Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Basuppgifter
Fastighetens namn | Siilitie 18 |
---|---|
Fastighetens adress |
Siilitie 18 00800 HELSINGFORS |
Antal lägenheter | 151 |
Antal aktörer | 1 |
Hustyp | Flervåningshus |
Våningstal | 8 |
Fastighetens byggnadsår | 1996 |
Fastighetens ägare |
Kiinteistö Oy Auroranlinna
tfn 0207199670 http://www.auroranlinna.fi |
Disponentbyrå |
Kiinteistö Oy Auroranlinna
tfn 0207199670 http://www.auroranlinna.fi |
Organisation
värd är |
Kiinteistö Oy Auroranlinna tfn 0207199670 |
---|
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Helsingfors .
Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
---|---|
Huvudvattenkran | D-talon kulmassa, käynti ulkoa, lämmönjakohuone |
Värmefördelningsrum | D-talon kulmassa, käynti ulkoa |
Elcentral | D-talon kulma, lämmönjakohuoneen takana, käynti ulkoa. Talokohtaiset alakeskukset. |
Ventilationsmaskin |
Katolla
|
Nödstopp för ventilationen |
Porrashuoneen aula, 1. kerros, katon rajassa |
Fastighetsskötsel | SOL Palvelut jourtelefon 0205700200 |
Försäkringsbolag |
LähiTapiola Keskinäinen Vakuutusyhtiö
tfn 0205222111 http://www.lahitapiola.fi |
Samlingsplats | Siilitie 11 b, K-Marketin edustalla |
Alternativ samlingsplats | Naapurikiinteistöt |
Antal skyddsrum | 3 |
Skyddsrummets placering VSS1 | C-talossa |
Skyddsrummets placering VSS2 | A-talossa |
Skyddsrummets placering VSS3 | B-talossa |
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
---|---|---|---|
Servicebolag | SOL Palvelut | 0205700200 | |
Hisservice | Schindler | 020320500 |
Namn | Telefonnummer | Jourtider | |
---|---|---|---|
Nyckeljour | Auroranlinnan 24 h vikapäivystys | 010 286 6245 | Ständig jour |
Övriga viktiga nummer
Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
---|---|---|
Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Risker
Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.
Riskklasser för fastigheten och personer:
- Olyckor
- Brandfaror
- Vattenskador
- Sjukdomsattacker
- Fara för strålning eller gas
- Stormskador
- Inbrott, vandalism o.d.
Olyckor
Risker
- fall
- halkning
- snubbling
- ras av snö eller is på en människa eller på egendom
- olyckor som drabbar barn på lekplatser
- trafikolycka
- högt fall
- elstöt
- skärsår
- hinder på räddningsvägen
Följder
- egendomsskador
- personskador
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
-
Bolaget har delegerat ansvaret för sandningstjänster, kontroll av behovet att skotta ner snö och is samt snöskottningen till fastighetsskötselbolaget.
- Bolaget övervakar verksamheten och ingriper aktivt vid brister.
- Bolaget kan vid behov ingripa och förbjuda nerskottning av snö på eget initiativ.
- Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
- Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
- I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
- Barnlekplatser kontrolleras och underhålls regelbundet och observerade brister korrigeras utan dröjsmål.
-
Gårdsområdet hålls snyggt och i skick. Växtligheten sköts om regelbundet.
- Löven krattas bort vid behov.
- Buskar klipps och vårdas för att förhindra trafikolyckor.
- Körriktningar och gästparkeringsplatser anges tydligt med skyltar på parkeringsområdet.
- Vinterunderhållet sköts.
- Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
- Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.
Brandfaror
Risker
- kortslutningar
- brand som orsakas av trasig elanordning
- brand orsakad av fett eller annan brand i köket
- vårdslös rökning
- mordbrand
- brand som orsakats av barnlek
- glömda påslagna elapparater
- brandbelastning invid husvägg
- förvaring av lösören i passager
- förvaring av lösören i trappuppgångar
- branddörrar öppna
- inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
- hinder på räddningsvägen
Brandfarliga objekt är bland annat lägenheternas kök, bastu och förråd, allmän bastu, tvättstuga, torkrum, klubbrum, tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.
Följder
- egendomsskador
- rökskador
- personskador
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
- Säker utrymning ska organiseras:
- utgångarna ska vara fria från hinder
- eventuell montering av skyltar för utrymningsvägar
- montering av självlysande våningsnummer i trapphuset
- övervaka att gångvägarna i källare är fria från hinder
- aktivt ingripande vid brister.
- Fastigheten har en utrustning för rökevakuering som inspekteras, underhålls och testas enligt tillverkarens serviceanvisningar.
- Alla boende ska se till att den egna brandvarnaren/brandvarnarna fungerar (en brandvarnare för varje påbörjad 60 kvadratmeter per våning). Dessutom rekommenderas att brandfiltar skaffas till alla kök.
- Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
- Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
- Samla inte på onödig brandbelastning.
- Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
- Brännbara ämnen får inte förvaras i fastighetens källare. Brännbara ämnen ska förvaras på anvisade platser.
- Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
- Det är viktigt att sörja för god belysning och allmän ordning i fastigheten.
- Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
- Dessutom bör man omedelbart ingripa i "nära ögat" -situationer, utreda dessa och vidta nödvändiga åtgärder för eventuella motsvarande situationer.
- Fastighetens räddningsvägar är märkta och de hålls fria.
- De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.
- Rutten till de elektriska huvudcentralerna är märkt med skyltar.
- Ventilation och sotning
- Ventilationskanalerna rengörs i allmänhet vart tionde år
- Den tekniska disponenten ansvarar för att putsning av ventilationskanaler och sotning utförs
- Invånaren ansvarar för anskaffningen av brandvarnare och brandfiltar.
Vattenskador
Risker
- översvämning
- häftigt regn
- vattentätheten av konstruktioner brister
- olycka som beror på bygg- och materialfel
- trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
- vandalism
- rörbrott
Följder
- egendomsskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Placeringen av huvudvattenkranarna har markerats.
- Rutten till huvudkranarna för vattnet är märkt med skyltar.
- VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
- VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
- VVS-inspektioner görs enligt serviceprogrammet.
- Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
- Egna renoveringar och annat ändringsbyggande ska övervakas och upptäcktabrister i byggandet ska påtalas direkt.
- Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
- Tvättmaskinens och diskmaskinens filter och luddfilter ska rengöras en gång i månaden.
- Baksidan av kylskåpet ska dammsugas en gång i månaden eller minst en gång om året. I samband med detta lönar det sig att visuellt kontrollera kylskåpets skick, även i för kompressor och läckageskydd.
- Under alla större hushållsmaskiner (kylskåp, frys, diskmaskin och ibland tvättmaskin) ska det finnas ett läckageskydd som underlättar upptäckten av eventuella vattenskador.
- Höstlöven ska avlägsnas från tak och rännor i slutet av hösten.
- Förebyggande underhåll av maskiner i tvättstugan. Underhållet ska utföras varje år av ett expertföretag.
Sjukdomsattacker
Risker
- hjärtinfarkt
- insulinchock
- hjärninfarkt
- hjärnblödning
- epilepsi
- svimning
- hinder på räddningsvägen
Följder
- personskador
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
- Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
- Det rekommenderas att de personer som behärskar första hjälpen kartläggs
- Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.
Fara för strålning eller gas
Risker
- utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
- kärnvapenexplosion eller explosion av vapen som innehåller kärnämne
- olycka vid transport av farligt ämne
- krig
- olycka i kärnkraftverk
- olycka på kärndrivet fartyg
- olycka på anläggning för behandling av radioaktivt avfall
- radioaktiva ämnen kommer i händerna på ovetande personer
Följder
- strålningssjukdomar
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
- Lagring av hemförråd.
- Ventilationens nödstopp markeras med skyltar.
- Säkerhetsorganisationen ska känna till placeringen av ventilationens nödstopp.
- Upprättande av instruktioner för olyckor med farliga ämnen.
- Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
- Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
- Söka skydd i ett skyddsrum.
- Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.
- Läs verksamhetsinstruktionerna.
Stormskador
Risker
- olika naturfenomen
Följder
- elavbrott
- egendomsskador
- personskador
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Inspektion av tak och rännor av ett sakkunnigt servicebolag och korrigering av brister.
- Kontroll av träd på fastighetens område.
- Borttagning av farliga grenar.
- Allmänt underhåll av gården.
- Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
- När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
- Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
- reservförråd
- lampa och batterier
- stearinljus och elddon
- batteridriven radio
Kriminell verksamhet
Risker
- lägenhetsinbrott
- källarinbrott
- graffiti
- förstörelse av egendom
- det går att ta sig oövervakad in i byggnadens lokaler
Följder
- egendomsskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
- Ordning och renlighet är en del av säkerheten.
- Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
- Låsservice för ytterdörrar och eventuell installation av system som begränsar passage.
- Märkning och fotografering av värdeföremål
- Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
Placering | Släckningsutrustning |
---|---|
C-talon kerhohuone | Brandsläckare |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
Rökevakueringsluckornas placering | Porraskäytävät |
---|---|
Centralens läge | Sisäänkäynneillä 1. krs |
Utlösning av rökevakuering | Sisäänkäynneillä 1. krs |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: Porrashuoneen aula, 1. kerros, katon rajassa
Brandsäkerhet
Räddningsväg
Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.
- Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
- Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
- Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
- I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Placering | Siilitieltä sisäänkäynneille |
---|
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 8 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster eller en balkong i en lägenhet. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)
Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.
En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Hiss
Placering | Porraskäytävissä |
---|---|
Serviceföretag | Schindler |
Ventilationsmaskin
Placering | Katolla |
---|---|
Beskrivning | Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Koneellinen poisto |
Nödstoppets placering | Porrashuoneen aula, 1. kerros, katon rajassa |
Rökplats
Placering | Sisäänkäyntien vieressä |
---|
Avfallshantering
Placering | Jätepisteet parkkipaikan vieressä |
---|
Riktlinjer
På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!
Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.
Säkerheten är allas gemensamma sak!
Larma efter hjälp
I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112
- Ring nödsamtalet själv, om du kan
- Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
- Berätta vad som har hänt
- Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
- Ange exakt adress och kommun
- Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
- Svara på frågorna som ställs till dig
- Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
- Angera enligt givna instruktioner
- Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
- Avsluta samtalet först när du får lov till det
- Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.
Sjukdomsattack eller olycka
- Ta reda på vad som har hänt
-
- Har personen fallit eller svimmat?
- Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
- Kontrollera personens tillstånd
-
- Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
- Kontrollera andningen
-
- Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
- Gör nödanmälan
-
- Ring nummer 112.
- Berätta varifrån du ringer.
- Berätta vad som har hänt.
- Agera enligt anvisningarna.
- Ge första hjälpen vid behov
-
- Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
- En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
- Observera patienten.
-
- Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
- Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
-
- Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.
Brand
- Rädda
-
- Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
- Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
- Varna
-
- Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
- Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
- Slå larm
-
- Ring nödnumret 112 på en säker plats.
- Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
- Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
- Släck
-
- Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
- Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
- Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
- Begränsa
-
- Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
- Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
- Vägled
-
- Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.
- Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!
Vid utrymning är samlingsplatsen: Siilitie 11 b, K-Marketin edustalla
Alternativ samlingsplats: Naapurikiinteistöt
Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad
Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.
- Stanna kvar i lägenheten och håll dig lugn.
-
- Flervåningshus består av brandsektioner, där brandspridningen till andra sektioner förhindras genom konstruktionsåtgärder.
- Att hoppa från hög höjd kan vara ödesdigert, men inte att stanna kvar i bostaden.
- Gå ut på balkongen eller till ett fönster och väck uppmärksamhet
-
- ropa
- blinka med ljusen
- vifta med något synligt
- du kan också ringa nödnumret 112 och ge den exakta adressen på platsen där du befinner dig.
- Förbered dig på att elden sprids.
-
- Tappa vatten i både badkaret och handfatet för säkerhets skull.
- Om det börjar komma in rök i lägenheten genom dörrspringor, postluckan eller ventilationsventiler, vädra med frisk luft och täta läckorna med fuktiga textilier.
- Om bostadens dörr börjar bli het, bör du kyla ner den med vatten.
- Om lågorna slår mot bostadens fönster, flytta lättantändliga föremål bort från fönstrens närhet.
- Följ instruktionerna som myndigheterna ger.
Verksamheten på samlingsplatsen
När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).
Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna
Saker att minnas på samlingsplatsen:
- ta hand om eventuella skadade
- ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
- meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne
Alternativ samlingsplats
Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.
Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer
Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.
Agera i samarbete med andra boende.
- Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
-
- Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
- Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
- Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.
Vattenskada
- Riktlinjer
-
- Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
- Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
-
Anmäl omgående
- till servicemannen: SOL Palvelut, jourtelefon 0205700200
- till disponenten: , tfn 0207199670
- Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
- Huvudvattenkran: D-talon kulmassa, käynti ulkoa, lämmönjakohuone
- Värmefördelningsrum: D-talon kulmassa, käynti ulkoa
- Elcentral: D-talon kulma, lämmönjakohuoneen takana, käynti ulkoa. Talokohtaiset alakeskukset.
- Ifall vatten hotar utanför byggnaden
-
- Utred vad som orsakar vattenhotet.
- Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
- Försök hindra att vattnet når byggnaden
- med säckar
- genom att använda plastövertäckningar
- genom att leda bort vattnet från byggnaden
- Tillkalla mer hjälp vid behov.
Vid hot om våld
I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.
- Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
- Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
- Be om hjälp i mån av möjlighet.
- Fly och hjälp andra att fly platsen
Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.
Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.
- Gör inte motstånd.
- Gör bara det som den hotfulle ber om.
- Försök varna andra i mån av möjlighet.
- Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
- Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.
Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.
Allmän farosignal
Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.
Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.
Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.
- Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
-
- Gå in.
- Stanna inne.
- Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
- Slå på radion och invänta anvisningar.
- Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
- Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.
Gasfara
- Vid gasfara ges allmän farosignal.
-
Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- stanna inomhus
- de övre våningarna ger det bästa skyddet
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- stanna på de övre våningarna tills faran är över
- gå inte ner i källaren.
- Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- Mer information om att skydda sig mot gas
-
- Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
- Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
- Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
Strålrisk
Strålningsläget övervakas kontinuerligt i hela landet med hjälp av mätare. Även de minsta förändringar i läget noteras genast och kommuniceras utan dröjsmål. Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.
Gå inomhus
Att skydda sig inomhus är den primära skyddsåtgärden i en nödsituation med strålrisk.
Stäng dörrar, fönster och ventilationsöppningar tätt för att förhindra radioaktiva ämnen att komma in. Husets innersta delar ger det bästa skyddet.
Jodtabletter
Att ta jodtabletter är den sekundära stödåtgärden, som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.
Ta jodtabletten bara på uppmaning av myndigheterna. Du hör anvisningen i radio och TV. Jodtabletter förhindrar att radioaktiv jod samlas i skölkörteln, men skyddar inte mot annat. I en farosituation ska du inte avlägsna dig från byggnaden för att hämta tabletter. Du kan skaffa jodtabletter i förväg på apoteket. Det bör finnas två jodtabletter per person. I nödsituationer med strålrisk rekommenderar social- och hälsovårdsministeriet att ta jodtabletter för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.
Skydda maten och dricksvattnet
Skydda livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller tättslutande behållare. Kylskåpet, frysen och täta förpackningar är ett bra skydd mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus
Om du måste gå ut, klä dig i täta kläder som täcker huden, såsom regnkläder. När du kommer in ska du klä av dig kläderna i farstun och tvätta dig själv noggrant. Använd andningsskydd eller håll en handduk eller hushållspapper framför munnen för att förhindra radioaktiva partiklar från att komma in i lungorna.
Ytterligare anvisningar
Du får ytterligare anvisningar av din stads räddningsmyndigheter, massmedierna och Rundradions text-tv på sidan 867. Du hittar också information på Strålsäkerhetscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.
Elavbrott
Agerande vid elavbrott:
- Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
- Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
- Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
- Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.
Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:
Kontakta hisservicens feljour:
- Med en mobiltelefon - (Schindler, 020320500)
Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns 3 skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.
Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.
I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.
Det finns 3 skyddsrum i fastigheten.
Placering | Skyddsklass | Utrustningens placering |
---|---|---|
C-talossa | S1 | C-talon tekninen tila |
A-talossa | S1 | C-talon tekninen tila |
B-talossa | S1 | C-talon tekninen tila |
Tre av fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Renovering av skyddsrummet
- Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
-
- En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
- Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
- Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
- Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
- Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
- Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
- Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
- Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
- Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
- Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
- Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
- Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
- Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
- Rengör ventilationskanalerna och filtren.
- Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
- Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
- Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
- Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
- Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
- I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
- Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
- Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
- Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
- Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
- Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
- Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.
Utrymning
Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.
Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.
Förvaring i fastigheten
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.
Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.
- Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen
-
- Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
- sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
- högst 25 kilogram flygas
- fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
- Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
- Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.
- Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
- Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, passager i källare och i lager
-
- Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
- Inventarieförråd
-
- Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
- Flytgas får inte förvaras i inventarieförråden.
- Bensin, gasflaskor eller övriga brandfarliga vätskor får inte förvaras i dessa utrymmen.
- Fyrverkeripjäser får inte förvaras i bostädernas förvaringsutrymmen, i inventarieförråden eller i gemensamt använda utrymmen.
- Carport
-
- I en carport får förvaras bil och bildäck, moped, utombordsmotor, reservdelar och verktyg för service av bilen samt utrustning för fritid och idrott.
- Bränslet inne i ett fordon som förvaras i en carport räknas inte med i mängderna som kan förvaras
- I en carport är det tillåtet att förvara högst 60 liter antändliga eller lättantändliga och mycket lättantändliga vätskor, och högst 200 liter flambara vätskor vars flampunkt överskrider 55 °C
- Maximal mängd i gemensamma garage och carport avser hela garaget eller carporten, inte för t.ex. respektive boende
- I en carport får förvaras högst 25 kg flytgas i en separat behållare
- Under eller invid byggnader
-
- Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
- Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden
- Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus
-
-
Kan förvaras:
- sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
- högst 50 kilogram flytgas
-
Kan förvaras:
- OBS!
-
- I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:
Skyldigheter för innehavare av affärslokal
Lokalens förvaltare eller verksamhetsutövaren ska i mån av möjlighet kontrollera att man på arbetsplatsen följer lagar och bestämmelser om förebyggande av eldsvådor och andra olyckor och om säkrande av den personliga säkerheten. Det rekommenderas att man utser en person som ansvarar för säkerheten och tillser frågor gällande detta och samarbetar med de personer som bär ansvaret i fastigheten.
Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren ska se till att byggnaden, konstruktionen och den omgivande miljön hålls i ett sådant skick, att
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal
- personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller annan plötslig fara kan ta sig ut ur byggnaden eller de kan räddas på annat sätt
- räddningsaktioner är möjliga om det inträffar en eldsvåda eller annan olycka.
Lätt antändligt material eller andra sådana föremål får inte förvaras på vindar eller i källare, längs passager eller utrymningsvägar, under byggnaden eller direkt invid den.
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släckningsredskap
- anordningar som indikerar brand-, larm- och andra olycksfaror
- utrymningsvägarnas skyltning och belysning.
Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren har ansvaret för att anordningarna fungerar och ska anmäla brister till ansvarspersonen.
Lokalens flrvaktare och verksamhetsutövaren ska för egen del
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och omgivningen i farosituationer
- ha beredskap för släckning av bränder och för andra sådana räddningsåtgärder som de förmår vidta på eget initiativ
- vidta åtgärder för att trygga utrymning i fall av eldsvådor och andra farosituationer samt för att underlätta räddningsaktioner;
Bruksanvisningar för brandsläckare
Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Sladdar för uppvärming av bilar
Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.
Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.
Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.
Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.
Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.
Hemförråd
Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.
Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.
Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.
I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.