Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

  1. bedöma faror och risker ur slutsatserna;
  2. säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
  3. information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
  4. eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

  1. risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
  2. personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
  3. räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
  4. räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  1. släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
  2. anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
  3. brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
  4. skyltning och belysning av utrymningsvägar;
  5. utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

  1. förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  2. vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
  3. vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
  4. vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

Basuppgifter

Fastighetens namn As Oy Otsonkallio
Fastighetens adress Otsonkallio 3
02110 ESBO
Antal lägenheter 151
Hustyp Flervåningshus
Våningstal 4
Fastighetens byggnadsår 1955
Disponentbyrå Tapiolan Lämpö Oy

Organisation

Värd är Helge Fallström

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland .

Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Lämmönjakohuoneissa (O-portaan kellari, G-porras, talon pääty)
Värmefördelningsrum O-portaan kellari.
G-porras (talon pääty).
Elcentral F-N-P-R- ja S-portaat
Fastighetsskötsel Tapiolan Lämpö Oy
jourtelefon 0207505300
Försäkringsbolag Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03030303
https://www.op.fi
Samlingsplats Leikkipaikka.
Otsonkallion autotallirakennus.
Alternativ samlingsplats Naapuritalot
Lämmönjakohuone (G-porras)
Lämmönjakohuone (G-porras)
Sähkökeskus
Sähkökeskus
Vesisulku (G-porras)
Vesisulku (G-porras)

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Tapiolan Lämpö Oy 0207505300

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Risker

Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.

Riskklasser för fastigheten och personer:

  • Olyckor
  • Brandfaror
  • Vattenskador
  • Sjukdomsattacker
  • Fara för strålning eller gas
  • Stormskador
  • Inbrott, vandalism o.d.

Olyckor

Risker

  • fall
  • halkning
  • snubbling
  • ras av snö eller is på en människa eller på egendom
  • olyckor som drabbar barn på lekplatser
  • trafikolycka
  • högt fall
  • hinder på räddningsvägen

Följder

  • egendomsskador
  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Styrelsen har delegerat ansvaret för sandningstjänster, kontrollen av behovet att skotta ner snö och is samt snöskottningen till att skötas av fastighetsskötselbolaget.
    • Styrelsen övervakar verksamheten och ingriper aktivt i brister.
    • Styrelsen kan vid behov förbjuda nerskottning av snö på eget initiativ och ingripa i detta.
  • Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
    • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
    • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
  • Barnlekplatser kontrolleras och underhålls regelbundet och observerade brister korrigeras utan dröjsmål.
  • Gårdsområdet hålls snyggt och i skick. Växtligheten sköts om regelbundet.
    • Löven krattas bort vid behov.
    • Buskar klipps och vårdas för att förhindra trafikolyckor.
    • Körriktningar och gästparkeringsplatser anges tydligt med skyltar på parkeringsområdet.
    • Vinterunderhållet sköts.
  • Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
  • Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

  • kortslutningar
  • brand som orsakas av trasig elanordning
  • brand orsakad av fett eller annan brand i köket
  • vårdslös rökning
  • mordbrand
  • brand som orsakats av barnlek
  • glömda påslagna elapparater
  • olåst avfallsskjul
  • förvaring av lösören i passager
  • förvaring av lösören i trappuppgångar
  • branddörrar öppna
  • inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
  • obevakad förbränning av ljus
  • hinder på räddningsvägen

Brandfarliga objekt är bland annat lägenheternas kök, bastu och förråd, allmän bastu, tvättstuga, torkrum, klubbrum, tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

  • egendomsskador
  • rökskador
  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
  • Säker utrymning ska organiseras:
    • utgångarna ska vara fria från hinder
    • eventuell montering av skyltar för utrymningsvägar
    • montering av självlysande våningsnummer i trapphuset
    • övervaka att gångvägarna i källare är fria från hinder
    • aktivt ingripande vid brister.
  • Brandsektioneringen inspekteras av ett sakkunnigt servicebolag och brister rättas till.
  • Fastigheten har en utrustning för rökevakuering som inspekteras, underhålls och testas enligt tillverkarens serviceanvisningar.
  • Alla boende ska se till att den egna brandvarnaren/brandvarnarna fungerar (en brandvarnare för varje påbörjad 60 kvadratmeter per våning). Dessutom rekommenderas att brandfiltar skaffas till alla kök.
  • Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
  • Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
  • Det ordnas övningar i brandsläckning.
  • Samla inte på onödig brandbelastning.
  • Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
  • Brännbara ämnen får inte förvaras i fastighetens källare. Brännbara ämnen ska förvaras på anvisade platser.
  • Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
  • Det är viktigt att sörja för god belysning och allmän ordning i fastigheten.
    • Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
  • Dessutom bör man omedelbart ingripa i "nära ögat" -situationer, utreda dessa och vidta nödvändiga åtgärder för eventuella motsvarande situationer.
  • Fastighetens räddningsvägar är märkta och de hålls fria.
  • De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.

Vattenskador

Risker

  • översvämning
  • häftigt regn
  • vattentätheten av konstruktioner brister
  • olycka som beror på bygg- och materialfel
  • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
  • vandalism
  • rörbrott

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Placeringen av huvudvattenkranarna har markerats.
  • VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
    • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
    • VVS-inspektioner görs enligt serviceprogrammet.
  • Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
  • Egna renoveringar och annat ändringsbyggande ska övervakas och upptäcktabrister i byggandet ska påtalas direkt.
  • Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
    • Tvättmaskinens och diskmaskinens filter och luddfilter ska rengöras en gång i månaden.
    • Baksidan av kylskåpet ska dammsugas en gång i månaden eller minst en gång om året. I samband med detta lönar det sig att visuellt kontrollera kylskåpets skick, även i för kompressor och läckageskydd.
    • Under alla större hushållsmaskiner (kylskåp, frys, diskmaskin och ibland tvättmaskin) ska det finnas ett läckageskydd som underlättar upptäckten av eventuella vattenskador.
  • Höstlöven ska avlägsnas från tak och rännor i slutet av hösten.
  • Förebyggande underhåll av maskiner i tvättstugan. Underhållet ska utföras varje år av ett expertföretag.

Sjukdomsattacker

Risker

  • hjärtinfarkt
  • insulinchock
  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • epilepsi
  • svimning
  • hinder på räddningsvägen

Följder

  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
  • Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
  • Det rekommenderas att de personer som behärskar första hjälpen kartläggs
  • Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

  • utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
  • kärnvapenexplosion eller explosion av vapen som innehåller kärnämne
  • olycka vid transport av farligt ämne
  • krig
  • olycka i kärnkraftverk
  • olycka på kärndrivet fartyg
  • olycka på anläggning för behandling av radioaktivt avfall
  • radioaktiva ämnen kommer i händerna på ovetande personer

Följder

  • strålningssjukdomar
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
  • Lagring av hemförråd.
  • Upprättande av instruktioner för olyckor med farliga ämnen.
  • Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.
  • Läs verksamhetsinstruktionerna.

Stormskador

Risker

  • olika naturfenomen

Följder

  • elavbrott
  • egendomsskador
  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Inspektion av tak och rännor av ett sakkunnigt servicebolag och korrigering av brister.
  • Kontroll av träd på fastighetens område.
  • Borttagning av farliga grenar.
  • Allmänt underhåll av gården.
  • Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
  • När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
  • Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
    • reservförråd
    • lampa och batterier
    • stearinljus och elddon
    • batteridriven radio

Kriminell verksamhet

Risker

  • lägenhetsinbrott
  • källarinbrott
  • graffiti
  • förstörelse av egendom
  • det är möjligt att klättra upp på byggnadens tak
  • det går att ta sig oövervakad in i byggnadens lokaler

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
    • Ordning och renlighet är en del av säkerheten.
  • Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
  • Låsservice för ytterdörrar och eventuell installation av system som begränsar passage.
  • Centraliserad anskaffning av säkerhetslås, gångjärnstappar, dörrögon och säkerhetskedjor.
  • Märkning och fotografering av värdeföremål
  • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning Beskrivning
P-talon kerhotilat (kerhohuoneen keittiö ja askarteluhuone) Brandfilt 2 kpl peitteitä
P-talon kerhotilat (käytävä ja askarteluhuone) Brandsläckare 2 kpl jauhesammuttimia
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Rökevakueringsluckornas placering Kellaritilat
Beskrivning Kellaritiloista savunpoisto avaamalla pihalle antavat ikkunat.
Utlösning av rökevakuering Ikkunat avaamalla/rikkomalla.
Savunpoistoikkuna pihalta.
Savunpoistoikkuna pihalta.
Savunpoiston opastus kellareissa.
Savunpoiston opastus kellareissa.

Brandsäkerhet

Räddningsväg

Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.

  • Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
  • Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
  • Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
  • I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
Räddningsväg
Placering Otsonkalliolta pihaan johtava ajotie sekä pihan kulkuväylät.
Alueopaste
Alueopaste
Pelastustien alkupää.
Pelastustien alkupää.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 4 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.

Gå aldrig ut i ett rökigt trapphus.

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Övriga arrangemang

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sjukdomsattack eller olycka

Ta reda på vad som har hänt
  • Har personen fallit eller svimmat?
  • Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
Kontrollera personens tillstånd
  • Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
Kontrollera andningen
  • Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
Gör nödanmälan
  • Ring nummer 112.
  • Berätta varifrån du ringer.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Agera enligt anvisningarna.
Ge första hjälpen vid behov
  • Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
Observera patienten.
  • Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
  • Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.

Brand

Rädda
  • Gör en situationsbedömning. Rädda personer som är i omedelbar fara.
  • Andas inte in rök! Röken är mycket giftig och orsakar dödsfall mycket snabbt vid inandning.
Varna
  • Varna dem som befinner sig i byggnaden om branden och om den hotande faran.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Slå larm
  • Ring nödnumret 112 på en säker plats.
  • Berätta vem du är, var det brinner (adress och våning), vad det är som brinner och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Släck
  • Inled släckningsarbetet såvitt det är möjligt.
  • Fettbränder släcks genom att de kvävs med en brandfilt.
  • Vid en brand i elektrisk utrustning ska du koppla bort strömmen. Efter det kan du påbörja den första släckningen.
Begränsa
  • Avlägsna lättantändliga föremål och antändbara material i närheten.
  • Begränsa brandens och rökens spridning genom att stänga fönstren och bostadens dörr när du lämnar bostaden.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen på plats eller ordna vägledning. T.ex: en person vägleder intill parkeringsplatsen och en annan invid byggnaden.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Leikkipaikka.
Otsonkallion autotallirakennus.

Alternativ samlingsplats: Naapuritalot

Tulipalo - toimintaohjeet, kun turvallinen poistuminen on estynyt

Joskus toisaalla riehuva tulipalo estää turvallisen poistumisen kiinteistöstä. Näissä tapauksissa on viisainta pysytellä savuttomassa tilassa ovet ja muut aukot suljettuina.

Jää asuntoon ja ole rauhallinen.

  • Kerrostaloissa jokainen asunto on tehty omaksi palo-osastokseen, josta palon leviäminen toiseen asuntoon on estetty rakenteellisin toimenpitein.
  • Hyppääminen korkealta johtaa kohtalokkaisiin seurauksiin, asuntoon jääminen ei.

Mene ikkunan luo ja herätä huomiota

  • huutamalla
  • vilkuttamalla valoja
  • heiluttamalla jotain näkyvää
  • voit myös soittaa numeroon 112 ja kertoa tarkan osoitteen missä olet.

Varaudu tulipalon leviämiseen.

  • Laske varmuuden vuoksi vettä ammeeseen ja lavuaariin.
  • Jos asuntoon alkaa tulla savua ovien raoista, postiluukusta tai ilmanvaihtoventtiileistä, tuuleta raikkaalla ilmalla ja tiivistä vuotokohdat kosteilla tekstiileillä.
  • Jos asunnon ovi alkaa kuumeta, jäähdytä sitä vedellä.
  • Jos liekit lyövät asunnon ikkunoihin, siirrä helposti syttyvät tavarat pois ikkunoiden läheisyydestä.
  • Noudata viranomaisten antamia ohjeita.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Leikkipaikka.
Otsonkallion autotallirakennus.
Kokoontumispaikka 1. Leikkipaikka
Kokoontumispaikka 1. Leikkipaikka
Kokoontumispaikka 2. Autotalli
Kokoontumispaikka 2. Autotalli

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Naapuritalot

Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Om du vet att det bor rörelsehindrade personer i grannlägenheten, till exempel invalider, blinda personer eller åldringar, försök att säkerställa att även de kan avlägsna sig på ett tryggt sätt i en nödsituation. Om du vet att din granne är hemma, men inte kan hjälpa honom eller henne att ta sig ut, meddela detta till räddningsmyndigheterna så snabbt som möjligt.

Agera i samarbete med andra boende.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Lyssna för att kunna bistå med hjälp.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Tapiolan Lämpö Oy, jourtelefon 0207505300
    • till disponenten: Helge Fallström
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Lämmönjakohuoneissa (O-portaan kellari, G-porras, talon pääty)
  • Värmefördelningsrum: O-portaan kellari.
    G-porras (talon pääty).
  • Elcentral: F-N-P-R- ja S-portaat
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Utred vad som orsakar vattenhotet.
  • Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
  • Försök hindra att vattnet når byggnaden
    • med säckar
    • genom att använda plastövertäckningar
    • genom att leda bort vattnet från byggnaden
  • Tillkalla mer hjälp vid behov.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

  • Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
  • Be om hjälp i mån av möjlighet.
  • Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

  • Gör inte motstånd.
  • Gör bara det som den hotfulle ber om.
  • Försök varna andra i mån av möjlighet.
  • Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
  • Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.

Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in.
  • Stanna inne.
  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • stanna inomhus
    • de övre våningarna ger det bästa skyddet
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
    • stanna på de övre våningarna tills faran är över
    • gå inte ner i källaren.
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
    • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.

Gå inomhus.
Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar och källaren ger det bästa skyddet.
Jodtabletter
Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
Skydda mat och dricksvatten
Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus
Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott:

  • Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
  • Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
  • Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
  • Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.

Befolkningsskydd

Fastigheten har inget eget skyddsrum. Fastigheten ingår i det allmänna befolkningsskyddet. Räddningsväsendet har beredskap för regionalt befolkningsskydd. Räddningsväsendet har också beredskap för aktioner i exceptionella situationer. Centrala uppgifter är att upptäcka hot och varna om dem, upprätthålla möjligheter att skydda befolkningen samt se till räddningsaktioner och de extra resurser som behövs för dem. Målet är att verksamheten är så effektiv som möjligt i olycks- och katastrofsituationer under exceptionella förhållanden.

Den regionala räddningstjänsten utarbetar planer för befolkningsskydd tillsammans med kommunerna i regionen. Räddningstjänsten ansvarar även för den egna organisationens beredskap gällande befolkningsskyddet samt beredskap för självständig organisering vid undantagstillstånd. De arrangemang för räddning, första hjälpen, sjuktransporter samt underhåll som behövs inom befolkningsskyddet etableras först vid undantagstillstånd. I hela landet finns ca 85 000 personer som anlitats för dessa uppgifter.

Det finns totalt 110 000 skyddsplatser i offentliga skyddsrum i Finland. Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet aldrig att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker med att ta skydd inomhus.

Utrymning

Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.

Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.

Förvaring i fastigheten

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen
  • Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
    • sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
    • högst 25 kilogram flygas
    • fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
  • Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
  • Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.
Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, passager i källare och i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Inventarieförråd
  • Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
  • Flytgas får inte förvaras i inventarieförråden.
  • Bensin, gasflaskor eller övriga brandfarliga vätskor får inte förvaras i dessa utrymmen.
  • Fyrverkeripjäser får inte förvaras i bostädernas förvaringsutrymmen, i inventarieförråden eller i gemensamt använda utrymmen.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
  • Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden
Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus
  • Kan förvaras:
    • sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
    • högst 50 kilogram flytgas
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen
  • Fastighetsbolaget kan även ha egna regler
  • Vid oklarheter, kontakta alltid brandinspektören vid det lokala räddningsverket

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandfiltar

  • Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
  • Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
  • Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
  • Sträck ut armarna raka.
  • Bred ut filten ovanpå elden.
  • Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
  • Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.

Instruktion för brandvarnare

Brandvarnaren är en anordning som upptäcker en begynnande brand och larmar högljutt. Brandvarnare är obligatoriska i alla bostäder, även isommarbostäder. En brandvarnare är oftast batteridriven. Den kan också vara ansluten till elnätet. Den ska även ha ett batteri som säkerhet vid elavbrott. I nya bostäder, för vilka ansökts om bygglov efter 1.2.2009, ska det finnas brandvarnare som anslutits till elnätet.

Placera brandvarnaren i taket
En brandvarnare ska monteras i taket, därför att röken stiger uppåt. Om det finns flera våningar i bostaden, ska det finnas en särskild brandvarnare på varje våningsplan. Minns även följande anvisningar när du placerar brandvarnaren:
  • Placera brandvarnaren i taket i mitten av rummet, på en plats dit röken obehindrat kan sprida sig.
  • Montera brandvarnaren minst 50 centimeter från en vägg, hörn eller takbjälke.
  • Placera inte brandvarnaren nära ett fönster, som används vid vädring, eller en ventilationskanal. Luftströmmen kan hindra röken från att nå brandvarnaren.
  • Placera inte brandvarnaren i köket eller i rum som är fuktiga eller mycket dammiga.
  • Följ monteringsanvisningen som medföljer brandvarnaren.
Håll brandvarnaren i gott skick och testa en gång i månaden att den fungerar.
Brandvarnare samlar lätt damm vilket kan leda till falsklarm. Brandvarnaren ska rengöras en gång om året.
På så sätt håller du brandvarnaren i skick
  • Dammsug brandvarnaren lätt.
  • Torka försiktigt bort damm från brandvarnaren med en fuktig trasa. Låt inte fukten tränga in i brandvarnaren.
  • Efter rengöringen, testa alltid brandvarnaren genom att trycka på testknappen. Ljudsignalen anger att varnaren fungerar.
  • Testa en gång i månaden att brandvarnaren fungerar, genom att trycka på testknappen. Använd inte en brinnande tändsticka, ett ljus, en cigarettändare eller något liknande för att testa.
  • Byt brandvarnarens batteri till ett nytt en gång om året.
  • Det är värt att byta ut brandvarnaren till en ny vart 5-10 år. Det lönar sig inte att reparera en gammal brandvarnare, det är billigare att köpa en ny.

Yleiset ohjeet

Sen lisäksi mitä lait, asetukset ja muut sopimukset määräävät, asumisviihtyvyyden turvaamiseksi on lisäksi hyväksyttävä kiinteistökohtaiset järjestyssäännöt sekä yleiset ohjeet.

Kaikkien asukkaiden on käyttäytymisellään otettava huomioon talon muut asukkaat, eikä kukaan saa tarpeettomasti häiritä toisten asumisviihtyvyyttä. Asukkaiden on huolehdittava siitä, että myös heidän vieraansa noudattavat talon järjestyssääntöjä.

Ulko- ja piha-alueet

Ulkoalueiden käytössä on noudatettava siisteyttä eikä nurmikko, pihan istutuksia, pihakalusteita tai leikkivälineitä saa vahingoittaa. Erilliset kukkaruukut ulko-ovien edessä eivät saa haitata kulkemista. Tuuletustelineissä ei saa kiipeillä tai leikkiä.

Ajaminen piha-alueelle ja pysäköinti

Ajoneuvon pysäköinti piha-alueella on kielletty. Piha-alueelle saa ajaa lyhytaikaista tavaroiden lastaamista tai purkamista varten. Tällöin on noudatettava erityistä varovaisuutta, sillä piha-alueella liikkuu paljon pieniä lapsia. Auton lyhytaikainen seisottaminen piha-alueella ei saa haitata asukkaiden kulkemista ja pelastustiet on pidettävä aina vapaana.

Huoneistot ja rappukäytävät

Huoneistoissa ja kiinteistön alueella on annettava asumisrauha muille asukkaille ja noudatettava taloyhtiön järjestyssääntöjä. Mahdollisista poikkeuksellisen suurista remonteista ja juhlista on tiedotettava naapureille etukäteen. Rappukäytävissä ja kellarien kulkuväylillä ei saa säilyttää mitään. Lastenvaunut, ulkoiluvälineet ja ulkolelut on säilytettävä varastoissa, pyöräkellareissa ja kellarikäytävissä niille varatuilla säilytyspaikoilla. Tuuletusparvekkeilla ei saa säilyttää kokoonmenevää tuolia ja pöytää lukuun ottamatta mitään.

Lemmikkieläimet

Lemmikkieläimet eivät saa häiritä taloyhtiön muita asukkaita. Eläinten päästäminen yksin huoneiston ulkopuolelle on ehdottomasti kielletty. Huoneistojen ulkopuolella kaikkia lemmikkieläimet on pidettävä aina kytkettynä tai kuljetushäkeissä ja sellaisen valvonnan alaisena, että muiden liikkuminen alueella on häiriötöntä ja turvallista. Lemmikkieläinten jätökset on korjattava pois ja pidettävä huolta, ettei eläin likaa tai vahingoita kiinteistön rakennuksia tai ulkoalueita. Eläinten ulkoiluttaminen kävelytien sisäpuolisella piha-alueella on kielletty, koska piha-alue toimii lasten leikkikenttänä.

Jätehuolto

Jäteastioiden ulkopuolelle ei saa jättää jätepusseja tai muuta tavaraa. Ongelmajätteet on jokaisen toimitettava niiden keräilypisteisiin ja poismenevät huonekalut ja muut tavarat jäteasemalle. Sorttiasemat ja lisätietoa jätehuollosta löytyy osoitteesta www.hsy.fi.

Tupakointi

Tupakointi tuuletusparvekkeilla, ulko-ovien ja alimpien ikkunoiden välittömässä läheisyydessä sekä saunojen terasseilla on kielletty. Tupakointia varten on tupakointipaikkoja piha-alueella sekä roska-aitauksen vieressä. Tupakantumppien heittäminen piha-alueelle on niin ikään kielletty.

Grillaaminen

Taloyhtiön pihalla olevissa muuratuissa grilleissä saa grillata vain hiilillä. Sytytysnestettä tai –geeliä käyttäessäsi noudata pakkauksen käyttöohjetta. Leimahdusvaaran välttämiseksi anna sytytysnesteen ensin imeytyä hiiliin ja sytytä sitten varovasti tuulen yläpuolella. Grillien luona olevan tuhkaämpärin voi jäähtyneenä tyhjentää sekajäteastiaan.

Pesula

S-talon kellaritiloissa sijaitsevan pesulan käyttäminen on maksullista ja edellyttää vuoron varaamista pesulassa olevaan listaan. Kuivaushuonetta saavat käyttää vain saman päivän aikana pesulavuoron varanneet eikä sinne saa tuoda kotona pestyjä pyykkejä. Kuivaushuoneessa saa kuivata vain puhdasta pyykkiä.

Tutustu pesukoneiden ja kuivauskoneen käyttöohjeisiin. Paloriskin takia kuivaimen välittömään läheisyyteen ei saa asettaa mitään.

Mattojen peseminen pesukoneissa ja kuivaaminen kuivaushuoneissa on ehdottomasti kielletty. Jätä pesula käytön jälkeen siistiin kuntoon ja hae pyykkisi kuivaushuoneesta viimeistään seuraavana aamuna kello 9.

Saunatilat

Noudata saunatiloissa samoja turvallisuusohjeita kun asunnon märkätiloissa. Älä vie sähkölaitteita pesuhuoneeseen. Tupakointi saunatiloissa ja saunojen terassilla on kielletty. Palovaaran vuoksi saunatiloissa ei saa polttaa kynttilöitä. Sammuta valot poistuessasi. Älä jätä ikkunoita tai ovia auki.

Kerhotilat

Taloyhtiön kerhohuone, askarteluhuone ja punttisali sijaitsevat P-talon kellaritiloissa. Kerhohuone ja askarteluhuone ovat asukkaiden käytettävissä joka päivä kello 9-21. Merkitse varauksesi eteisen ilmoitustaululla olevaan kalenteriin. Kuntosalin käyttö on sallittu arkisin kello 7-21 ja viikonloppuisin kello 10-20. Ohjeet tilojen käytöstä löydät paikan päältä.

Hemförråd

Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.

Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.

Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.

I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.