Basuppgifter

Organisation

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Norra Savolax.

Fastighetens viktiga nummer

Övriga viktiga nummer

Olyckor

Risker

• fall
• halkning
• snubbling
• ras av snö eller is på en människa eller på egendom
• olyckor som drabbar barn på lekplatser
• trafikolycka
• elstöt
• första hjälpen-redskap saknas

Följder

• egendomsskador
• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Bolaget har delegerat ansvaret för sandningstjänster, kontroll av behovet att skotta ner snö och is samt snöskottningen till fastighetsskötselbolaget.
  • Bolaget övervakar verksamheten och ingriper aktivt vid brister.
  • Bolaget kan vid behov ingripa och förbjuda nerskottning av snö på eget initiativ.
• Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
  • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
  • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
• Barnlekplatser kontrolleras och underhålls regelbundet och observerade brister korrigeras utan dröjsmål.
• Gårdsområdet hålls snyggt och i skick. Växtligheten sköts om regelbundet.
  • Löven krattas bort vid behov.
  • Buskar klipps och vårdas för att förhindra trafikolyckor.
  • Körriktningar och gästparkeringsplatser anges tydligt med skyltar på parkeringsområdet.
  • Vinterunderhållet sköts.
• Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
• Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

• kortslutningar
• brand som orsakas av trasig elanordning
• brand orsakad av fett eller annan brand i köket
• vårdslös rökning
• mordbrand
• brand som orsakats av barnlek
• farliga ämnen
• glömda påslagna elapparater
• olåst avfallsskjul
• förvaring av lösören i passager
• branddörrar öppna
• inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
• fyrverkeripjäser
• obevakad förbränning av ljus

Brandfarliga objekt är bland annat lägenheternas kök, bastu och förråd, tvättstuga, torkrum, tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

• egendomsskador
• rökskador
• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
• Säker utrymning ska organiseras:
  • utgångarna ska vara fria från hinder
  • eventuell montering av skyltar för utrymningsvägar
  • aktivt ingripande vid brister.
• Alla boende ska se till att den egna brandvarnaren/brandvarnarna fungerar (en brandvarnare för varje påbörjad 60 kvadratmeter per våning). Dessutom rekommenderas att brandfiltar skaffas till alla kök.
• Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
• Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
• Samla inte på onödig brandbelastning.
• Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
• Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
• Det är viktigt att sörja för god belysning och allmän ordning i fastigheten.
  • Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
• Dessutom bör man omedelbart ingripa i "nära ögat" -situationer, utreda dessa och vidta nödvändiga åtgärder för eventuella motsvarande situationer.
• De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.
• Ventilation och sotning
• Ventilationskanalerna rengörs i allmänhet vart tionde år
• Den tekniska disponenten ansvarar för att putsning av ventilationskanaler och sotning utförs
• Invånaren ansvarar för anskaffningen av brandvarnare och brandfiltar.

Vattenskador

Risker

• översvämning
• häftigt regn
• vattentätheten av konstruktioner brister
• olycka som beror på bygg- och materialfel
• trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
• vandalism
• rörbrott

Följder

• egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Placeringen av huvudvattenkranarna har markerats.
• VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
  • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
  • VVS-inspektioner görs enligt serviceprogrammet.
• Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
• Egna renoveringar och annat ändringsbyggande ska övervakas och upptäcktabrister i byggandet ska påtalas direkt.
• Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
  • Tvättmaskinens och diskmaskinens filter och luddfilter ska rengöras en gång i månaden.
  • Baksidan av kylskåpet ska dammsugas en gång i månaden eller minst en gång om året. I samband med detta lönar det sig att visuellt kontrollera kylskåpets skick, även i för kompressor och läckageskydd.
  • Under alla större hushållsmaskiner (kylskåp, frys, diskmaskin och ibland tvättmaskin) ska det finnas ett läckageskydd som underlättar upptäckten av eventuella vattenskador.
• Höstlöven ska avlägsnas från tak och rännor i slutet av hösten.
• Förebyggande underhåll av maskiner i tvättstugan. Underhållet ska utföras varje år av ett expertföretag.

Sjukdomsattacker

Risker

• hjärtinfarkt
• insulinchock
• hjärninfarkt
• hjärnblödning
• epilepsi
• svimning

Följder

• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
• Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
• Det rekommenderas att de personer som behärskar första hjälpen kartläggs
• Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

• utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
• kärnvapenexplosion eller explosion av vapen som innehåller kärnämne
• olycka vid transport av farligt ämne
• krig
• olycka i kärnkraftverk
• olycka på kärndrivet fartyg
• olycka på anläggning för behandling av radioaktivt avfall
• radioaktiva ämnen kommer i händerna på ovetande personer

Följder

• strålningssjukdomar
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
• Lagring av hemförråd.
• Ventilationens nödstopp markeras med skyltar.
• Säkerhetsorganisationen ska känna till placeringen av ventilationens nödstopp.
• Upprättande av instruktioner för olyckor med farliga ämnen.
• Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
• Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
• Det har utsetts en skötare för skyddsrummet som har utbildats för uppdraget.
• Söka skydd i ett skyddsrum.
• Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.
• Läs verksamhetsinstruktionerna.

Stormskador

Risker

• olika naturfenomen

Följder

• elavbrott
• egendomsskador
• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Inspektion av tak och rännor av ett sakkunnigt servicebolag och korrigering av brister.
• Kontroll av träd på fastighetens område.
• Borttagning av farliga grenar.
• Allmänt underhåll av gården.
• Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
• När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
• Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
  • reservförråd
  • lampa och batterier
  • stearinljus och elddon
  • batteridriven radio

Kriminell verksamhet

Risker

• lägenhetsinbrott
• graffiti
• förstörelse av egendom
• det är möjligt att klättra upp på byggnadens tak

Följder

• egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
  • Ordning och renlighet är en del av säkerheten.
• Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
• Låsservice för ytterdörrar och eventuell installation av system som begränsar passage.
• Märkning och fotografering av värdeföremål
• Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.

Säkerhetsanordningar

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Jokaisen huoneiston sähkötaulun ilmanvaihdon sulakkeesta.

Brandsäkerhet

Räddningsstegar

Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 1 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

Ventilationsmaskin

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan

Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.

Berätta vad som har hänt

Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.

Ange exakt adress och kommun

Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.

Svara på frågorna som ställs till dig

Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.

Angera enligt givna instruktioner

Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.

Avsluta samtalet först när du får lov till det

Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt

• Har personen fallit eller svimmat?
• Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?

Kontrollera personens tillstånd

• Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?

Kontrollera andningen

• Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.

Gör nödanmälan

• Ring nummer 112.
• Berätta varifrån du ringer.
• Berätta vad som har hänt.
• Agera enligt anvisningarna.

Ge första hjälpen vid behov

• Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.

En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.

Observera patienten.

• Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.

Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten

• Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda

• Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
• Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.

Varna

• Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
• Hänvisa människorna till samlingsplatsen.

Slå larm

• Ring nödnumret 112 på en säker plats.
• Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
• Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.

Släck

• Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
• Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
• Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.

Begränsa

• Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
• Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.

Vägled

• Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Kiinteistön piha-alue

Alternativ samlingsplats: Naapurikiinteistö

Verksamheten på samlingsplatsen

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

• ta hand om eventuella skadade
• ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
• meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig

• Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
• Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
• Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer

• Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
• Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
• Anmäl omgående
  • till servicemannen: Wartalo Kodit Oy, jourtelefon 0400284511
• Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
• Huvudvattenkran: A- talo Lj- huoneessa
• Värmefördelningsrum: A- talo pääty/ ulkokäynnin luona
• Elcentral: A- talon pääty/ulkokäynnin luona

Ifall vatten hotar utanför byggnaden

• Utred vad som orsakar vattenhotet.
• Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
• Försök hindra att vattnet når byggnaden
  • med säckar
  • genom att använda plastövertäckningar
  • genom att leda bort vattnet från byggnaden
• Tillkalla mer hjälp vid behov.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

• Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
• Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
• Be om hjälp i mån av möjlighet.
• Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

• Gör inte motstånd.
• Gör bara det som den hotfulle ber om.
• Försök varna andra i mån av möjlighet.
• Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
• Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen

• Gå in.
• Stanna inne.
• Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
• Slå på radion och invänta anvisningar.
• Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
• Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

• Om du är inomhus och känner gaslukt:
  • stanna inomhus
  • de övre våningarna ger det bästa skyddet
  • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • stanna på de övre våningarna tills faran är över.
• Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
  • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
  • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
  • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det

Mer information om att skydda sig mot gas

• Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
• Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
• Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

• Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
• Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
• Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
• Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete

• En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
• Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
• Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
• Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
• Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
• Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
• Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
• Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
• Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
• Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
• Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
• Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
• Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
• Rengör ventilationskanalerna och filtren.
• Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
• Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
• Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
• Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
• Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
• I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
• Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
• Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
• Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
• Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
• Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
• Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.