Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Byggnaden består av två byggnadsdelar, en gammal och en ny (8 + 13 utrymmen)

Basuppgifter

Fastighetens namn Fab Österbottens Hus
Fastighetens adress Sandögatan 6
65100 VASA
Antal byggnader 1
Antal aktörer 1
Våningar 2 - 3
Brandklass P1

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Österbotten. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 5 minuter.

Fastighetsskötsel Are Oy
tfn 050 5211202
jourtelefon 020 5305700
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter Verifi
tfn 020 7616300
jour tfn 020 7616351
Fastighetens försäkringsbolag Fennia
tfn 010 5031
http://www.fennia.fi
Samlingsplats Parkeringsområdet intill
Alternativ samlingsplats Grannfastighet
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 Inventarieförrådet på källarplanet
Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran I korridoren på källarplanet
Värmefördelningsrum I korridoren på källarplanet
Elcentral I korridoren på källarplanet
Ventilationsmaskin Översta våningen, rum 320
Nödstopp för ventilationen

I samband med ingången
Sähköpääkeskus
Sähköpääkeskus
Lämmönjakohuone
Lämmönjakohuone
Veden pääsulku
Veden pääsulku

Lokaler i fastigheten

Affärslokaler
Placering Namn
1-3 vån. (gamla delen) Österbottens förbund

Organisation

Fastighetsförvaltare Harry Schaumans Stiftelse/ Jan-Erik Hinds
tfn 050 5575214
jan-erik.hinds@hss.fi
Styrelsens ordförande Tom Westermark
tfn 050 3112110
tom.westermark@hss.fi

Aktörernas säkerhetspersonal

Företag Person Kontaktuppgifter
Österbottens förbund Kaj Suomela
Kontakt 		tfn 050 3128650

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Are Oy 050 5211202 020 5305700
Hisservice Schindler 020 320500
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter Verifi 020 7616300 020 7616351

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Risker

Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.

Riskklasser för fastigheten och personer:

  • Olyckor
  • Brandfaror
  • Vattenskador
  • Sjukdomsattacker
  • Fara för strålning eller gas
  • Stormskador
  • Inbrott, vandalism o.d.

Olyckor

Risker

  • fall
  • halkning
  • snubbling
  • ras av snö eller is på en människa
  • trafikolycka
  • drunkning
  • hinder på räddningsvägen

Följder

  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
    • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
    • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
  • Gårdsområdet hålls snyggt och i skick.
    • Vinterunderhållet sköts.
  • Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
  • Företagens säkerhetsansvariga har utsetts.
  • De säkerhetsansvariga ser till säkerhetsfrågorna på sin verksamhetsplats.
  • Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

  • Mänsklig verksamhet
    • vårdslös rökning
    • förvaring av lösören i passager
    • glömda påslagna elapparater
  • Elapparater
    • kortslutningar
    • trasiga elanordningar
  • Mordbrand
  • Säkerhetsarrangemang
    • inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
    • underhållet av brandposterna är eftersatt
    • bristande underhåll i centralen för larmsljus
    • hinder på räddningsvägen
  • Övriga

Brandfarliga objekt är bland annat tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

  • egendomsskador
  • rökskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Mänsklig verksamhet
    • Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
    • Säker utrymning ska organiseras:
      • Personalen håller utrymningsvägarna öppna.
      • aktivt ingripande vid brister.
    • Företagens säkerhetsansvariga har utsetts.
    • Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
  • Elapparater
    • Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
    • De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.
  • Mordbrand
    • Samla inte på onödig brandbelastning.
  • Säkerhetsarrangemang
    • Fastigheten har en utrustning för rökevakuering som inspekteras, underhålls och testas enligt tillverkarens serviceanvisningar.
    • Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
    • Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
    • Utrymningsvägarna är märkta med skyltar.
  • Övriga
    • Brännbara ämnen får inte förvaras i fastighetens källare. Brännbara ämnen ska förvaras på anvisade platser.
    • Ventilation och sotning
      • Ventilationskanalerna rengörs i allmänhet vart tionde år

Vattenskador

Risker

  • Miljö
    • översvämning
    • häftigt regn
  • Konstruktioner
    • vattentätheten av konstruktioner brister
    • olycka som beror på bygg- och materialfel
    • rörbrott
  • Anordningar
    • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Konstruktioner
    • VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
      • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
    • Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
    • Löv och skräp ska avlägsnas från tak och rännor.
  • Anordningar
    • Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
      • Filter och luddfilter i tvättmaskiner och diskmaskiner ska rengöras regelbundet.
      • Dammsug bakom kylskåpet en gång om året. I samband med detta, syna även i vilket skick kylskåpets kompressor och avrinningskärl är.

Sjukdomsattacker

Risker

  • hjärtinfarkt
  • insulinchock
  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • epilepsi
  • svimning
  • hinder på räddningsvägen

Följder

  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
    • Fastighetens räddningsvägar är märkta och de hålls fria.
  • Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
  • Vägledningen för ambulanser är ordnad och personalen har fått anvisningar om detta.
  • Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

  • utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
  • olycka vid transport av farligt ämne
  • olycka i kärnkraftverk

Följder

  • strålningssjukdomar
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
  • Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
  • Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
  • Ventilationens nödstopp är märkt och personalen vet var det finns.
  • Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.

Stormskador

Risker

  • olika naturfenomen

Följder

  • elavbrott
  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Man ser till att byggnaden och utomhusomådena är i skick.
  • Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
  • När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
  • Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
    • lampa och batterier

Kriminell verksamhet

Risker

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Inbrott
    • Märkning och fotografering av värdeföremål
  • Vandalism
    • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
    • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
  • Personalen är förpliktad att anmäla om missförhållanden.

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning
I korridorerna. Brandpost
I korridorerna Brandsläckare
Alkusammutin
Alkusammutin
Paloposti
Paloposti
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)
Brandposterna ska inspekteras:
  • Brandposterna ska inspekteras årligen. Brandpostens slangar ska trycktestas vart femte år.

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering Rökevakueringslucka i ett fönster på övre våningen
Utlösning av rökevakuering I samband med ingången
Savunpoisto
Savunpoisto

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus
Placering Elcentral
Centralens läge I källarkorridoren på källarplanet, elcentralen
Täckning Hela byggnaden
Turvavalokeskus
Turvavalokeskus

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: I samband med ingången

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

  • Ambulansen vägleds: Från Skolhusgatan på husets innergård.

Brandsäkerhet

Brandsektionering

Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.

En byggnads olika våningar, källarvåningar och vinden är oftast ordnade i skilda brandsektioner.

Utrymmen som skiljer sig avsevärt från varandra vad gäller användningssättoch brandbelastning har delats upp i separata brandsektioner, då det ansetts nödvändigt för att skydda personer eller egendom. (sektionering baserad på användningssätt)

Byggnadernas brandsektioneringar:
Byggnad Typ Beskrivning
Fab Österbottens Hus Våningssektionering, Sektionering enligt användningssätt Rakennuksen paloluokka on P1. Osastoivat rakenteet yleensä EI60.

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

  • Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
  • Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
  • Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
  • I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Räddningsväg
Placering Från Skolhusgatan till innergården

Räddningsstegar

Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Fastigheten har utrymningsarrangemang av följande typ:

Byggnad Utrymningsarrangemang
Fab Österbottens Hus Poistuminen tapahtuu lähintä turvallista reittiä pitkin ulos kokoontumispaikalle.
Samlingsplats: Parkeringsområdet intill

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.

För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Säkerhetsorganisation

Aktörernas säkerhetspersonal

Företag Person Kontaktuppgifter
Österbottens förbund Kaj Suomela
Kontakt 		tfn 050 3128650

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

Från Skolhusgatan till husets innergård

Sairauskohtaus tai tapaturma

Selvitä ja tarkista

  • Mitä on tapahtunut?
  • Tarkista henkilön tila (herääkö, hengittääkö).

Tee hätäilmoitus

  • Soita numeroon 112.
  • Kerro, mistä soitat. Sandögatan 6, VASA
  • Kerro, mitä on tapahtunut.
  • Toimi ohjeiden mukaisesti.
  • Ilmoita potilaan tilassa tapahtuneista muutoksista hätäkeskukseen.

Anna tarvittaessa ensiapua

  • Tajuton, mutta hengittävä potilas käännetään kylkiasentoon.
  • Jos henkilö ei hengitä, aloita ensiapu osaamisesi ehdoin.

Tulipalo

Pelasta ja varoita

  • Pelasta välittömässä vaarassa olevat ja varoita muita.
  • Ohjatkaa ihmiset kokoontumispaikalle.

Hälytä

  • Hälytä palokunta paikalle soittamalla turvallisesta paikasta numeroon 112.
  • Kerro mistä soitat ja missä palaa (osoite ja kerros) ja onko ihmisiä vaarassa.
  • Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.

Sammuta ja rajoita

  • Yritä alkusammutusta, vältä savua. Älä vaaranna itseäsi.
  • Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla palotilaan johtavat ovet ja ikkunat.

Opasta

  • Opasta pelastushenkilöstö paikalle.
  • Hätätilanteessa pelastuslaitosta ohjataan seuraavasti: Från Skolhusgatan till husets innergård

Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Parkeringsområdet intill

Varakokoontumispaikka: Grannfastighet

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i brandsektionen där du befinner dig.
  • Det är tryggt att vistas bakom en branddörr. Branddörrar tål en eldsvåda i minst en halvtimme.
  • Följderna är ödesdigra om man hoppar från en hög plats, men inte om man stannar kvar på en rökfri plats.
Gå till ett fönster och väck uppmärksamhet. Om det inte lyckas, ring nummer 112.
Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Parkeringsområdet intill
Kokoontumispaikka
Kokoontumispaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.

Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Grannfastighet

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Are Oy, tfn 050 5211202, jourtelefon 020 5305700
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: I korridoren på källarplanet
  • Värmefördelningsrum: I korridoren på källarplanet
  • Elcentral: I korridoren på källarplanet
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Vid hot om våld

I en obeväpnad, hotfull situation, agera på följande sätt:

  • Bete dig lugnt och försök att lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till den hotfulla personen eller blir inträngd i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg.
  • I mån av möjlighet, be om hjälp.
  • Fly och hjälp andra att fly från platsen.

Ta hand om din egen säkerhet. Försök att få den hotfulla personen till en plats där han eller hon inte kan skada andra. Efter att situationen är över, anmäl vid behov händelsen till polisen.

Om den hotfulla personen har ett vapen, agera på följande sätt:

  • Gör inte motstånd.
  • Gör endast det som den hotfulla personen beordrar.
  • Försök i mån av möjlighet att varna andra.
  • Efter att situationen är över, ring 112. Lyssna på instruktionerna och agera enligt dem.

Varje hot och iakttagelse av en potentiellt hotfull situation ska tas seriöst och omedelbart anmälas till polisen.

Bombhot

Bombhot är ofta falska och görs ofta av psykiskt störda människor, men de ska trots det alltid tas på allvar, och varje hot ska anmälas till polisen. Det viktiga i situationen är att man förblir lugn och behärskad.

  • Då hotet kommer via telefon
  • Bibehåll lugnet. Förläng samtalet.
  • Gör anteckningar. Skriv upp hotet ord för ord.
  • Ställ frågor.
  • Var är bomben?
  • Hur ser bomben ut?
  • När kommer bomben att explodera?
  • Varför?
  • Fäst uppmärksamhet vid uppringarens tonfall och sätt att prata.
  • Går det att urskilja accenter eller andra speciella drag i personens tal?
  • Är han eller hon upphetsad?
  • Läser han eller hon meddelandet från ett papper?

Efter samtalet, ring 112. Agera enligt de instruktioner som myndigheterna ger.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.
Gå tillväga på följande sätt
  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
  • Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
  • Stanna på de övre våningarna tills faran är över.
  • Gå inte ner i källaren.

Strålrisk

Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.

Gå inomhus.

  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och ventilationsanordningar.
  • Bästa skyddet finns i mitten av huset och i källaren. Ta jodtabletter först efter uppmaning från myndigheterna (det ska finnas 2 jodtabletter per person).

Undvik att röra dig utomhus

Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner fås av räddningsmyndigheterna i din stad, media samt på sidan 867 i Yles text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats www.stuk.fi och räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Vid elavbrott förblir nödbelysningen tänd.

Hissarna kan inte användas under elavbott.

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

  • Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
  • Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 050 5211202).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

  • Använd en ficklampa
  • Handled vid behov även andra

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

  • Med en mobiltelefon - (Schindler, 020 320500)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Utrustningens placering
Inventarieförrådet på källarplanet S1 Skyddsrummet, maskinburen

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, passager i källare och i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Källarutrymmen
  • Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
  • Förvaring av brännbara vätskor (t.ex. flytgas och bensin) är förbjuden.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Följande bilagor finns dessutom tillgängliga i Pelsu Räddningsplan:

Skyldigheter för innehavare av affärslokal

Lokalens förvaltare eller verksamhetsutövaren ska i mån av möjlighet kontrollera att man på arbetsplatsen följer lagar och bestämmelser om förebyggande av eldsvådor och andra olyckor och om säkrande av den personliga säkerheten. Det rekommenderas att man utser en person som ansvarar för säkerheten och tillser frågor gällande detta och samarbetar med de personer som bär ansvaret i fastigheten.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren ska se till att byggnaden, konstruktionen och den omgivande miljön hålls i ett sådant skick, att

  • risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal
  • personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller annan plötslig fara kan ta sig ut ur byggnaden eller de kan räddas på annat sätt
  • räddningsaktioner är möjliga om det inträffar en eldsvåda eller annan olycka.

Lätt antändligt material eller andra sådana föremål får inte förvaras på vindar eller i källare, längs passager eller utrymningsvägar, under byggnaden eller direkt invid den.

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  • släckningsredskap
  • anordningar som indikerar brand-, larm- och andra olycksfaror
  • utrymningsvägarnas skyltning och belysning.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren har ansvaret för att anordningarna fungerar och ska anmäla brister till ansvarspersonen.

Lokalens flrvaktare och verksamhetsutövaren ska för egen del

  • förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  • vara beredd på att skydda personer, egendom och omgivningen i farosituationer
  • ha beredskap för släckning av bränder och för andra sådana räddningsåtgärder som de förmår vidta på eget initiativ
  • vidta åtgärder för att trygga utrymning i fall av eldsvådor och andra farosituationer samt för att underlätta räddningsaktioner;

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandpost

  • Öppna brandpostskåpet. Slå vid behov sönder låsskyddet av plast genom att till exempel slå till det med armbågen.
  • Öppna ventilen och dra ut så mycket slang som du behöver.
  • Öppna munstycket i slangens ände och börja släckningen från ett tryggt avstånd.
  • Rikta vattenstrålen mot roten av elden och fortsätt med att släcka tills branden har slocknat.
  • Kontrollera att branden har slocknat. Släck eventuellt ännu pyrande platser genom kvävning eller nedblötning.

Utsätt inte dig själv för fara. Undvik att andas in rök. Ifall släckningen av branden misslyckas, förflytta dig i säkerhet. Stäng dörren till utrymmet för att begränsa branden.

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.
Bekräfta att du läst planen