge instruktioner för olika situationer. Följ de instruktioner som ges så gott du kan.

Avsluta inte samtalet förrän du har fått tillåtelse att göra det

Om du avslutar samtalet för tidigt kan det fördröja hjälparnas ankomst. Lägg på luren när du har fått tillåtelse att avsluta samtalet. Håll linjen fri. Avsändaren eller hjälparen på plats kan behöva mer information om vad som har hänt.

Hjälp i nödsituationer

Det kan vara svårt och långsamt för personer med nedsatt rörlighet att lämna byggnaden i en nödsituation. Om du vet att det bor personer med nedsatt rörlighet i grannhuset, t.ex. personer med funktionshinder, blinda eller äldre personer, bör du också försöka se till att de kan ta sig ut på ett säkert sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma men du inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut ska du informera räddningstjänsten så snart som möjligt.

Samarbeta med andra boende.

Saker att tänka på när du hjälper en person med nedsatt rörlighet att ta sig ut

• Hjälp personen med nedsatt rörlighet att ta sig därifrån utifrån dina egna förmågor.
• Lyssna på den person du hjälper.
• Ta hand om den person du hjälper även efter utgången.

Strömavbrott

Drift vid strömavbrott:

• Kontrollera först säkringarna. Kontrollera först säkringarna. Om de är hela kan du ta reda på om grannens eller grannhusens el fungerar.
• Om strömmen försvinner över ett större område är felet redan känt och avhjälpande åtgärder har vidtagits. De flesta elleverantörer har ett inspelat felmeddelande på felanmälningsnumret som berättar om ett känt strömavbrott i ditt område.
• Om elen beter sig konstigt när den kommer tillbaka, t.ex. om lamporna lyser starkare eller svagare än normalt, kan det bero på ett brott i elnätets neutralledare. Detta kan leda till skador på utrustning, brand och i värsta fall elstötar. I sådana situationer ska du stänga av strömmen via huvudströmbrytaren och ringa din elleverantörs larmtjänst.
• Vid ett långvarigt strömavbrott bör du vara förberedd med varma kläder, särskilt på vintern, och en hemreserv om det behövs. En hemreserv är mat och andra viktiga förnödenheter som kan räcka i 72 timmar. Mer information finns på webbplatsen 72 hours.

Bra att veta vid ett strömavbrott

• elektriska apparater som har varit påslagna (t.ex. spisar och ugnar) bör stängas av så att de inte utgör någon brandrisk när strömmen kommer tillbaka
• kylar och frysar slocknar och bör inte öppnas för att förhindra att maten förstörs
• vattenförsörjningen kan avbrytas under ett strömavbrott, eftersom pumparna för vattenförsörjningen drivs med elektricitet
  • Häll inte ut vatten i avloppet, även om det kommer från kranen
  • Om du häller ut vatten från kranen ska du placera en behållare under för att samla upp det vatten som rinner ut. Du kan dricka vatten under ett strömavbrott.
• Om ett strömavbrott inträffar under vinterfrost kommer ditt hem att kylas ned snabbt
  • Ta med varma kläder och filtar. Stäng fönstren och håll ytterdörren stängd.

Vi kommer att försöka informera människor i förväg om förväntade strömavbrott. Det är inte alltid möjligt att ge information i förväg. Du kan få information om förväntade elavbrott genom att följa myndigheternas information, till exempel via YLE.

Sjukdom eller olycksfall

Ta reda på vad som har hänt

• Har personen fallit eller svimmat?
• Finns det några ögonvittnen som kan ge detaljer om vad som hände?
• Kan personen återupplivas genom att prata eller skaka?

Gör en nödanmälan

• Ring 112.
• Berätta varifrån du ringer.
• Berätta vad som har hänt.
• Följ instruktionerna.

Ge första hjälpen om det behövs

• Om personen inte vaknar, kontrollera andningen: sätt handryggen framför patientens mun och känn efter luft.
• Om personen inte andas, påbörja första hjälpen utifrån dina färdigheter.
  • 30 tryckningar, 2 puffar

Vänd den medvetslösa men andande patienten åt sidan.

Observera patienten.

• Om patientens tillstånd förändras innan räddningstjänsten anländer ska du rapportera det genom att ringa 112 igen så att larmcentralen kan göra en ny bedömning av situationen.

Led professionella hjälpare snabbt till patienten

• Berätta för ambulanspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand i en lägenhet

Spara

• Gör en bedömning av situationen. Rädda dem som befinner sig i omedelbar fara.
• Var försiktig så att du inte andas in rök! Rök är mycket giftig och om den inandas leder den till döden mycket snabbt.

Larm

• Ring 112 från en säker plats.
• Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad som brinner och om det finns personer i fara.
• Lägg inte på luren förrän du blir tillsagd att göra det.

Stäng av och begränsa

• Utför inledande släckning om möjligt.
  • Släck en fettbrand genom att kväva den med en brandfilt.
  • Vid brand i en elektrisk apparat ska du stänga av strömmen till apparaten, varefter du kan påbörja den inledande släckningen.
• Avlägsna brännbara föremål och ämnen i närheten.
• Begränsa spridningen av eld och rök genom att stänga fönster och dörrar när du lämnar bostaden.

Vägledning

Guida räddningspersonalen till platsen eller ordna med guidning. Exempel: en person guidar vid kanten av parkeringen och en annan vid sidan av byggnaden.

Vid en evakuering är återsamlingsplatsen: Kevyen liikenteen väylä

Vattenskada

Riktlinjer för åtgärder

• Stäng av elen i och omkring området där läckan finns.
• Stoppa läckan, t.ex. genom att stänga av vattentillförseln, om det är möjligt.
• Meddela omedelbart serviceavdelningen Caverion Suomi Oy, tfn 0104079770, jourtelefon 0104079770
• Kontakta vid behov nödnumret 112.

Om det finns en vattenrisk utanför byggnaden

• Identifiera orsaken till vattenskadan.
• Om det finns en läcka, försök att stoppa den.
• Försök att förhindra att vatten tränger in i byggnaden
• Ring vid behov efter ytterligare hjälp (fastighetsskötare, grannar)
• Kontakta vid behov nödnumret 112.

Allmän farosymbol

Enallmän farosignal är en stigande och fallande ton under en minut eller en varning som ges av en myndighet. Varaktigheten av de stigande och fallande perioderna är 7 sekunder.

En allmän farosignal innebär en överhängande fara för allmänheten. Varningen ges av en fast utomhuslarmanläggning i tätbebyggt område och av mobila larm monterade på fordonet utanför tätbebyggt område. Allmänlarm är i första hand avsedda att varna människor som befinner sig utomhus. Ljudet från larmen får inte vara hörbart inomhus.

Signalen "faran över " är ett konstant pip under en minut. Det är en indikation på att hotet eller faran har passerat.

Så här gör du när du hör den allmänna farosignalen

• Gå inomhus. Stanna inomhus.
• Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation.
• Sätt på radion och invänta instruktioner.
• Undvik att använda telefon för att undvika att blockera linjerna.
• Lämna inte området utan myndigheternas instruktioner, så att du inte utsätter dig för fara under färden.

Varning för nödsituation

En allmän farosignal åtföljs av ett faromeddelande.

Faroangivelsen hittar du här:

• radio
• text på tvn sidan 112
• högst upp på tv-skärmen som löpande text
• 112 Finland app
• räddning.fi
• 112.fi

Strålningsrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt i hela landet med hjälp av mätare. Även små förändringar upptäcks omedelbart och rapporteras utan dröjsmål. I händelse av strålningsrisk utfärdas en allmän varning.

Gå inomhus

Den första försvarslinjen i en nödsituation med radioaktiv strålning är att ta skydd inomhus.

Stäng dörrar, fönster, ventiler och ventilation ordentligt för att förhindra att radioaktiva ämnen tränger in. Den centrala delen av huset erbjuder det bästa skyddet.

Jodtabletter

Att ta jodtabletter är en sekundär stödåtgärd som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.

Ta jodtabletter endast på myndigheternas inrådan, som du hör på radio eller tv. Jodtabletter förhindrar ansamling av radioaktiv jod i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. I händelse av en nödsituation får du inte lämna byggnaden för att hämta tabletterna. Jodtabletter kan köpas i förväg på apotek. Det bör finnas 2 jodtabletter per person. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att personer upp till 40 års ålder och gravida kvinnor tar jodtabletter vid strålningsrisk på grund av en kärnkraftsolycka.

Skydda din mat och ditt dricksvatten

Lägg exponerad mat i plastpåsar eller läckagesäkra behållare. Kylar, frysar och läckagesäkra förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.

Att vistas utomhus

Om du måste gå ut ska du bära åtsittande, hudtäckande kläder, t.ex. regnkläder. Ta av dig kläderna när du kommer in i korridoren och tvätta dig noggrant. Använd andningsskydd för att förhindra att radioaktiva partiklar kommer ner i lungorna.

Ytterligare information

För ytterligare information, kontakta räddningstjänsten i din stad, media och Yle Text-TV på sidan 867. Information finns också på Strålsäkerhetscentralens webbplats www.stuk.fi och på räddningstjänstens webbplats www.pelastustoimi.fi

Avsluta

Principen för utrymningssäkerhet är att alla rum i ett bostadshus alltid ska vara tillgängliga via minst två utrymningsvägar utan nyckel eller annat sätt att öppna dörren. Utrymning måste också vara möjlig i mörker, vilket innebär att tillträdesvägarna alltid måste vara fria.

I ett flerfamiljshus är trapphuset den viktigaste utrymningsvägen. Om det finns rök i trapphuset ska du stanna kvar i lägenheten och ringa 112 för att få hjälp.

Använd lägenheternas fönster eller balkonger som utrymningsväg. Räddningstjänsten kommer att hjälpa till med räddningen.

Lämna aldrig ett rökfyllt trapphus.

Självberedskap

Egenberedskap är ett sätt för alla att förbereda sig för olika typer av samhällsstörningar, t.ex. el- och teleavbrott, stormar, pandemier, folkhälsokriser och nödsituationer.

I händelse av en nödsituation underlättas myndigheternas insatser av att resurser mobiliseras till de mest behövande. Det är viktigt att förbereda sig för nödsituationer eftersom samhällstjänsterna kan avbrytas till följd av en incident. Det kan vara omöjligt att få tag på mat, dryck, mediciner eller andra viktiga förnödenheter från butiker eller andra tjänsteleverantörer.

Rekommendationen för krisberedskap för offentliga myndigheter och organisationer är 72 timmar. Det innebär att ett hushåll bör kunna klara sig på egen hand i tre dagar. Via länkarna nedan hittar du en broschyr med titeln "Förberedelser för hemmet" och en 72-timmarswebbplats med beredskapsverktyg för olika typer av nödsituationer.

• Broschyr om beredskap i hemmet
• Webbplatsen 72 timmar

Resurser för hemmet

I ditt hem bör det finnas tillräckligt med mat, dryck, mediciner och andra viktiga förnödenheter för 72 timmar.

Åtminstone följande bör finnas tillgängligt hemma:

• Mat och dryck
• mediciner
• vatten
• Hygienartiklar
• Vatten och sanitetsartiklar
• Batterier
• Radio
• Första hjälpen-kit
• Varma kläder

Skydd inomhus

Skydd inomhus ges när den allmänna farosignalen ges av myndigheterna. När du hör varningssignalen ska du gå inomhus och följa myndigheternas anvisningar.

Civilt skydd

Skydd på plats ges endast på särskild order av en myndighet. Syftet med skyddsrummen är att skydda människor från väpnade angrepp i händelse av krig.

Information om civilskydd:

• Pelsus informationssida om befolkningsskydd
• Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland
• Räddningsverksamhet

Bevarande av

Förvaring av diverse föremål kan medföra risk för att brand uppstår eller sprids, förhindra säker utrymning i en nödsituation och göra det svårare att släcka en brand. Hantera därför alltid brandfarliga material enligt anvisningarna.

Det är strängt förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i enskilda rum.
Utgångar från byggnaden måste alltid hållas tillgängliga och fria från hinder.

• Bostäder och tillhörande balkonger, terrasser eller liknande utrymmen
  • Förvaring av onödiga varor i lägenheterna ska undvikas.
• Utgångar, trapphus, interna korridorer och förrådsgångar
  • Inga varor får förvaras.
• Under eller i närheten av byggnader
  • Inget brandfarligt material eller andra varor får förvaras på husväggar, inte heller soptunnor, kartonghögar och lastpallar.

Observera

Kontakta alltid brandinspektören vid den lokala brandkåren i tveksamma fall.

Skyddande konvoj

Skyddsevakuering innebär att befolkningen förflyttas bort från riskområdet på ett kontrollerat sätt i situationer där det anses innebära mindre risk än att hålla sig inomhus. Sådana situationer är t.ex. en olycka med farliga ämnen som utvecklas snabbt, intensiv fara med brandfarliga gaser, explosionsfara och strålningssituationer.

Skyddsutrymning genomförs alltid på grundval av en särskild order från myndigheterna. Myndigheterna har redan i förväg planerat evakueringen av platsen och har tillhandahållit nödvändig transportutrustning.

Batteridrivna enheter

Allmänna anvisningar för nedladdning

• Lämna inte batteriet utan uppsikt under laddning
• Täck inte över batteriet när det laddas
• Följ tillverkarens anvisningar
• Använd endast den laddare som medföljer enheten
• Ladda inte i utrymningsvägar eller utgångar

Släck inte en aggressiv batteribrand med en brandsläckare eller ett lock. Det enda sättet att stoppa förbränningen är att kyla apparaten kraftigt (doppa den i vatten).

Utsätt inte dig själv för fara

• Undvik att andas in ångorna från batteribranden
• Lämna lokalen snabbt
• Stäng dörrarna när du går för att begränsa spridningen av rök och eld
• Varna andra
• Meddela räddningstjänsten 112
• Vägled räddningstjänsten

Brand på annan plats i byggnaden

Om det brinner i andra delar av byggnaden, t.ex. i bostäderna under dig, ska du följa dessa anvisningar:

• Stäng dörrar och fönster i din lägenhet
• Stäng dörrar och fönster i din lägenhet och håll dig lugn.
  • Lägenhetens brand- och rökmotstånd är EI60.
  • Detta innebär att lägenheten är skyddad i minst 60 minuter.

Nödutrymningsluckor för balkonger

$(parvekkeidenhätäpoistumisluukutkuvaus)

Bruksanvisning för nödutrymningslucka

• Ta bort mattan på balkonggolvet under vilken utrymningsluckan är placerad
• Öppna det övre locket på balkongluckan
• Bryt förseglingen på den röda luckan och vrid handtaget 90 grader moturs. På så sätt öppnas luckan under balkongen.
• Tryck ner den gula brandullen under stegen.
• Kontrollera att ingen befinner sig under stegen. Lyft stegen från dess fäste och låt den falla ner.

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:

• Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
• En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
• För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
• När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
• Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete

• En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
• Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
• Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
• Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
• Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
• Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
• Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
• Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
• Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
• Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
• Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
• Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
• Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
• Rengör ventilationskanalerna och filtren.
• Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
• Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
• Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
• Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
• Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
• I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
• Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
• Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
• Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
• Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
• Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
• Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Skyddsmaterial

Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.

Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.

Bostadshusets skyddsspecifika material.

Namn	Antal
Bår	1
Vattenkonserveringsmedel	Enligt mängden
Järnspett	1
Märkningsskyltserie för skyddsrummet	1
Ficklampa	2
Hinkspruta	1

Skyddsrummets verktyg

Namn	Tilläggsuppgift
Verkstadshammare	2 kg
Spadmejsel	300 mm
Spetsmejsel	300 mm
Bultsax	ca 600 mm
Yxa	ca 400 mm
Fältspade	ca 500 mm hopvikt
Kofot	ca 600 mm
Handsåg	blad 500 mm
Järnsåg	blad 310 mm
Blad till järnsåg	5 st. i reserv
Skiftnyckel	max. öppning 35 mm
Skruvmejsel	spets 8 mm, blad 150 mm
Stjärnskruvmejsel
Snickarhammare	0,5 kg
Spik	2 kg, 75, 100 och 125 mm
Kniv	ca 200 mm
Räddningslina	d=12 mm, 20 m

Material för skyddspersonal i bostadshus

Material för säkerhets- och skyddspersonal	För varje påbörjat antal 100 boende
Skyddsmask och bfs-filter	2
Skyddshjälm	2
Skyddsglasögon	2
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning	1
Första förband	2
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer	1
Jodtabletter	2/boende
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK)	2

Uppgifter för skyddsrummets skötare och dennes medhjälpare

• Ansvarar för skyddsrummets underhåll och att det hålls i det skick som krävs enligt bestämmelserna.
• Utför årligen inspektioner och underhåll av skyddsrummet i enlighet med anvisningarna om användning och underhåll.
• Ansvarar för att skyddsrummet ställs i användbart skick vid begäran och för verksamheten under skyddsperioden.

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:

• Piirrokset